– Jag ser ett samband mellan barnens ekonomiska resurser och de sociala relationerna i skolklassen i min forskning. Störst risk för att ha sämre sociala relationer finner jag för de elever som ofta missar aktiviteter för att de inte har råd att delta. De löper en betydligt högre risk att inte ha någon vän i skolklassen och att vara utsatt för mobbning, säger Simon Hjalmarsson, nybliven doktor i sociologi vid Institutet för social forskning (SOFI) och Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet.
I avhandlingen har Simon Hjalmarsson använt en skolenkät med ett representativt urval av svenska åttondeklassare för att studera hur ekonomiska resurser hänger ihop med de sociala relationerna inom skolklassen. Det är både barnens egen tillgång till ekonomiska resurser, exempelvis möjligheten att snabbt kunna få fram 300 kronor eller hur ofta man måste välja bort en aktivitet för att man inte har råd att delta, och hushållets totala inkomst som mätts. Hushållens inkomster har mätts genom registerdata och jämförts med andra familjer med barn i samma skola. De sociala relationerna har mätts genom antalet vänner i klassen, risken att inte ha någon vän i skolklassen, risken att utsättas för mobbning samt andra elevers ovilja att associera sig med klasskamraten.
Inte enbart hushållets ekonomi som avgör
Resultaten visar att det är vanligare att barn med mindre ekonomiska resurser har en sämre social situation i skolklassen. Att det är just barnens egna ekonomiska resurser, inte bara hushållsinkomst, som studerats menar Simon Hjalmarsson är viktigt i avhandlingen. Det finns tidigare forskning som visar att hushållets ekonomi inte nödvändigtvis får ett direkt genomslag i barnens resurser, det sker en utjämning som skulle kunna bero på att föräldrar prioriterar barnen före annat i sin ekonomi. Nu får vi en djupare bild, menar han.
– Sambanden mellan hushållsinkomst och barns egen tillgång till ekonomiska resurser är inte så starka som man kanske skulle kunna tro. Därför är det viktigt att försöka mäta barns faktiska tillgång till ekonomiska resurser och inte enbart fokusera på hushållet som helhet, säger Simon Hjalmarsson
Resultaten i avhandlingen tror Simon Hjalmarsson har att göra med att den sämre ekonomin ger färre tillfällen att utveckla sitt sociala kontaktnät, exempelvis under aktiviteter utanför skolan och att självkänslan hos barn kan påverkas negativt av den sämre ekonomin. Det är också förklaringar som tidigare forskning har pekat på.
– Om du inte är där på aktiviteten så kan du inte använda den kontakten för att skapa positiva relationer. Kvalitativa intervjustudier har pekat på att barn ofta skäms över sin sämre ekonomiska situation, vilket kan påverka självkänslan och göra att man drar sig undan sociala sammanhang. De här negativa effekterna kan också samspela och förstärka varandra, säger Simon Hjalmarsson.
Han pekar också på att avhandlingen baseras på en enkät till ett stort och representativt urval, vilket ger ett förbättrat kunskapsunderlag när personal och beslutsfattare inom exempelvis skola och socialtjänst ska utforma metoder för att främja barns sociala inkludering. Samtidigt går det inte med de metoder som använts helt att utesluta att sambanden mellan ekonomiska resurser och de sociala relationerna drivs av något annat än de ekonomiska resurserna.
– Vi vet sedan tidigare att individers sociala relationer har starka kopplingar till ens generella välmående, så i förlängningen kan detta påverka en stor del av vardagen. Att vi nu har en bättre bild av hur ekonomiska resurser kan kopplas till sociala relationer är viktigt. Vill vi främja social inkludering så kan användbara verktyg vara att på olika sätt sänka kostnaderna för de aktiviteter som lockar barn och unga, säger Simon Hjalmarsson.
Mer om avhandlingen
Avhandlingen använder sig av data från den svenska delen av den europeiska skolenkäten CILS4EU, insamlad vintern 2010/2011. Datat utgör ett representativt urval av 2010 års svenska åttondeklassare och över 5 000 barn från 251 skolklasser och 129 skolor besvarade enkäten. Barnen svarade på frågor om egna ekonomiska resurser och relationer med klasskamrater. Barnens enkätsvar har kopplats till information om föräldrar och hushållsinkomst genom en föräldraenkät samt information från registerdata.
Läs mer om forskningen:
Studierna “Do poorer youth have fewer friends? The role of household and child economic resources in adolescent school-class friendships” och “Poor Kids? Economic Resources and Adverse Peer Relations in a Nationally Representative Sample of Swedish Adolescents” är del av avhandlingen “Taking Part on Equal Terms?: Associations between Economic Resources and Social Participation among Swedish Adolescents” och fritt tillgängliga att läsa.
Kontakt
Simon Hjalmarsson, doktor i sociologi, Institutet för social forskning (SOFI)
Telefon: 08-16 26 38
E-post: simon.hjalmarsson@sofi.su.se