Stockholms universitet
Go to this page on our english site

Masterprogram i barn- och ungdomsvetenskap

Programmet ger dig kunskap om barns och ungas villkor i samhället och kulturen. Du studerar deras rättigheter och möjligheter till inflytande i frågor som rör deras egna liv, framtid och samhället i stort.

3616096-side-view-of-a-schoolgirl-screaming-through-a-megaphone. Photo_Wavebreakmedia_Mostphotos.mi
Photo: Wavebreakmedia/Mostphotos.

Programmet har uppdaterats från och med hösten 2022, den har nu två inriktingar. För att söka utbildningen gå in på någon av länkarna nedan och läs mer.

Masterprogram i barn- och ungdomsvetenskap (BOUV)

Masterprogram i barn- och ungdomsvetenskap med inriktning fritidshem (FRIV)

Programmet är en tvärvetenskaplig utbildning. Med utgångspunkt i samhälls- och kulturvetenskapliga teorier studeras barns och ungas identitet och relationer i familjen, på fritiden, samt i skolan och andra institutioner. Utbildningen tar också upp hur synen på barndom skiftar över tid och rum. 

Du har möjlighet att själv styra din profil av utbildningen genom valbara kurser om 30 hp (högskolepoäng) och val av uppsatsämne för examensarbetet om 30 hp. 

Du kan exempelvis välja att fördjupa dig i ämnen om barn och unga i relation till migration, i relation till kultur eller barn och unga i utsatta livssituationer. Du kan också välja att studera delar av utbildningen utomlands via praktik eller examensarbete.

Ansökan inför höstterminen 2024 öppnar den 15 mars och är öppen till och med den 15 april.

  • Programöversikt

    Programmet ges på helfart under två år och omfattar 120 hp. Under första terminen får du en introduktion till barn- och ungdomsvetenskap samt aktuell forskning inom området. Under andra och tredje terminen läggs fokus på olika metoder som används inom barn- och ungdomsvetenskaplig forskning, såsom etnografi, narrativ analys och intervjuer med barn och ungdomar.

    Du läser också valbara kurser om 30 hp, vilket ger dig en möjlighet att profilera dig och fördjupa dig i ämnen som intresserar dig kopplat till barn och ungdomsfrågor. Exempel på sådana ämnen är migration, ungdomskultur, våld samt barns fritid. Du kan också välja att göra fältarbete eller praktik under utbildningens gång. Den sista terminen skriver du ett examensarbete om 30 hp. Både fältarbetet och examensarbetet kan du välja att göra utomlands. 

    I programmet ingår obligatoriska kurser om 90 hp (varav ett examensarbete om 30 hp) samt valbara kurser om 30 hp sammanlagt.

    Mer information om de kurser som ingår i programmet hittar du i studiegången nedan.

    Examen
    Programmet leder till masterexamen inom huvudområdet barn- och ungdomsvetenskap. 

    Läs mer information om examen via www.su.se/utbildning/examen

    Ansökan inför höstterminen 2024 öppnar den 15 mars och är öppen till och med den 15 april.

    År 1

    Termin 1

    Introduktion till barn- och ungdomsvetenskap (UB10MP), 7,5 hp

    Barnets rättigheter som tvärvetenskapligt område (BKK001), 7,5 hp

    Teorier inom barn- och ungdomsvetenskap (UB12MP), 7,5 hp

    Vetenskapsteori och metodologi inom barn- och ungdomsvetenskap (UB13MP), 7,5 hp

    Termin 2

    Etnografisk metod och analys (UB20MP), 7,5 hp

    Narrativ analys: berättande om och av barn och unga (UB449F), 7,5 hp

    Valbara kurser, 15 hp

    År 2

    Termin 3

    Valbara kurser, 15 hp

    Intervjuer med barn och ungdomar (UB32MP), 7,5 hp

    Analys och vetenskaplig tillämpning inom barn- och ungdomsvetenskap (UB30MP), 7,5 hp

    Termin 4

    Examensarbete för masterexamen i barn- och ungdomsvetenskap (UB40MP), 30 hp

  • Mer information

    Inom programmet kan du välja både valbara kurser, exempelvis att praktisera på fältet eller att lägga fältarbete eller examensarbete utomlands. Läs mer om det nedan.

