– Jag har kunnat se att amerikanska delstater där en högre andel av arbetskraften är medlemmar i en fackförening snabbare genomför politiska reformer för föräldraledighet. Stater där demokraterna är i majoriteter i båda kamrarna genomför också den här typen av politik snabbare, men effekten av fackligt medlemskap kvarstår även när jag jämfört stater med olika majoriteter, säger Cassandra Engeman, doktor i sociologi och forskare vid Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet.
Hon har studerat utvecklingen för olika typer av ledighet för vård av barn eller anhöriga i 49 delstater i USA och jämfört hur snabbt den nya lagstiftningen antagits i lagstiftande församlingar på delstatsnivå. Studien är den första som sammanställer den historiska utvecklingen för lagstiftning för föräldraledighetledighet på delstatsnivå.
– På nationell nivå i USA finns rätten till 12 veckors obetald ledighet, där du är skyddad från att förlora jobbet. Men på delstatsnivå finns en stor variation, olika stater har antagit egna reformer för rätt till ledighet under en ganska lång tid, exempelvis betald föräldraledighet med skydd mot uppsägning, säger Cassandra Engeman.
Fackföreningarna påverkar politiken – inte bara väljarna
Tack vare den stora variationen mellan stater, där vissa har mellan 6 och 12 veckors betald ledighet och andra endast den federala nivån av obetald ledigheten, är det möjligt att studera vilka omständigheter som påverkar när och hur politiken införs.
– Tidigare studier har visat att fackligt medlemskap kan påverka hur folk röstar och att det gör människor mer aktiva och involverade i politiken. Det kan också påverka hur enskilda ledamöter röstar i voteringar i parlamentet, eller uppmuntra fackliga medlemmar att välja vissa kandidater. Men de effekterna är på individnivå. Den nya studien visar hur fackföreningarna också kan ha en effekt på den faktiska politiken, säger Cassandra Engeman.
Fackmedlemskap inom offentlig sektor särskilt betydelsefullt
Det är stater med en hög nivå av fackligt medlemskap inom den offentliga sektorn som uppvisar en effekt på tidpunkten för antagandet av föräldraledighetsreformer. Engeman finner inte samma effekt för stater med en hög nivå av medlemskap inom den privata sektorn, och det finns några tänkbara förklaringar till skillnaden, menar hon.
– Fackföreningar inom den privata sektorn kan vara för svaga för att påverka politiken. I den offentliga sektorn har fackföreningsmedlemskapet legat på en tredjedel av arbetskraften, i genomsnitt över tid, säger Cassandra Engeman.
Till skillnad från i den privata sektorn är en majoritet av de fackliga medlemmarna i den offentliga sektorn i USA kvinnor, vilket kan påverka utvecklingen. Kvinnliga fackmedlemmar och ledare kan exempelvis driva sina förbund att prioritera familjepolitiska frågor, menar Cassandra Engeman. Medlemmar inom den offentliga sektorn kan också engagera sig mer i politiken jämfört med medlemmarna inom den privata sektorn.
Engeman har också intervjuat politiska aktivister och politiker i de två staterna Kalifornien och Pennsylvania, som vid den tiden hade olika politiska majoriteter, om processen att anta ny socialpolitik.
– Jag kunde då se att vissa fackliga organisationer var direkt engagerade i den politiska förändringen och arbetade för en förändring av politiken. De skapade ofta kontakter mellan samhällsorganisationer och lagstiftare, eftersom fackföreningarna har en långtgående kunskap om institutionerna och om hur reformerna genomförs.
Så gjordes studien
Studien har undersökt politik för könsneutral föräldraledighet, reformer som garanterar ledighet för att vårda barn eller andra anhöriga med skydd mot uppsägning, oavsett arbetstagarens kön. Analysen av den fackliga organiseringens effekter gjordes på förändringar över tid, och inkluderar också stater som misslyckades med att anta reformer för föräldraledighet. Data på de politiska reformerna på delstatsnivå kommer från en rad olika myndigheter och dokument från det rättsliga, akademiska och civila samhället i USA. Datauppsättning består av 1 321 olika observationer.
Med hjälp av så kallad ”event history analysis” undersöktes effekterna av fackföreningars institutionella styrka och tidpunkten för införandet av könsneutral föräldraledighet i 49 delstater åren 1983-2016, med kontroll för andra förhållanden i delstaterna.
Läs mer om forskningen:
Cassandra Engeman, When Do Unions Matter to Social Policy? Organized Labor and Leave Legislation in US States, Social Forces, DOI: 10.1093/sf/soaa074
Kontakt:
Cassandra Engeman , doktor i sociologi, forskare vid Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet. Telefon: 08-16 20 75 E-post: cassandra.engeman@sofi.su.se