Metoder för leksamspel och språk gav goda effekter

Förskollärare väljer att fortsätta använda metoderna efter att projektet "Lekstunder och språkaktiviteter: specialpedagogiska insatser i inkluderande förskolor för barn i behov av stöd" har avslutats.

Läsgrupp

Projektansvariga – universitetslektor Eva Siljehag och professor Mara Westling Allodi, båda Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet –reflekterar och sammanfattar sina tankar om projektet. 

Eva Siljehag
Eva Siljehag

– Projektet startades 2012 med kärnfrågan hur forskningsämnen kan kopplas till studenternas självständiga arbeten och erbjuda dem möjligheten att vara med i forskningsgrupper, berättar Eva Siljehag och Mara Westling Allodi. Det fanns ett behov av att vidareutveckla tidiga insatser för språkutveckling och för leksamspel, särskilt med tanke på den stora flyktingvåg av nyanlända barn som kom till Sverige runt år 2015.

Mara Westling Allodi
Mara Westling Allodi

Inspiration och kunskap bidrog bland andra forskarna Sam Odom och Susan Sandell från USA med medan Vetenskapsrådet och Skolforskningsinstitutet möjliggjorde projektet med externa bidrag. 

Barnens behov

– Barnens behov var centralt i arbetet. Metoderna som används är evidensbaserade och har goda effekter när de tillämpas på rätt sätt. Det visade sig att insatserna var genomförbara och att personalen uppskattade dem. Både förskollärarna och specialpedagoger blev positivt överraskade och rektorer gav stöd. De artiklar som publicerats bekräftar också den här framgången. 

Stöd från specialpedagoger

För att implementera metoderna i projektet behövdes stöd från specialpedagoger som agerade som coacher och gav feedback till förskollärarna. För att stärka arbetet genom att träffas och fokusera på metoderna forlöpte samarbetet mellan specialpedagoger och forskare regelbundet under projektet.

– En viktig aspekt är att vara trogen konceptet och tillämpa metoderna på rätt sätt för att se de positiva effekterna. Specialpedagoger har spelat en viktig roll som coacher och stöd för lärarna i att fortsätta och känna sig trygga med metoderna. De tar hand om utbildningen av nya lärare och sprider kunskapen i sina organisationer. Utbildning, reflektionsarbete och coachning är avgörande för att använda metoderna på rätt sätt.

Leksamspel och högläsning

I lek- och samspelsgrupperna ingick två till tre barn åt gången. Målet är att få barnen att delta i leken med andra barn under en begränsad period och sedan förväntas det fungera i vanliga situationer.

– Sen gäller det att följa upp över resten av dagen och veckan för att alla ska lära sig och kunna stötta varandra. Insatsen är tänkt för barn som inte deltar i lek med andra barn. Relationerna med de här barnen stärktes och utvecklades både med förskollärarna och kamraterna emellan.

Relationerna med de här barnen stätktes och utvecklades både med förskollärarna och kamraterna emellan.

– Förskollärarna behöver vara medvetna om hur de riktar sin uppmärksamhet till varje barn och hela gruppen samtidigt för att inkludera alla och inte bara de som är mest högljudda eller pratar mest.

Resurser

– Projektet har också betonat vikten av att använda befintliga resurser och att förskollärarna själva håller i interventionerna istället för att förlita sig på externa personer, menar Eva Siljehag och Mara Westling Allodi.

Filmer: 
Leksamspel
Högläsning

Läs mer: 
Tid för lek och samspel
Socialt samspel i lekstunder och språkaktiviteter