Med medel från Promobilia genomförs ett projekt med fokus på skrivstrategier och assisterande teknik.

I projektet undersöks hur mångfald avseende elevernas migrationsbakgrund, såsom språklig, etnisk och kulturell mångfald, görs synlig eller osynlig, förhandlas och (re)konstrueras såväl i bedömningsprocesser och placering av elever i anpassad grundskola, som i skolvardagen.

Syftet med konferensen var att samla en grupp framstående nationella och internationella forskare för att föreläsa och föra akademiska diskussioner inom teman med koppling till barn med autism.

Med avsikt att bidra till kunskap om betydelsen av konstnärligt arbete inom omsorgsverksamheter genomförs ett projekt om drömmar, konst och funktionsnedsättning i ett samarbete mellan Specialpedagogiska institutionen och Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet samt en daglig verksamhet med konstnärlig inriktning.

Socioemotionella aspekter av tal som känsla i rösten är etablerade komponenter av barnriktat tal, men har än så länge inte kunnat länkas till barns språkutveckling.

Projektet rör sig över flera forskningsområden och har bland annat lett till intressanta möten och samtal med modersmålslärare.

I FN:s konvention om barnets rättigheter erkänns att barn har rätt att uttrycka sina åsikter i frågor som berör dem samt att få dessa frågor belysta. Inte minst gäller detta barn med funktionsnedsättningar som för att åtnjuta sina rättigheter, förutom åldersanpassat stöd, kan behöva stöd som är anpassat till funktionsnedsättningen.

Speciallärares/specialpedagogers professionalisering sedan 1990 från ett jämförande perspektiv.

Hur kan undervisningen inom olika ämnesområden hjälpa elever att utveckla förmågor som är betydelsefulla för deras läs- och skrivutveckling? För att ta reda på det studerar projektgruppen barn och lärare i 48 olika förskoleklasser.

Inflytande och delaktighet för unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning i lokalsamhällets sociala arenor och demokratiska processer. En deltagarbaserad aktionsforskningsstudie.

Med utgångspunkt i lärandeverksamhetsteori syftar projektet till att undersöka hur abstraktion och generalisering, som logiska operationer i utveckling av ett teoretiskt begrepp, gestaltas i begreppsutvecklande undervisning i olika ämnen.

Hur mycket autonomi har egentligen skolledare på central kommunal nivå och på skolnivå och hur har deras autonomi förändrats sedan 1990 i Sverige, Finland och Island?

Projektet LISMUS vill skapa kunskap om barns lärande genom att identifiera språk- och kunskapsutvecklande skolpraktiker.

Språk, inklusive läsförmåga, är en av de viktigaste faktorerna för framgångsrik integration. Dock utvecklar inte en majoritet av nyanlända vuxna en funktionell läsförmåga på svenska under sina studier vid skolor för svenska för invandrare, sfi. Såväl nationellt som internationellt saknas forskning om läsinterventioner bland nyanlända vuxna.

I projektet LäST undersöker vi vilka textaktiviteter som kopplas till läsning och hur elever i årskurserna 1, 5 och 9 ser på läsning och sig själva som läsare.

Projektet syftar till att undersöka relationen mellan undervisningens didaktiska upplägg och det lärande som möjliggörs för eleverna.

Vi utvecklar och testar, i olika faser, instrument att använda för att skatta och utveckla lärmiljöer i förskoleklass och i grundskolan, upp till årkurs sex.

Forskargruppen i tillämpad utvecklingsvetenskap arbetar för att gå framåt med kunskapsläget kring barns och ungas styrkor, och arbetar även för att ge stöd till familjer med barn i ungdomsålder.

Projektet undersöker lek- och språkinterventioner i förskolans miljö med en praxisnära ansats med flera olika teoretiska utgångspunkter.

SPIBI är en samspelsbaserad intervention som studeras i en randomiserad kontrollerad studie. 130 extremt tidigt födda barn och deras familjer har rekryterats, en grupp med hög risk för psykisk ohälsa.

Ett alternativ till att läsa och skriva för elever i grundsärskolan.

Immigrerade lärares re-kontextualisering av sin lärarprofession i mötet med ett annat lands utbildningskontext.

Vetenskapen och praktiken av beteendeanalys ligger till grund för majoriteten av evidensbaserade utbildnings- och utvecklingsinterventioner som stöder inlärning, socialt engagemang och utveckling hos barn med autism och andra utvecklingssvårigheter.

Innehållslig alignment som en högskolepedagogisk angelägenhet

I det här projektet undersöker vi hur visuella resurser används i språkundervisningen. Vi fokuserar på undervisning i svenska för invandrare för vuxna, vuxenutbildning för döva och hörselskadade samt komvux som särskild utbildning.

Projektets syfte är att undersöka hur barn och ungdomar som växer upp i strukturellt missgynnande områden uppfattar och i praktiken hanterar sina vardagsvillkor i relation till möjligheter och begränsningar som utgår från platsen, institutionerna, civilsamhället och vardagliga relationer.