Nya forskningsmedel till SOFI

I september 2021 beviljade Forte rekordstora summor i forskningsanslag inom områdena hälsa, arbetsliv och välfärd. Flera av anslagen har beviljats forskning på SOFI, forskningsprojekt med fokus på bland annat jobbskatteavdraget, arbetstidens reglering, hur individers arbetsmiljö och hälsa påverkas av organisatoriska förhållanden. Även Vetenskapsrådet har beviljat anslag, bland annat för att upprätthålla datainsamlingen till de stora forskningsdatabaser som organiseras av SOFI.

Juristerna Erik Sjödin och Sabina Hellborg beviljas 2,7 miljoner kronor till projektet ”Reglering av arbetstid: En rättslig undersökning av ansvar för och kontroll av hur vi fördelar vår tid mellan arbete och fritid”. Projektet syftar till att ge en sammanhållen bild av arbetstidsregleringen och identifiera eventuella luckor eller motsägelser inom densamma. Undersökningen tar sikte på hur den svenska lagregleringen förhåller sig till EU-rättsliga krav, samt hur kontroll och tillsyn över lagens efterlevnad utövas. För att belysa den komplexa bilden av arbetstidsregleringen studeras också arbetstidsbestämmelser, och tillsynen av dem, i två olika kollektivavtal.

Daniel Fredriksson, doktor i sociologi, beviljas ett juniorforskarbidrag på 4,9 miljoner kronor till projektet ”Att bekämpa fattigdom och öka sysselsättning genom skattesystemet – jobbskatteavdrag i jämförande perspektiv” för perioden 2022-2024. Syftet är, som titeln antyder, att undersöka huruvida jobbskatteavdrag kan reducera fattigdom och öka sysselsättning, men framförallt om dessa mål kan uppnås samtidigt. Detta genom att jämföra jobbskatteavdrag i olika länder, och huruvida designen av jobbskatteavdrag i kombination med annan politik påverkar fattigdom/sysselsättning på likartade sätt.

Ola Sjöberg, professor i sociologi, beviljas 2,7 miljoner kronor för projektet ”Ett organisatoriskt och komparativt perspektiv på individers arbetsmiljö och hälsa”. Syftet med projektet är att undersöka organisatoriska förhållanden och hur dessa påverkar individers arbetsmiljö och hälsa. Projektet kommer att använda unika data från upp till 36 europeiska länder och nära 50 000 arbetsplatser om arbetsmiljörisker och hur dessa hanteras i organisationer. Denna data kommer att kombineras med longitudinella data på individnivå om jobb-relaterade risker och hälsa.

Nya anslag för datainslamilng

SOFI har också beviljats flera nya anslag för datainsamling.

Demscore (Forskningsinfrastruktur för Democracy, Environment, Migration, Social policy, Conflict, and Representation) har blivit beviljade nya medel av Vetenskapsrådet. SOFI är medlem av Demscore via vår enhet för socialpolitisk forskning SOCPOL och databasen SPIN. Anslaget är på 51 miljoner kronor för tre år (2022-2024), som kommer användas för att uppdatera de ingående databaserna med nya kontextuella data. Läs mer om Demscore här.

Den stora enkäten Levnadsnivåundersökningen (LNU) som genomförs återkommande vid SOFI ingår i konsortiet REWHARD, vilket har beviljats medel från Vetenskapsrådet för 2022-2027 med preliminär finansiering också 2028. REWHARD är en nationell infrastruktur som syftar till att underlätta forskning om hur arbets- och levnadsförhållanden påverkar varandra liksom individernas hälsa, sjukfrånvaro och välbefinnande över livsloppet. Förutom LNU-databasen på SU består konsortiet av databaserna SLOSH, IMAS och STODS på Karolinska Institutet. Läs mer om REWHARD här.

Svenska ESPAnet (Nätverket för forskning om socialpolitik och välfärd) har också erhållit ett nytt nätverksstöd på 345 000 kronor för perioden 2022-2024. Projektledare är Kenneth Nelson vid SOFI. Läs mer om Svenska ESPAnet här.