Pedagogik I

Kursen ger dig en introduktion i ämnet pedagogik. Här behandlas hur vi som människor lär och utvecklas under olika skeenden i livet och hur vi påverkas när vi samspelar med andra människor i olika sammanhang som t.ex. utbildning, arbetsliv och fritid.

Foto: Niklas Björling

• Kursupplägg

  Delkurs 1, Pedagogiska perspektiv på lärande och utveckling 7.5 hp
  Delkurs 2, Socialisation och interaktion 7.5 hp
  Delkurs 3, Vetenskaplig teori och metod I 7.5 hp
  Delkurs 4, Delaktighet, identitet och makt 7.5 hp

  Delkurser

  1. Pedagogiska perspektiv på lärande och utveckling, 7,5 hp

  Delkursen tar upp centrala pedagogiska teoribildningar som gör det möjligt att förstå och förklara lärprocesser inom vardagsliv, arbetsliv och utbildning. Här fokuseras frågor om hur vi kan förstå människans kunskapsbildning, utveckling och lärande.

  2. Socialisation och interaktion, 7,5 hp

  Delkursen fokuserar på frågor om hur vi kan förstå mellanmänskliga relationer. Begrepp som socialisation, identitetsskapande och meningsskapande används för att analysera pedagogiska processer i vardagliga och formella sammanhang.

  3. Vetenskaplig teori och metod I, 7,5 hp

  I delkursen presenteras olika metodansatser inom samhällsvetenskaplig forskning samt vanligt förekommande datainsamlingstekniker inom forskningsområdet. Kursen introducerar även grundläggande kunskaper i vetenskapsteori, forskningsprocessen, vetenskapligt förhållningssätt och forskningsetiska aspekter. Här behandlas även frågor om vilken typ av kunskap som är möjlig att nå med hjälp av olika metodansatser. I kursen ingår att formulera forskningsfrågor samt att tillämpa kvantitativ ansats och kvantitativ analys genom att konstruera en enkät samt att bearbeta och analysera ett redan insamlat material.

  4. Delaktighet, identitet och makt , 7,5 hp

  Delkursen introducerar delaktighet, identitet och makt som teoretiska begrepp för att belysa konstruktion av normalitet och avvikelse som pedagogiskt fenomen, främst i samband med kategoriseringar av kön/genus, etnicitet, psykisk ohälsa och funktionsnedsättningar. Dessa centrala begrepp diskuteras utifrån ett
  socialkonstruktionistiskt perspektiv och med utgångspunkt i empiriska studier som bland annat åskådliggör hur inklusions- och exklusionsprocesser upplevs och skapar villkor för individer och grupper i samhällen.

  Undervisning

  1. Pedagogiska perspektiv på lärande och utveckling, 7,5 hp
  Undervisningen utgörs av föreläsningar, seminarier och grupparbeten. Seminarier är obligatoriska och kräver skriftlig komplettering vid frånvaro.

  2. Socialisation och interaktion, 7,5 hp
  Undervisningen utgörs av föreläsningar, seminarier och grupparbeten. I delkursen ingår obligatoriska seminarier som kräver skriftlig komplettering vid frånvaro.

  3. Vetenskaplig teori och metod I, 7,5 hp
  Undervisningen sker i form av föreläsningar, obligatoriska lärarledda interaktiva litteraturseminarier och en obligatorisk datalabb, självstudier, grupparbete (gruppexamination) samt ett enskilt skrivarbete. Missade obligatoriska moment på kursen kompletteras skriftligen.

  4. Delaktighet, identitet och makt , 7,5 hp
  Undervisningen utgörs av föreläsningar, seminarier. Seminarier är obligatoriska och kräver skriftlig komplettering vid frånvaro.

  För detaljerad information se studiehandledning för de ingående delkurserna.

• Schema
  Schema finns tillgängligt senast en månad före kursstart. Vi rekommenderar inte utskrift av scheman då vissa ändringar kan ske. Vid kursstart meddelar utbildningsansvarig institution var du hittar ditt schema under utbildningen.

  • Schema PEG100 VT 2020 Dagtid
  • Schema PEG100 HT 2020 Dagtid
  • Schema PEG100 VT 2021 Dagtid

• Kurslitteratur
  Observera att kurslitteraturen kan ändras fram till två månader före kursstart.

  Kurslitteraturen presenteras senast två månader innan kursstart.

• Mer information

  Kursen samläser

  Den här kursen samläses med studenter som valt Pedagogik som huvudämne under termin 3-5 på Kandidatprogrammet i mångfaldsstudier.

• Möt oss

  Möt våra studenter

  Isabella: Hur är det att läsa pedagogik?