    Om fältarbete på utbildningsförvaltningen som praktik

    Julia Wester läser Masterprogrammet i Barn- och ungdomsvetenskap och har hösten 2018 precis avslutat sin åtta veckors långa praktikkurs på ett samordningsprojekt för fritidshemsutveckling hos Utbildningsförvaltningen i Stockholms Stad.

    Julia Wester, Master BUVA student

    Julia Wester är utbildad till lärare i fritidshem och arbetade med det i två år innan masterstudierna. I sitt arbete såg hon problem med för stora barngrupper och bristande tid för pedagogisk planering, vilket ledde till att hon ville studera vidare för att kunna arbeta för förändring. Eftersom det inte finns en master i fritidspedagogik blev det master i barn- och ungdomsvetenskap, något som Julia tycker blev en mycket bra fortsättning på hennes studier. 

    Berätta om organisationen där du gjorde ditt Fältarbete.

    – Jag var med de centrala samordnarna för fritidshem på Utbildningsförvaltningen i Stockholm Stad. Samordnarna är en del av ett treårigt projekt om att lyfta fritidshemmet och stärka professionen – vilket det finns ett stort behov av. En utgångspunkt för projektet var rapporten ”Plan för utveckling av fritidshem” från 2013 och tidigare studier och därefter har fritidshemssamordnarna formulerat uppdraget. Projektet utgår även från vilka behov fritidshemssamordnarna ser som mest angelägna vilket i första hand har är att stödja fritidshemspersonal på plats i skolorna i att utöva sin profession. Det är detta arbete på fältet som jag följde med på under början av min praktikperiod, säger Julia.

    – Upplägget när samordnarna arbetar med en skola är att de inleder med ett beställningsmöte med rektorn och eventuellt pedagoger, där de från skolan får beskriva nuläget och problemet. Ibland är bara rektor med. Samordnarna arbetar sedan systematiskt utifrån läroplan och styrdokument för att utveckla pedagogisk planering tillsammans med pedagogerna på skolan. De bokar in tre tillfällen där samordnarna kommer ut till fritidspersonalen för workshops med riktat stöd säger Julia.

    De många mötena med olika skolor gav ett övergripande perspektiv och problematiken på de olika skolorna blev tydlig. Det var likartat på flera olika ställen och Julia kunde också utifrån sin erfarenhet som lärare inom fritidshem känna igen sig. Tillsammans med samordnarna fick Julia syn på möjliga alternativa arbetssätt, inspiration till problemlösning och en större förståelse för behovet av styrdokument.

    Vilken nytta har du att haft nytta av dina studier på Masterprogrammet i barn- och ungdomsvetenskap under praktiken?

    – Fritidshemssamordnarna arbetar med något som de kallar Fritidshemmens hus vilket är en webbsida med goda exempel på arbete i fritidshem i Stockholm stad. Syftet med sajten är att stärka och utveckla professionen. Genom att använda ett fiktivt hus med olika våningar vill samordnarna på ett pedagogiskt sätt sprida olika sätt att arbeta på, exempelvis hur man kan använda styrdokumenten i sin planering och hur man kan arbeta mer systematiskt.

    Fritidshemmens hus, pedagog.stockholm.se

    Fritidshemmens hus, www.pedagog.stockholm.se

     

    Just nu skapas fritidshemmens hus, en plats på Pedagog Stockholm där goda exempel från Stockholms stads fritidshemsverksamheter delas. Huset ska bidra till fritidshemmens utveckling och professionalisering. Källa: Pedagog Stockholm, Stockholm stad

     

    – I det fiktiva huset fanns en takvåning med namnet ”Normer och värden” som de inte hade arbetat lika mycket med. Eftersom jag tidigare har arbetat med frågor som rör normkritisk pedagogik och genom mina kunskaper från masterprogrammet fick jag möjlighet att utveckla denna ”våning”. Jag skrev även min kandidatuppsats om genus och pedagogers beröring av barn. Jag tog fram en idé om hur man kan dela upp rummen utifrån läroplanen och vad som kan ingå i de olika rummen och fokuserade särskilt på rummet för jämställdhet då det är den fråga jag har arbetat mest med tidigare. Jag fick skriva tips och grundfakta om jämställdhet och om hur de kan observera varandra och arbeta lite mer forskningsmässigt. Det var givande eftersom det här området är något jag brinner för och är intresserad av. Jag uppskattade också att jag fick ta ansvar och att fritidshemssamordnarna litade på att jag kunde sakfrågorna.

