Disputation: Ragnhild Nilsson

Disputation

Datum:

fredag 5 november 2021

Tid:

13.00 – 16.00

Plats:

Hörsal 5, Södra huset, Stockholms universitet, och på Zoom (se länk nedan)

Den 5 november försvarar Ragnhild Nilsson sin avhandling "Att bearkadidh: Om samiskt självbestämmande och samisk självkonstituering".

 

Följ disputationen via Zoom

Anslut via denna Zoomlänk: https://stockholmuniversity.zoom.us/j/64493832447 (Meeting ID: 644 9383 2447)

Har du inte använt Zoom tidigare kan du läsa mer här.

 

Sammanfattning

Syftet med avhandlingen är att utifrån en samisk förståelse av begreppen självbestämmande och självkonstituering analysera hur en sådan förståelse teoretiskt och politiskt kan utmana nuvarande föreställningar om vad samiskt självbestämmande är eller kan vara.

Urfolksdeklarationen (UNDRIP) är tydlig med att urfolk har rätt till självbestämmande och rätt att besluta om sina egna medlemskriterier utifrån sina egna sedvanor eller traditioner. Urfolk har samtidigt rätt att företrädas av representanter utsedda av dem själva, utifrån egna procedurer, likväl som att kunna utveckla sina egna beslutande institutioner. De till synes enkla och självklara formuleringarna i UNDRIP, om urfolks rätt till självbestämmande genom egna procedurer och egna politiska, beslutande institutioner ger intrycket av att urfolks självbestämmande är något konkret formulerbart och direkt möjligt att implementera. I verkligheten visar UNDRIP på ett politiskt dilemma när det gäller; 1. i vilken grad det är möjligt för urfolk, som under lång tid och i varierande grad varit utsatta för kolonisering och assimilering, kunna formulera egna medlemsdefinitioner och det egna självbestämmandets innebörd, fritt från majoritetssamhällets normgivning; och 2. i vilken grad det är möjligt att inrätta egna procedurer och egna institutioner inom ramarna för vad nationalstaten och den liberala demokratin tillåter.

Avhandlingen har som sin utgångspunkt de idéer samerna i Sverige har formulerat om vad samiskt självbestämmande är för något, hur det kan implementeras, dvs. vilka organisatoriska lösningar eller förslag som föreslås och vad som konstituerar den samiska grupp som också ska ta del av detta självbestämmande. Förutom teori rörande urfolks juridiska och politiska rätt till självbestämmande använder jag samiska begrepp som mina analytiska begrepp (laahkoe, maadtoe, bearkadidh, dajve, maahtoe, vuekie)  för att analysera samiska idéer om självbestämmande och självkonstituering och för att kontrastera befintlig juridisk/politisk teori.

Avhandlingen visar att den nationella lagstiftningen har förflyttat det samiska samhället bort från en relationell och ansvarsbaserad förståelse av vem som är same mot en rättighetsbaserad förståelse, vilket orsakar en konflikt mellan kollektiva och individuella rättigheter. En konflikt som senare institutionaliseras i det politiskt valda Saemiedigkie/Sametinget. Denna rättighetsbaserade konflikt gör det nästan omöjligt för de samiska organisationerna och senare Saemiedigkie att uttrycka vad självbestämmande egentligen är, hur det interna samiska självbestämmandet ska organiseras och hur relationen mellan det samiska folket och den svenska staten ska utvecklas. Genom att metodologiskt använda samiska begrepp visar avhandlingen att det går att formulera ny teoretisk kunskap och nya sätt att analysera det samiska samhället på. Urfolks egna rättsuppfattningar och normsystem utmanar på många sätt befintlig teori och befintliga demokratimodeller. Det politiska dilemmat kopplat till skrivningarna i UNDRIP blir i verkligheten ett dubbelt dilemma för det samiska samhället. Det är oerhört svårt att kunna definiera och institutionalisera sitt självbestämmande utifrån sina egna normer när man samtidigt står utan det som är en förutsättning för att bearkadidh, tillgången till och inflytandet över ett territorium.

 

 

Här hittar du avhandlingen i fulltext.

Läs mer om Ragnhild Nilsson