Pedagogik I
Kursen ger dig en introduktion i ämnet pedagogik. Här behandlas hur vi som människor lär och utvecklas under olika skeenden i livet och hur vi påverkas när vi samspelar med andra människor i olika sammanhang som t.ex. utbildning, arbetsliv och fritid.
Under kursen får du del av grundläggande teorier och begrepp inom pedagogikämnet och grundläggande metoder för hur pedagogiska frågor kan undersökas och studeras.
En viktig kompetens för att arbeta med människor
Att ha en förståelse för människors lärande och utveckling i olika sammanhang är en viktig kompetens för att arbeta med människor. Studenter som har läst pedagogik I, II och III arbetar inom en mängd olika områden som skola, folkbildning, vård, omsorg och näringsliv, ideella organisationer och med politik. På senare år har intresset för pedagogik ökat inom HR-området, karriärutvecklingsområdet och inom IT-branschen.
Många som studerar pedagogik har redan lång arbetslivserfarenhet och läser pedagogik för att vidareutveckla sig inom sina respektive specialområden. Andra läser pedagogik som ett komplement till en examen i annat ämne.
Den här kursen samläses med studenter som valt Pedagogik som huvudämne under termin 3-5 på Kandidatprogrammet i mångfaldsstudier.
Hur är det att läsa pedagogik – egentligen?
Möt Yohannes, student på PAO-programmet med huvudämne pedagogik.
-
Kursupplägg
Delkurser
Delkurs 1 Pedagogiska perspektiv på lärande och utveckling, 7,5 hp
Delkursen tar upp centrala pedagogiska teoribildningar som gör det möjligt att förstå och förklara lärprocesser inom vardagsliv, arbetsliv och utbildning. Här fokuseras frågor om hur vi kan förstå människans kunskapsbildning, utveckling och lärande.
Kursansvarig: Tobias Malm
Litteraturlista:
Litteraturlista PPLU VT22 (193 Kb)
Studiehandledning:
Studiehandledning PPLU VT22 (382 Kb)
Delkurs 2 Socialisation och interaktion, 7,5 hp
Delkursen fokuserar på frågor om hur vi kan förstå mellanmänskliga relationer. Begrepp som socialisation, identitetsskapande och meningsskapande används för att analysera pedagogiska processer i vardagliga och formella sammanhang.
Kursansvarig: Åsa Broberg
Litteraturlista:
Litteraturlista Socialisation och interaktion VT22 (612 Kb)
Studiehandledning:
Studiehandledning Socialisation och interaktion VT22 (243 Kb)
Delkurs 3 Vetenskaplig teori och metod I, 7,5 hp
I delkursen presenteras olika metodansatser inom samhällsvetenskaplig forskning och vanligt förekommande datainsamlingstekniker inom forskningsområdet. Kursen introducerar också grundläggande kunskaper i vetenskapsteori, forskningsprocessen, vetenskapligt förhållningssätt och forskningsetiska aspekter. Här behandlas även frågor om vilken typ av kunskap som är möjlig att nå med hjälp av olika metodansatser. I kursen ingår att formulera forskningsfrågor samt att tillämpa kvantitativ ansats och kvantitativ analys genom att konstruera en enkät samt att bearbeta och analysera ett redan insamlat material.
Kursansvarig: Elias Schwieler
Litteraturlista:
Litteraturlista Vetenskaplig teori och metod I VT22 (630 Kb)
Studiehandledning:
Studiehandledning Vetmet I VT22 (486 Kb)
Delkurs 4 Delaktighet, identitet och makt, 7,5 hp
Delkursen introducerar delaktighet, identitet och makt som teoretiska begrepp för att belysa konstruktion av normalitet och avvikelse som pedagogiskt fenomen, främst i samband med kategoriseringar av kön/genus, etnicitet, psykisk ohälsa och funktionsnedsättningar. Dessa centrala begrepp diskuteras utifrån ett
socialkonstruktionistiskt perspektiv och med utgångspunkt i empiriska studier som bland annat åskådliggör hur inklusions- och exklusionsprocesser upplevs och skapar villkor för individer och grupper i samhällen.Kursansvarig: Gunilla Carstensen
Litteraturlista:
Litteraturlista Delaktighet, identitet och makt VT22 (470 Kb)
Studiehandledning:
Studiehandledning Delaktighet, identitet och makt VT22 (1046 Kb)
Undervisning
Information finns i studiehandledningen.