    – Jag fick även möjlighet att kommunicera med fritidshemspersonal ute på skolor. Det är en grupp som kan vara väldigt heterogen, där en del av personalen kanske aldrig har funderat kring jämställdhet.

    Vad tar du med dig från praktiken?

    – Under min tid på praktikplatsen kopplade samordnarna ihop mig med en skola som ville arbeta mer med jämställdhet. Jag föreläste för fritidspersonalen om jämställdhet, normkritik och sexuella trakasserier i skolan. Nu har vi startat upp ett projekt där jag ska komma tillbaka i vår på ett fristående uppdrag. Det går ut på att följa upp deras arbete och tillsammans med dem utveckla en arbetsplan för jämställdhet.

    – Praktiken har också gett mig kontakter i skolvärlden och en mer övergripande syn på fritidshemmen. Som fritidslärare blir man lätt ganska partisk, men på praktiken fick jag fler perspektiv så som rektorernas, samordnarnas, utbildningsförvaltningens och ett samhällsperspektiv. På Masterprogrammet pratar vi mycket om barns perspektiv vilken jag tog med mig på praktiken. Sammantaget har jag fått andra sätt att se på arbetet i fritidshemmen och det menar jag är viktigt för att inte fastna i att enbart fokusera på bilden av den där ”underdogen” – fritidspersonalen som det är synd om.

    Vill du fortsätta med forskning nu?

    – Både ja och nej. Jag skulle vilja arbeta nära verksamheten och är rädd att forskningen skulle fastna på en abstrakt nivå och inte nå ut till fritidshemspersonalen. Men jag skulle gärna arbeta med aktionsforskning som är mer praktiknära och jag har nu sett att man kan satsa på att sprida forskning på olika sätt. Där är Fritidshemmens hus ett perfekt exempel på hur man kan arbeta med att sprida forskning till professionen.

    Vilka utmaningar fanns under praktiken?

    – I början hade jag som mål att vara med och följa fritidshemssamordnarna i allt de gjorde. Till en början var det lärorikt och spännande att sitta som observatör och jag satt och antecknade väldigt mycket. Efter ett tag var det dock svårt att sitta och vara tyst och jag kände mig som ”elefanten i rummet”. Jag ville prestera mer, men det var först svårt att veta vad jag kunde bidra med då samordnarna har så lång erfarenhet av att arbeta i fritidshem och skola. Det jag kunde bidra med var just normkritisk pedagogik, men jag tycker ändå att det var svårt med praktikantrollen.

    Fyra tips till kommande studenter som ska hitta intressant praktikplats:

    1. Utgå från dina arbetsintressen och de frågeställningar du är intresserad av
    2. Var inte rädd att fråga personer i utbildningen och dina lärare. Jag var först inne på att praktisera på tema Barn vid Linköpings universitet, men när det inte gick för att det var inom akademin fick jag tips om det här projektet av Eva Kane (studierektor för Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem), och det blev helt rätt.
    3. Sök brett, det är svårt att få tag i folk.
    4. Sök tidigt, redan ett halvår innan.

    Valbara kurser - en möjlighet till profilering

    De valbara kurserna ger dig möjligheten att själv profilera dina studier efter ditt intresse. Kurserna ska dock ha koppling till barn och ungdom. Det är även möjligt, efter godkännandet av studierektor, att läsa valbara kurser om sammanlagt 15 hp på avancerad nivå vid andra institutioner vid Stockholms universitet eller vid andra lärosäten.

    Exempel på kurser du kan välja vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen:

    Praktisera och nätverka via fältarbete

    Genom att välja kursen fältarbete får du möjlighet att profilera dig, skaffa dig meriter och skapa ett kontaktnätverk inom det område du önskar arbeta.

    Du får också möjlighet att integrera de teoretiska kunskaper du fått under studierna med verkligheten i fält på offentlig förvaltning, frivilligorganisationer, företag eller andra former av organisationer.