  Visa mer

  Visa mindre

  Yohannes: Vad är drömjobbet?

  Visa mer

  Visa mindre

  Möt våra lärare

  Ulrika Bennerstedt

  "Min ingång till pedagogik har växt utifrån ett intresse i digital teknologi då jag först utbildade mig inom informatik och tillämpad informationsteknologi".

  

  Visa mer

  Visa mindre

  Ulrika Bennerstedt är doktor i pedagogik och har just klivit på som ny programkoordinator för Kandidatprogrammet Personal, arbete och organisation (PAO). Hon har tidigare undervisat på kurserna Pedagogik I och Pedagogik III.

  Ulrika forskar om spelutveckling. Om sin forskning säger hon: "Spelutveckling är intressant att studera för att få insikt i villkoren för kreativt och kollaborativt teamarbete och projektarbete där ny teknologi är i centrum".

  Vad är det med ämnet pedagogik som du brinner för?

  – Min ingång till pedagogik har växt utifrån ett intresse i digital teknologi då jag först utbildade mig inom informatik och tillämpad informationsteknologi. Därefter blev jag alltmer fascinerad av utmaningarna att få till ”rätt” lärandeprocesser vid användning av digital teknologi. Parallellt med detta spår så växte mitt intresse kring att det finns en liknande paradox på våra arbetsplatser: vi lägger alltmer av vår tid i system och appar som avkräver att vi lär oss hantera dessa, samtidigt som de skapar nya arbetsuppgifter.

  För mig är därmed en central fråga hur digital teknologi såväl formar som förändrar praktiken. Pedagogik för mig är ett ämne som ger bredd och djup för att både förstå och förändra vår digitala samtid.

  Vad har du för motto för undervisningen?

  – Relevans: Att utgå från det som människor gör i olika sammanhang i dagens samhälle skapar en bra grund för kunskapssökande, förändringsarbete och ifrågasättande.

  Tre saker jag inte vet om dig?

  • Gillar ormbunkar. I tider av oro känner jag mig alltid trygg i att ormbunkarna överlevt dinosaurierna och spelat en viktig roll för oss som mat, medicin- och nyttoväxt.
  • Gillar å ena sidan att läsa fantasy- och science fiction och å andra sidan ekonomiska nuffror och rapporter.
  • Gillar inte TV-serien The Wire, troligen för att det är för lite ormbunkar, fantasy och science fiction.

  Vad forskar du om?

  – Mitt forskningsintresse bottnar i eget och andras intresse i datorspel. Jag har gått från att studera datorspelande som fritidssysselsättning och lärandearena, mot att fokusera på hur ett engagemang i spel kan leda till en yrkesroll som spelutvecklare. Pågående forskning omfattar tvärprofessionellt samarbete, kreativt projektarbete och bedömningsaktiviteter inom datorspelsutbildning och professionell spelutveckling.

  Om du fick byta yrke vad skulle du vara då?

  – Elektriker eller trädgårdsmästare, helst båda två!

  Har du tips på litteratur som inspirerar dig lite extra?

  – Allt av Ursula Le Guin. ”Ormbunkar” av Anton Sundin.

  Aktuell just nu med?

  – Som ny programkoordinator för PAO har jag just deltagit i ett mindre förändringsarbete kring programmet. Jag har fått förståelse för programmets tvärdisciplinära grund och hur pedagogik kommer in i relation till framförallt sociologi och psykologi. Tidigare har jag undervisat på Pedagogik I där vi går igenom hur exempelvis sociologi och psykologi ses som pedagogikens hjälpvetenskaper. I PAO-programmet blir pedagogiks betydelse och praktiska relevans i samhällsvetenskap väldigt tydlig.

  Jag har under senaste åren varvat ett post doc stipendium med föräldraledighet. I post-doc:en analyserar jag videomaterial av professionella och novisa spelutvecklare. Spelutveckling är intressant att studera för att få insikt i villkoren för kreativt och kollaborativt teamarbete och projektarbete där ny teknologi är i centrum. Spelutveckling görs tvärprofessionellt vilket utmanar organiseringen av arbete på olika sätt. Att organisera arbete exempelvis korsdisciplinärt eller inomdisciplinärt ger upphov till frågor kring hur kunskap, lärande och kommunikation över såväl projektgränser som disciplingränser behöver hanteras.

  Just nu arbetar jag med en artikel där specialister, ledare för discipliner och projektansvariga resonerar tvärprofessionellt och fattar gemensamma beslut i möten. Artikeln synliggör hur mötesdeltagare på olika sätt gör tvärprofessionellt resonerande och beslutsfattande relevant och irrelevant. Snarare än att präglas av spänningar och kommunikations problem, visas hur deltagarna orienterar sig mot varandra som kollegor med olika kunskapsterritorium och med en förväntan om symmetrisk auktoritet kring beslutsfattande.

