Go to this page on our english site

Masterprogram i barn- och ungdomsvetenskap

  • 120 hp

Programmet ger dig kunskap om barns och ungas villkor i samhället och kulturen, deras rättigheter och möjligheter till inflytande i frågor som rör deras egna liv, framtid och samhället i stort.

3616096-side-view-of-a-schoolgirl-screaming-through-a-megaphone. Photo_Wavebreakmedia_Mostphotos.mi

Programmet är en tvärvetenskaplig utbildning. Med utgångspunkt i samhälls- och kulturvetenskapliga teorier studeras barns och ungas identitet och relationer i familjen, på fritiden, samt i skolan och andra institutioner. Utbildningen tar också upp hur synen på barndom skiftar över tid och rum. 

Du har möjlighet att profilera din utbildning genom valbara kurser om 30 högskolepoäng och val av uppsatsämne för examensarbetet om 30 högskolepoäng. 

Du kan exempelvis välja att fördjupa dig i ämnen om barn och unga i relation till migration, kultur eller barn och unga i utsatta livssituationer. Du kan också välja att studera delar av utbildningen utomlands via praktik eller examensarbete.

  • Programöversikt

    Programmet ges på helfart under två år och omfattar 120 högskolepoäng. Under första terminen får du en introduktion till barn- och ungdomsvetenskap samt aktuell forskning inom området. Under andra och tredje terminen läggs fokus på olika metoder som används inom barn- och ungdomsvetenskaplig forskning, såsom etnografi, narrativ analys och intervjuer med barn och ungdomar.

    Du läser också valbara kurser om 30 hp, vilket ger dig en möjlighet att profilera dig och fördjupa dig i ämnen som intresserar dig kopplat till barn och ungdomsfrågor. Exempel på sådana ämnen är migration, ungdomskultur, våld samt barns fritid. Du kan också välja att göra fältarbete/praktik under utbildningens gång. Den sista terminen skriver du ett examensarbete om 30 hp. Både fältarbetet och examensarbetet är möjliga att förlägga utomlands. 

    I programmet ingår obligatoriska kurser om 90 högskolepoäng (varav  ett examensarbete om 30 högskolepoäng) samt valbara kurser om 30 högskolepoäng.

    Mer information om de kurser som ingår i programmet hittar du i din studiegång.

    Examen
    Programmet leder till masterexamen inom huvudområdet barn- och ungdomsvetenskap. 

    Läs mer information om examen via www.su.se/utbildning/examen

  • Mer information

    Inom programmet kan du välja både valbara kurser, exempelvis att praktisera på fältet eller att lägga fältarbete eller examensarbete utomlands. Läs mer om det nedan.

    Valbara kurser - en möjlighet till profilering

    De valbara kurserna ger dig möjligheten att själv profilera dina studier efter ditt intresse. Kurserna ska dock ha koppling till barn och ungdom. Det är även möjligt, efter godkännandet av studierektor, att läsa valbara kurser om sammanlagt 15 högskolepoäng på avancerad nivå vid andra institutioner vid Stockholms universitet eller vid andra lärosäten.

    Exempel på kurser du kan välja vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen:

    Praktisera och nätverka via fältarbete

    En av de valbara kurserna inom programmet är kursen "Fältarbete i barn- och ungdomsvetenskap, 15 hp". Genom att välja fältarbete får du möjlighet att profilera dig, skaffa dig meriter och skapa ett kontaktnätverk inom det område du önskar arbeta.

    Du får också möjlighet att integrera de teoretiska kunskaper du fått under studierna med verkligheten i fält på offentlig förvaltning, frivilligorganisationer, företag eller andra former av organisationer.

    Fältarbetet kan även ge värdefulla uppslag och kontakter för examensarbetet. För dig som vill finns det möjlighet att göra fältarbetet utomlands.

    Tidigare masterstudenter har exempelvis gjort fältarbete på Rädda Barnen, SOS barnbyar, ECPAT Sverige, Statens skolinspektion, Barnombudsmannen, Stockholms kommun, Uppsala kommun, Botkyrka kommun, Utrikesdepartementet, Diskrimineringsbyrån, Migrationsverket och Marionetteatern.