    Fältarbetet kan även ge värdefulla uppslag och kontakter för examensarbetet. För dig som vill finns det möjlighet att göra fältarbetet utomlands.

    Tidigare masterstudenter har exempelvis gjort fältarbete på Rädda Barnen, SOS barnbyar, ECPAT Sverige, Statens skolinspektion, Barnombudsmannen, Stockholms kommun, Uppsala kommun, Botkyrka kommun, Utrikesdepartementet, Diskrimineringsbyrån, Migrationsverket och Marionetteatern.

     

    Välj att göra delar av programmet utomlands

    Den valbara kursen Fältarbete 15 hp samt kursen Examenarbetet 30 hp är båda möjliga att förlägga utomlands. Genom att göra en del av programmet utomlands kan du meritera dig för arbete med barn- och ungdomsfrågor i en internationell miljö, till exempel inom ideell sektor.

    Det finns flera olika stipendier att söka för uppsats och/eller praktik utomlands både inom Norden och EU. För uppsats utomlands finns även medel för datainsamling i ett utvecklingsland via Minor Field Study stipendium.  

    På sommaren mellan termin två och termin tre kan du även ansöka om Erasmusstipendium för praktik under sommaren. Praktiken kan du ta med i ett tillägg på ditt examensbevis. Det är även möjligt att via samma stipendium ansöka om att göra praktik i ett annat EU-land som genomförs efter din examen via s.k. recent-graduate-stipendium.

    Läs mer om dina möjligheter att studera utomlands

  • Möt oss

    Varje år i mars bjuder Stockholms universitet in till Öppet hus. Där kan du innan träffa både våra studievägledare, programansvarig och studenter för att ställa frågor om programmet och ämnet.

    Du kan också alltid kontakta oss direkt för att ställa dina frågor, se under kontakt.

    Möt våra studenter

    "Många olika erfarenheter skapar intressanta diskussioner i klassen"

    Här möter du Madeleine Hillring, student på Masterprogrammet i Barn- och ungdomsvetenskap, berätta om utbildningen för Amanda Dahlgren, student i Barnkultur.

    Madeleine Hillring, student på masterprogram i barn- och ungdomsvetenskap. 

    Har man ett intresse för att jobba med barn och unga så tycker jag att det är en fantastiskt utbildning.

    Kan du berätta lite om dig själv?
    Jag heter Madeleine. Jag är 27 år och tar just nu en master i barn- och ungdomsvetenskap. Jag har precis påbörjat min tredje termin. Innan har jag studerat till förskollärare här på Stockholms Universitet. Mellan den utbildningen och nu, så har jag jobbat som förskollärare i ett och ett halvt år.

    Skulle du rekommendera din utbildning till andra? Till vilka i så fall?
    Ja, har man ett intresse för att jobba med barn och unga så tycker jag att det är en fantastiskt utbildning. Vi får läsa dels mycket forskning om dem, men också för att de tar in många olika perspektiv som vi får lära oss av. Vi läser också mycket om barns rättigheter, så även om man kanske inte vill jobba praktiskt med barn och unga, så finns det mycket annat. Har man ett intresse så är det en väldigt bred utbildning, som jag tycker passar väldigt många olika yrkeskategorier. Den är inte så nischad, den är inte så inriktad på ett specifikt ämne. 

    Måste man ha studerat till förskollärare för att söka till den här utbildningen?
    Nej, som jag har förstått det så är en kandidatexamen det enda som krävs. Det är det som är otroligt intressant i vår klass; vi är några förskollärare, några från barnkulturen, det är en som har läst kriminologi, någon har pluggat ekonomi och någon har pluggat turism. Det är en otroligt bred skara personer, vilket gör diskussionerna väldigt intressanta. I och med att alla kommer med olika erfarenheter, så får man en annan insyn. Och man märker i den här utbildningen hur vi alla har olika mål. Vissa vill forska, vissa vill fortsätta jobba som förskollärare men med ett bredare perspektiv, andra vill jobba inom myndigheter eller organisationer. Jag tycker att det är jätteintressant och roligt. 