  Gustav Lymer

  "Jag läste kognitionsvetenskap på grundnivå, med tillägg av kommunikationsvetenskap, filosofi, cellbiologi och neurovetenskap".

  

  Visa mer

  Visa mindre

  Gustav Lymer är docent i pedagogik och handleder och undervisar i ämnet pedagogik, och på Kandidatprogrammet Personal, arbete och organisation, PAO.

  Gustav forskar om hur människor kommunicerar kring kunskap. Ett aktuellt forskningsprojekt handlar feedback i utbildningssammanhang. Om sin forskning berättar han: "Vi kommer att analysera videoinspelningar av feedback i högre utbildning för att försöka förstå hur socialt problematiska situationer och ”dålig stämning” uppstår i interaktionen mellan lärare och student".

  Vad är det med ämnet pedagogik som du brinner för?

  – Jag läste kognitionsvetenskap på grundnivå, med tillägg av kommunikationsvetenskap, filosofi, cellbiologi och neurovetenskap. Av någon anledning tyckte jag alltid att dessa ämnen blev riktigt intressanta först när de tillämpades på förändring, utveckling och lärande. Kanske handlar det om den generella sanningen att olika fenomen visar sin sanna natur först ’i rörelse’, oavsett om det handlar om hjärnan, en individs medvetande, eller samhället i stort. 

  Vad har du för motto för din undervisning? 

  – Snåla aldrig med mängden text i en powerpointbild!

  Tre saker jag inte vet om dig?

  • Kommer från Eksjö i Småland, en unik trästad med anor från 1300-talet.
  • Är påtagligt imponerad av de två barnen, 3 och 8 år gamla.
  • Föredrar Pizza.

  Vad forskar du om?

  – Hur människor i samspel med varandra och med sin materiella omgivning utvecklar och kommunicerar kring kunskap, samt hur de grundläggande spelreglerna för samtal, interaktion och social ordning sätter villkor för sådana processer.

  Om du fick byta yrke vad skulle du vara då?

  – Jag brukar bli fascinerad och lockad av de miljöer där jag bedriver forskning. Eftersom mitt avhandlingsarbete handlade om arkitektutbildning tänkte jag en tid att jag borde blivit arkitekt istället. Senare fascinerades jag av radiologi och journalistik på ett liknande sätt (analyser av videoinspelade rotfyllningar gjorde mig däremot inte sugen på tandläkaryrket). Eftersom jag de närmaste åren kommer att undersöka undervisningspraktik i högre utbildning kan jag förhoppningsvis se fram emot en period där jag är tillfreds med mitt yrkesval.

  Har du tips på litteratur som inspirerar dig lite extra?

  – Inom pedagogiken och interaktionsforskningen skulle jag vilja lyfta fram en forskare som heter Douglas Macbeth. En outsinlig källa till intellektuell skärpa och språklig briljans. Annars tycker jag att läsning av Harold Garfinkels Studies in ethnomethodology har en oöverträffad förmåga att få in tänkandet på nya spår.

  Aktuell just nu med?

  – Min senaste publikation är i och för sig inte pedagogik, men spännande ändå: Experimental philosophy, ethnomethodology, and intentional action: A textual analysis of the Knobe effect. Jag och filosofen Olle Blomberg diskuterar ett intressant fenomen som har att göra med hur människor tillskriver ansvar och avsikt i relation till handlingars sidoeffekter. Finns fritt tillgänglig här: https://doi.org/10.1007/s10746-019-09518-2

  Annars kommer jag några år framöver att arbeta i ett forskningsprojekt som handlar om feedback i utbildningssammanhang, med fokus på den kritiska återkopplingens känsliga natur. Vi kommer att analysera videoinspelningar av feedback i högre utbildning för att försöka förstå hur socialt problematiska situationer och ”dålig stämning” uppstår i interaktionen mellan lärare och student. I förlängningen vore det intressant att undersöka om det går att identifiera systematiska mönster i de sätt som kritik ges och tas, som kan omsättas i praktiskt användbara råd till lärare, och kanske även till studenter. Här finns en något längre beskrivning: https://www.rj.se/anslag/2019/att-ge-och-ta-kritik-aterkopplingens-kansliga-natur/

• Kontakt

  Kursansvarig

  Åsa Broberg
  E-post: asa.broberg@edu.su.se

  Kursadministration

  Marcus Bigert
  E-post: marcus.bigert@edu.su.se