Urnordiska - språk och texter, 7,5 hp

Om utbildningen

Den här kursen handlar om de äldsta runinskrifterna från 100-talet e. Kr. till ca 800. I början av denna period skapas den äldsta runskriften med 24 runtecken för ett germanskt språk, troligen utifrån det latinska alfabetet. I början är inskrifterna främst på olika slags föremål, till exempel vardagsredskap, vapen och praktföremål. Först senare tycks seden att hugga in runskrift i sten ha etablerats. Dessa steninskrifter skiljer sig ganska mycket från de vikingatida runstenarna: medan de vikingatida inskrifterna är standardiserade - nästan alla innehåller varianter på formeln 'x reste denna sten till minne av y' - så är det äldre materialet mycket mindre homogent, både vad gäller textlängd och innehåll, och funktionen tycks oftast ha varit en annan en de vikingatida runstenarna. Bland de förvikingatida inskrifterna finns åtskilliga som förknippar runskriften med magi och det förvikingatida samhällenas religion: det kan till exempel vara fråga om skyddsmagi genom förbannelser, ett slags dokumentation av genomförda riter och hävdande av makt. En stor del av inskrifterna är också otolkade - vi vet helt enkelt inte vad det står på dem. På den här kursen närmar vi oss detta material både från både ett materiellt och språkligt perspektiv. Materiellt handlar det om att se vad det är för slags inskrifter och hur skrifttraditionen förändras. Språkligt handlar det dels om att studera hur man resonerat om inskrifternas ofta svårtolkade betydelser, dels lära sig mer om det runinskrifternas språk för att få nycklar till att tolka inskrifter. Det urnordiska språket skiljer sig mycket från den moderna svenskan, och det är till och med väldigt annorlunda än de medeltida nordiska språken. På kursen ser vi närmare på detta, men för att kunna följa kursen måste behöver man först ha läst fornisländska.

Vet du vad du vill läsa?

Sök bland kurser och program

Vad finns att läsa på SU?

Alla våra ämnen