Examination
Information finns i studiehandledningen.
Examinator
Information finns i studiehandledningen.
-
Schema
Schema finns tillgängligt senast en månad före kursstart. Vi rekommenderar inte utskrift av scheman då vissa ändringar kan ske. Vid kursstart meddelar utbildningsansvarig institution var du hittar ditt schema under utbildningen. -
Kursrapporter
Automatiskt länkade kursrapporter.
Manuellt länkade rapporter med delkursens namn.
- Kursrapport PEG100 HT 2021 Delkurs. Pedagogiska perspektiv på lärande och utveckling
- Kursrapport PEG100 HT 2021 Delkurs. Socialisation och interatkion
- Kursrapport PEG100 VT 2021 Delkurs. Vetenskaplig teori och metod I
- Kursrapport PEG100 VT 2021 Delkurs. Pedagogiska perspektiv på lärande och utveckling
- Kursrapport PEG100 VT 2021 Delkurs. Socialisation och interaktion (Pedagogik I)
- Kursrapport PEG100 VT 2021 Delkurs. Delaktighet identitet och makt
-
Möt oss
Möt våra studenter
Isabella, student på Kandidatprogrammet i mångfaldsstudier med huvudämne pedagogik
Isabella berättar om hur det är att läsa ämnet pedagogik.
Möt våra lärare
Gustav Lymer, docent i pedagogik
Gustav undervisar på kurser i pedagogik. Här berättar han om ämnet och om sin forskning.
Studier i pedagogik är intressant bland annat för att ämnet är så brett, med förgreningar i psykologi, sociologi, kommunikationsvetenskap och organisationsteori.
Vem ska läsa pedagogik?
– Alla som har ett intresse för människors lärande och utveckling i olika sammanhang, men även de som är intresserade av att förstå hur t.ex. organisationer fungerar; pedagogiken handlar om påverkans- och förändringsprocesser även för sådana större enheter.
Varför är det intressant med studier i pedagogik?
– Studier i pedagogik är intressant bland annat för att ämnet är så brett, med förgreningar i psykologi, sociologi, kommunikationsvetenskap och organisationsteori (för att nämna några fält som pedagogiken tangerar). Men också för att pedagogiken handlar om något helt centralt för vad det innebär att vara människa, nämligen lärande, utveckling och förändring.
Vad forskar du om just nu?
– Just nu arbetar jag med ett forskningsprojekt som handlar om feedback i utbildningssammanhang, med fokus på den kritiska återkopplingens känsliga natur. Vi analyserar videoinspelningar av feedback i högre utbildning för att försöka förstå hur socialt problematiska situationer och ”dålig stämning” uppstår i interaktionen mellan lärare och student. I förlängningen vill vi undersöka om det går att identifiera systematiska mönster i de sätt som kritik ges och tas, som kan omsättas i praktiskt användbara råd till lärare, och kanske även till studenter.
Hur är det att undervisa och forska på Stockholms universitet?
– Stockholms universitet som helhet erbjuder ett sammanhang som passar den som är intresserad av att arbeta tvärvetenskapligt – det är lätt att skapa kontakter med forskare och lärare på andra institutioner och samarbeta kring forskning och undervisning. Själv ingår jag i flera olika nätverk där forskare från olika institutioner och fakulteter ingår. Institutionen för pedagogik och didaktik präglas av god stämning och samarbetsanda, kombinerat med ett genuint intresse för att finna svar på relevanta forskningsfrågor.
-
Kontakt
Kursansvarig
Åsa Broberg
E-post: asa.broberg@edu.su.seUtbildningsadministration
Marcus Bigert
E-post: marcus.bigert@edu.su.se