    Välj att göra delar av programmet utomlands

    Den valbara kursen Fältarbete 15 hp samt kursen Examenarbetet 30 hp är båda möjliga att förlägga utomlands. Genom att göra en del av programmet utomlands kan du meritera dig för arbete med barn- och ungdomsfrågor i en internationell miljö, t.ex. inom ideell sektor.

    Det finns flera olika stipendier att söka för uppsats och/eller praktik utomlands både inom Norden och EU. För uppsats utomlands finns även medel för datainsamling i ett utvecklingsland via Minor Field Study stipendium.  

    På sommaren mellan termin två och termin tre kan du även ansöka om Erasmusstipendium för praktik under sommaren. Praktiken kan du ta med i ett tillägg på ditt examensbevis. Det är även möjligt att via samma stipendium ansöka om att göra praktik i ett annat EU-land som genomförs efter din examen via s.k. recent-graduate-stipendium.

    Läs mer om dina möjligheter att studera utomlands

  • Möt oss

    Varje år i mars bjuder vi in till Öppet hus vid Stockholms universitet. Där kan du innan ansökningsperioden för höstterminen träffa både studievägledare, programansvarig och studenter för att ställa frågor om programmet och ämnet.

    Du kan också alltid kontakta oss direkt för att ställa dina frågor, se under kontakt.

    Möt våra studenter

    Ta del av studenters berättelser om hur det är att läsa Masterprogrammet i barn- och ungdomsvetenskap. Läs om några av våra tidigare studenter som delar med sig av hur de haft nytta av kunskapen från sin utbildning senare i yrkeslivet och hur de skapat nätverk för framtiden.

    Läs mer > Studenter berättar

     

    Caroline Johansson_fotograf_privat_ Alumnintervju.JPG
    Caroline Johansson. Foto: privat

     

    Ett strategiskt beslut att satsa på masterstudier

    Studierna på masterprogrammet har vässat Carolines förmåga till analys- och skrivarbete, att snabbt sätta sig in i nya frågor och förmåga att skriva texter utifrån ett visst syfte med en tydlig röd tråd.

    Caroline är utbildad förskollärare men var tidigt intresserad av att arbeta mer strategiskt med utvecklingsarbete. Hon började därför driva professionsnätverk och handleda lärarstudenter. Snart kom ändå tankarna på att studera vidare med målet att få en tjänst inom offentlig förvaltning eller på en myndighet.

    - Det var ett stort steg att lämna mitt fasta arbete och inkomst. Jag försökte därför att arbeta parallellt med deltidsstudier, men upplevde att det blev alltför splittrat, säger hon. Det var därför hon valde att istället ta tjänstledigt och satsa fullt ut på studierna – ett beslut hon inte har ångrat.

    Att arbeta som utredare och kvalitetsledare i en kommun

    I dag arbetar Caroline som utredare och kvalitetsledare på Tyresö kommun. Hon genomför både snabba uppdrag och mer långsiktigt arbete. Arbetsuppgifterna innebär analys och skrivande samt att kartlägga arbetet med en viss fråga i kommunens verksamhet. Hennes jobb kräver också en förmåga att kunna samverka med många olika funktioner och att kunna ta ett steg tillbaka och lyssna in.

    - Det är viktigt att kunna arbeta långsiktigt och strategiskt med frågor som rör barns rättigheter och för att barnrättsfrågor ska bli en del av det vardagliga kommunala arbetet, menar Caroline.  Och att det är integrerat i beslutsprocesser och rutiner.

    - Man kan tycka att det går långsamt, men det är mer hållbart än att frågorna knyts till enskilda ”eldsjälar” som kanske försvinner efter ett tag, säger Caroline.

