– Vi ser ett samband mellan vilken klasstillhörighet som är vanlig i människors sociala nätverk och deras egna politiska åsikter. Den som umgås mer med arbetare har åsikter som är mer typiska för arbetarklassen, medan den som umgås mer i medelklasskretsar tycker mer som medelklassen, och detta oavsett vilken klass personen själv tillhör. Man tycks alltså färgas av de man umgås med. Eftersom det övergripande mönstret är att arbetare umgås mer med arbetare och tjänstemän mer med tjänstemän så befästs politiska skiljelinjer mellan samhällsklasser, säger Arvid Lindh, forskare i sociologi vid Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet, och en av författarna bakom studien
I studien delades individer in i olika sociala klasser utifrån deras eget yrke. Yrken med högre kvalifikationskrav och mer fördelaktiga anställningsförhållanden räknas till medelklassen, medan yrken med lägre kvalifikationskrav och mindre fördelaktiga anställningsförhållanden räknas till arbetarklassen. I studien undersöktes kopplingen mellan individers egen klassposition och vänner och bekantas klasstillhörighet. För att kategorisera politiska åsikter har forskarna mätt människors inställning i två viktiga dimensioner av svensk politik. En socioekonomisk, som studeras utifrån människors attityd till ekonomisk omfördelning, och en sociokulturell, där åsikter om stöd till invandrare undersöks.
"Åsikter färgas inte enbart av egna intressen"
I likhet med tidigare forskning finner studien att vilken social klass människor tillhör har relativt stor betydelse för vilka politiska åsikter de har. Arbetare står åt ”vänster” i ekonomiska fördelningsfrågor men lutar mer åt ”höger” i sociokulturella frågor gällande stöd till invandrare. Medelklassen står mer åt höger i fördelningsfrågor men lutar åt vänster i sociokulturella frågor, även om det också finns tydliga åsiktsskillnader inom medelklassen. Individer med medelklassyrken inom vård och kultur står ofta mer åt vänster i både ekonomiska och sociokulturella frågor än tjänstemän och chefer inom näringslivet.
– De som har vänskapsband som sträcker sig över klassgränserna tenderar också att ha åsikter som mer liknar andra samhällsklassers. Det här tyder på att åsikter inte enbart färgas av egna intressen och erfarenheter från arbetslivet, utan att även umgängeskretsen har betydelse, säger Anton B. Andersson, forskare i sociologi vid SOFI och en annan av författarna bakom studien.
Längst är det sociala avståndet mellan den sociokulturella medelklassen med vård- och kulturyrken och den manuella arbetarklassen med yrken inom varuproduktion.
– Minst vanligt är vänskapsband mellan individer i den sociokulturella medelklassen och individer i den manuella arbetarklassen. Samtidigt är det viktigt att betona att det överlag är vanligt att umgås över klassgränserna, så det är inte så att arbetarklass och medelklass lever helt avskilda liv, säger Anton B. Andersson.
Samband mellan social segregering och politiska motsättningar
I studien ser forskarna också ett samband mellan social segregering och politiska motsättningar. Resultaten tyder på att den sociala segregeringen understödjer åsiktsskillnader som är större än vad som vore fallet om arbetare hade haft lika mycket socialt umgänge inom medelklassen som tjänstemän har, och vice versa.
– Samtidigt kan man vända på det och spekulera i om de politiska motsättningarna varit större om inte arbetarklass och medelklass umgicks så pass mycket över klassgränserna som de ändå gör i dagens Sverige. Det är också viktigt komma ihåg att klasskillnader i åsikter inte nödvändigtvis är något negativt. I en välfungerande demokrati kan motstridiga intressen och erfarenheter samexistera och ofta jämkas på ett konstruktivt sätt via det politiska systemet, säger Arvid Lindh.
Forskarna hoppas nu att resultaten kan bidra till att nyansera debatten om polarisering i samhället.
– Det finns tydliga klasskillnader i politiska åsikter i Sverige. Men om man med polarisering menar att olika grupper lever helt avskilda från varandra med diametralt olika åsikter så ger inte studien stöd för den världsbilden i fråga om avståndet mellan arbetarklass och medelklass, säger Arvid Lindh.
Så gjordes studien
Studien använder sig av data från en surveyundersökning insamlad av Statistiska Centralbyrån under 2013, kompletterat med information från registerdata. Datamaterialet utgör ett representativt urval av den svenska befolkningen med en svarsfrekvens på ca 50 procent. Studien fokuserar på de 1475 individer som hade en anställning vid tiden för undersökningen. Datamaterialet är ett av få som inkluderar detaljerad information anställningsförhållanden, personliga sociala nätverk, och politiska attityder. De politiska attityder som undersöks berör attityder till ekonomisk omfördelning respektive stöd till invandrare. Resultaten baseras på så kallad multipel regressionsanalys där man kan utesluta en rad andra förklaringsfaktorer, såsom inkomst, utbildning, kön, ålder, invandrarbakgrund, och bostadsort. Kausaliteten mellan socialt nätverk och åsikter kan tänkas gå i båda riktningar, men studien fastställer inte om det främst är så att individers åsikter påverkas av vilka de umgås med eller om det främst är så att individer lär känna andra som tycker som dem själva.
Läs mer om forskningen
Lindh, Arvid, Anton B. Andersson, and Beate Volker. "The Missing Link: Network Influences on Class Divides in Political Attitudes", European Sociological Review
Kontakt
Arvid Lindh, doktor i sociologi
Institutet för social forskning (SOFI)
Stockholms universitet
Telefon 08-16 23 86
E-post arvid.lindh@sofi.su.se