Vad tycker våra tidigare sociologistudenter om utbildningen?
Hur bedömer våra tidigare studenter kvaliteten i utbildningen? Och hur stor andel av dem hade nytta av det de fick lära sig på utbildningen senare i sitt arbetsliv? Vår enkät bland tidigare studenter på Sociologiska institutionen har svaren.
Hösten 2017 genomförde vi en enkätundersökning bland våra tidigare studenter, våra så kallade alumner. Samtliga studenter – 1054 stycken – som slutfört en kandidatuppsats i sociologi någon gång från och med vårterminen 2007, till och med höstterminen 2016 fick möjlighet att svara. 433 svarade, vilket ger en svarsfrekvens på 41 procent. Här presenterar vi några av resultaten från undersökningen – fler resultat från enkäten hittar du här.
Kvantitativa metoder var de som studenterna hade mest användning för, utbildningen utvecklade i första hand studenternas analytiska förmåga, och programstudenter som gått Kandidatprogram för sociologisk samhällsanalys var nöjdast. Det är några av resultaten från undersökningen.
Vad tyckte studenterna om utbildningens kvalitet och relevans?
De som svarade på enkäten fick ta ställning till påståenden om att utbildningen höll en övergripande hög kvalitet respektive har hög relevans för sitt nuvarande arbete, och gradera sitt svar på en skala på 1-5. Punkt 1 på skalan motsvarar instämmer inte alls, och 5 motsvarar instämmer helt.
Runt 40 procent av de som svarade tyckte att utbildningen höll en hög kvalitet, och 68 procent tyckte att den hade hög relevans för deras nuvarande arbete.
Vilken nytta hade studenterna av kvalitativa och kvantitativa metoder samt olika programvaror?
I enkäten fick respondenterna ta ställning till påståenden som löd: ”I mitt arbete har jag nytta av färdigheter i kvalitativa metoder, kvantitativa metoder respektive statistikprogram”. Med statistikprogram menar vi här mjukvara som SPSS och STAT, som används för att analysera data. Respondenterna fick gradera dessa tre olika påståenden på en skala mellan 1-5, där 1 betyder ”instämmer inte alls” och 5 motsvarar ”instämmer helt”.
Över hälften, 52 procent instämde eller instämde helt i påståendet att de haft nytta av det de lärt sig om kvalitativa metoder under utbildningen. Närmare 25 procent hade inte haft nytta av dessa metoder.
Drygt hälften, 56 procent, instämde eller instämde helt i påståendet att de haft nytta av det de lärt sig om kvantitativa metoder. De som inte instämde i påståendet i högre eller lägre utsträckning var runt 24 procent.
När det gäller statistikprogram som SPSS och STATA, uppgav färre av respondenterna att de haft nytta av dessa – 31 procent. Här var andelen som inte tyckte att de haft nytta av dessa alltså högre, runt 58 procent.
Fick de förbättrad förmåga att analysera, skriva och presentera inför grupp?
Respondenterna fick också ta ställning till om studierna i sociologi hade förbättrat deras analytiska förmåga, skrivande samt presentationsfärdigheter. De fick gradera även dessa påståenden på en skala mellan 1-5, där 1 motsvarar ”instämmer inte alls” och 5 motsvarar ”instämmer helt”.
Närmare 94 procent uppgav att utbildningen i sociologi förbättrat deras analytiska förmåga, och nästan 81 procent att deras kunskaper i att skriva hade förbättrats.
I alumnundersökningen från 2021 fick respondenterna kryssa för det påstående som bäst stämde överens, mycket bra, bra, delvis bristfälligt, mycket bristfälligt eller ej relevant. Här svarade nästan 90 procent att utbildningen utvecklat deras förmåga att kritiskt tolka och diskutera problemställningar (48,7 procent "mycket bra" och 40,8 procent "bra"). 72,4 procent upplevde att det gett dem mycket bra eller bra färdigheter att skriva vetenskapliga rapporter. Lika många tyckte att utbildningen utvecklat deras förmåga att bearbeta statistiskt material.
När det gäller färdigheter i att presentera muntligt inför grupp, var det färre som hade upplevt någon förbättring 2017 – 35 procent. År 2021 var det dock 75 procent som svarat att utbildningen givit dem bra eller mycket bra färdigheter i muntliga presentationer - alltså en klar förbättring.
Vilka studenter var mest nöjda – och missnöjda?
Mest nöjda med utbildningens kvalitet och relevans 2017 är de som gått Kandidatprogrammet för sociologisk samhällsanalys, där 85 procent ansåg att utbildningen hade hög kvalitet, och närmare 80 procent att utbildningen var relevant för deras nuvarande arbete.
74 procent av de som läst fristående kurser tyckte utbildningen höll hög kvalitet och 70 procent av dem ansåg att den var relevant för deras jobb idag.
Av våra alumner från Kandidatprogrammet Arbetsliv och arbetsmarknad (tidigare en så kallad studieordning) ansåg 66 procent att utbildningen höll hög kvalitet och 60 procent att den var relevant.
Minst nöjda med utbildningens kvalitet och relevans är de som gått PAO. Där tyckte närmare 61 procent att utbildningen höll hög kvalitet, och lika stor andel att den var relevant för nuvarande jobb.
I alumnundersökningen från 2021 finns inte statistik uppdelad efter program att tillgå, men sammantaget för alla våra utbildningar i sociologi och demografi svarade 92,1 procent att de var nöjda eller mycket nöjda med utbildningen, allt sammantaget.
Senast uppdaterad: 6 februari 2022
Sidansvarig: Sociologiska institutionen