     Exempel på arbetsuppgifter är:

    • Arbete med processkartläggningar som ett led i kommunens kvalitetsarbete. Det kan gälla att ta reda på hur besluts- och arbetsprocesser ser ut, vad som fungerar och inte och om processerna är kända för alla.
    • Utredningsuppdrag. Exempelvis utredningar kring hur omsorg på obekväm tid ska organiseras i kommunen eller hur barn och utbildningsförvaltningen ska organisera prao i grundskolan sedan det blev obligatoriskt.
    • Planera för hur förvaltningens arbete behöver anpassas till att barnkonventionen blir lag 2020. Arbetet fokuserar dels på vad som ska göras inför 2020 och dels på vad som ska göras mer långsiktigt. På kort sikt kan det handla om att utbilda internt om barnkonventionen och att förbereda rutiner för att det kommer finnas ytterligare en lag som beslut kan prövas mot.
    • Kvalitetsfrågor, som att utveckla arbetet med elev- och föräldraenkäter.

    Nyttan av masterstudierna i arbetslivet

    Studierna på masterprogrammet har vässat Carolines förmåga till analys- och skrivarbete, att snabbt sätta sig in i nya frågor och förmåga att skriva texter utifrån ett visst syfte med en tydlig röd tråd.

    Erfarenheten av att ha tränats i att ompröva, analysera och ifrågasätta vad som menas med begrepp som barnperspektiv, barnets perspektiv och barnrättsperspektiv ger henne en trygghet i att arbeta med dessa typer av frågor och kunna synliggöra dem i relation till olika sakfrågor.

    Vägen från examen till första tjänsten

    Under studietiden gjorde Caroline sin praktik på Region Sörmland. Där fick hon insyn i offentlig förvaltning och hur arbete med barn- och ungdomsfrågor går till i en komplex och politiskt styrd organisation. Hon valde även att göra fältarbete för examensarbetet hos samma arbetsgivare med fokus på politikers och tjänstemäns resonemang kring barnkonventionen. Detta utmynnade i uppsatsen ”Diskurser i barnrättspolitiken. Ett diskursanalytiskt perspektiv på talet om barnkonventionen”.

    En tid efter examen fick Caroline en ettårig projektledartjänst med fokus på barnkonsekvensanalyser hos samma arbetsgivare.

    Carolines bästa karriärtips

    1. Ta dig tid att verkligen satsa på studierna för att få ut så mycket som möjligt av den investering i tid och pengar som du gör och håll fokus på vad som är målet.
    2. Lägg tid på att identifiera relevanta sökord och bevakningar för att hitta intressanta tjänster. På kommunal nivå är det vanligt att liknande tjänster kan ha olika yrkestitlar, vara placerade i olika delar av förvaltningen och att det finns delade tjänster med lite olika kombinationer av arbetsuppgifter.  
    3. Lyft även fram mer generella kompetenser som masterstudierna utvecklat så som analysförmåga, förmåga att arbeta med text och att snabbt sätta sig in i nya frågor.
    4. Ibland ser arbetsgivare på barnkonventionen som främst en juridisk fråga. Som icke-jurist kan man behöva lyfta fram att även andra kompetenser än de rent juridiska behövs i arbete med att implementera barnkonventionen.
    5. Dra nytta av möjligheten att få arbetslivserfarenhet, insyn och kontakter via praktik. Relevant arbetslivserfarenhet efterfrågas av många arbetsgivare och då blir de första erfarenheterna viktiga.

    Texten är baserad på en intervju med Caroline Johansson i april 2019.

  • Arbetsmarknad och karriär

    Med en masterexamen i barn- och ungdomsvetenskap kan du arbeta med exempelvis handläggnings- eller utredningsarbete med frågor som rör barn och unga samt barns rättigheter på myndigheter eller organisationer, både nationellt och internationellt.

    Du blir även behörig att söka till forskarutbildning inom barn- och ungdomsvetenskap. 

    Läs mer om Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionens forskarutbildningar.

  • Kontakt

    För mer information om innehållet i programmet kontakta programansvarig:

    Danielle Ekman Ladru

    E-post: danielle.ekman.ladru@buv.su.se

    För studievägledning och administrativa frågor kontakta:

    Felicia Flodin

    E-post: felicia.flodin@buv.su.se

Hitta fler utbildningar

Vet du vad du vill läsa?

Sök kurser och program

Vad finns att läsa på SU?

Alla våra ämnen