    Är det något som du önskar att du hade vetat innan du började studera?
    Med just den här utbildningen så blir det ju att man märker att det är på avancerad nivå, till skillnad från en kandidat som är på grundnivå. Det tar mer tid, det kräver mer planering och mer struktur. Det läggs ännu mer ansvar på en själv och det krävs mer av oss som studenter. Mycket av litteraturen är på engelska, så det krävs förkunskaper. Man måste lägga ner mer tid på att verkligen förstå det man läser. Det är fler vetenskapliga artiklar, det är svårare litteratur än vad det varit innan. Det här är verkligen heltidsstudier. 

    Vilken är din favoritplats på campus? Har du hittat något guldkorn någonstans?
    Åh, jag tycker ändå biblioteket är en väldigt skön plats, just för att det är väldigt stort. Det är sällan man sitter trångt. Man kan sprida ut sig lite, man har ofta en stor bänk själv. Så jag gillar biblioteket väldigt mycket, men annars tycker jag ju att rummen på barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har rustats upp ordentligt. Hela institutionen är fräsch och generellt sett är den bättre än andra platser på campus. I grupprummen kan man ska sitta och plugga med någon, det finns en whiteboard-tavla, man kan koppla upp sig till TV:n om man har en powerpoint, osv.

    Hur har corona påverkat dina studier? Har institutionen gjort ett bra jobb?
    Jag tycker institutionen har hanterat det väldigt bra, med tanke på att de själva inte har någon tidigare erfarenhet av det här heller. I och med att kurserna egentligen skulle ges på campus och att de inte var gjorda för att ges på distans, fick lärarna i väldigt hastigt lägga om sina kurser. På så sätt så tycker jag att de har hanterat det så bra de kunnat. Och det är bra att de har haft överseende med att saker kanske inte alltid har fungerat som det ska, som när folk kommer sent in på Zoom-seminarier för att tekniken har strulat. På en personlig nivå så har det krävts ännu mer av en själv, just eftersom mycket har varit förinspelat och campus har varit stängt så man har inte kunnat vara här och plugga. Det har varit svårt när man har varit hemma så mycket, man har behövt ta tag i det på ett annat sätt.

    Har du några studietips? Speciellt nu när allt oväntat är på distans?
    Mycket planering! Man får lägga upp sin vecka utifrån vad man ska göra varje dag. Sätt upp tydliga mål och stryk dem när du gjort dem, så att du ser att du kommer framåt. Sen så tycker jag ju också att det jag läser är väldigt intressant, så motivationen att göra saker kommer mycket lättare. Jag rekommenderar också att ta tag i alla uppgifter du får på en gång. 

    Möt våra alumner

    Ett strategiskt beslut att satsa på masterstudier - en alumnintervju

    Studierna på masterprogrammet har vässat Caroline Johanssons förmåga till analys- och skrivarbete, att snabbt sätta sig in i nya frågor och förmåga att skriva texter utifrån ett visst syfte med en tydlig röd tråd.

    Caroline Johansson, Master-BUVA-student

    Caroline Johansson är utbildad förskollärare, men var tidigt intresserad av att arbeta mer strategiskt med utvecklingsarbete. Hon började därför driva professionsnätverk och handleda lärarstudenter. Snart kom ändå tankarna på att studera vidare med målet att få en tjänst inom offentlig förvaltning eller på en myndighet.

    - Det var ett stort steg att lämna mitt fasta arbete och inkomst. Jag försökte därför att arbeta parallellt med deltidsstudier, men upplevde att det blev alltför splittrat, säger hon. Det var därför hon valde att istället ta tjänstledigt och satsa fullt ut på studierna – ett beslut hon inte har ångrat.

    Att arbeta som utredare och kvalitetsledare i en kommun

    I dag arbetar Caroline Johansson som utredare och kvalitetsledare på Tyresö kommun. Hon genomför både snabba uppdrag och mer långsiktigt arbete. Arbetsuppgifterna innebär analys och skrivande samt att kartlägga arbetet med en viss fråga i kommunens verksamhet. Hennes jobb kräver också en förmåga att kunna samverka med många olika funktioner och att kunna ta ett steg tillbaka och lyssna in.

    - Det är viktigt att kunna arbeta långsiktigt och strategiskt med frågor som rör barns rättigheter och för att barnrättsfrågor ska bli en del av det vardagliga kommunala arbetet. Och att det är integrerat i beslutsprocesser och rutiner.

    - Man kan tycka att det går långsamt, men det är mer hållbart än att frågorna knyts till enskilda ”eldsjälar” som kanske försvinner efter ett tag, säger Caroline.

     Exempel på arbetsuppgifter är:

    • Arbete med processkartläggningar som ett led i kommunens kvalitetsarbete. Det kan gälla att ta reda på hur besluts- och arbetsprocesser ser ut, vad som fungerar och inte och om processerna är kända för alla.
    • Utredningsuppdrag. Exempelvis utredningar kring hur omsorg på obekväm tid ska organiseras i kommunen eller hur barn och utbildningsförvaltningen ska organisera prao i grundskolan sedan det blev obligatoriskt.
    • Kvalitetsfrågor, som att utveckla arbetet med elev- och föräldraenkäter.

    Nyttan av masterstudierna i arbetslivet

    Studierna på masterprogrammet har vässat Carolines förmåga till analys- och skrivarbete, att snabbt sätta sig in i nya frågor och förmåga att skriva texter utifrån ett visst syfte med en tydlig röd tråd.

    Erfarenheten av att ha tränats i att ompröva, analysera och ifrågasätta vad som menas med begrepp som barnperspektiv, barnets perspektiv och barnrättsperspektiv ger henne en trygghet i att arbeta med dessa typer av frågor och kunna synliggöra dem i relation till olika sakfrågor.

    Vägen från examen till första tjänsten

    Under studietiden gjorde Caroline sin praktik på Region Sörmland. Där fick hon insyn i offentlig förvaltning och hur arbete med barn- och ungdomsfrågor går till i en komplex och politiskt styrd organisation. Hon valde även att göra fältarbete för examensarbetet hos samma arbetsgivare med fokus på politikers och tjänstemäns resonemang kring barnkonventionen. Detta utmynnade i uppsatsen ”Diskurser i barnrättspolitiken. Ett diskursanalytiskt perspektiv på talet om barnkonventionen”.

    En tid efter examen fick Caroline en ettårig projektledartjänst med fokus på barnkonsekvensanalyser hos samma arbetsgivare.

    Carolines bästa karriärtips

    1. Ta dig tid att verkligen satsa på studierna för att få ut så mycket som möjligt av den investering i tid och pengar som du gör och håll fokus på vad som är målet.
    2. Lägg tid på att identifiera relevanta sökord och bevakningar för att hitta intressanta tjänster. På kommunal nivå är det vanligt att liknande tjänster kan ha olika yrkestitlar, vara placerade i olika delar av förvaltningen och att det finns delade tjänster med lite olika kombinationer av arbetsuppgifter.  
    3. Lyft även fram mer generella kompetenser som masterstudierna utvecklat så som analysförmåga, förmåga att arbeta med text och att snabbt sätta sig in i nya frågor.
    4. Ibland ser arbetsgivare på barnkonventionen som främst en juridisk fråga. Som icke-jurist kan man behöva lyfta fram att även andra kompetenser än de rent juridiska behövs i arbete med att implementera barnkonventionen.
    5. Dra nytta av möjligheten att få arbetslivserfarenhet, insyn och kontakter via praktik. Relevant arbetslivserfarenhet efterfrågas av många arbetsgivare och då blir de första erfarenheterna viktiga.
  • Arbetsmarknad och karriär

    Efter din masterexamen kan du arbeta med exempelvis utredning, åtgärder och strategiskt arbete inom kommuner, regioner och inom statliga myndigheter samt organisationer som arbetar med barn- och ungdomsfrågor, både nationellt och internationellt.

    Du blir även behörig att söka till forskarutbildning inom barn- och ungdomsvetenskap. 

    Läs mer om Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionens forskarutbildningar.

  • Kontakt

    För mer information om innehållet i programmet kontakta programansvarig:

    Danielle Ekman Ladru

    E-post: danielle.ekman.ladru@buv.su.se

    För studievägledning och administrativa frågor kontakta:

    Doris Rehnström

    E-post: doris.rehnstrom@buv.su.se

    Hitta till oss

    Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen finner du vid campusområdet Frescatibackehusen, Svante Arrhenius väg 21 A.

    Svante Arrhenius väg 21 A, Google maps.

    Hitta på Campusområdet, Stockholms universitet