6,7 miljoner från Vetenskapsrådet till nytt projekt

Vetenskapsrådet har fattat beslut om projektbidrag för forskning om samhällelig beredskap och säkerhet. Ulrika Mörth vid Statsvetenskapliga institutionen är en av dem som beviljats medel.

Ulrika Mörth beviljas 6 742 000 kr för projektet Omförhandlade gränser mellan det civila och militära - myndighetskommunikatörer som online-agenter i cyberkrigföring.

Syftet med den här bidragsformen är att stärka svensk forskning med inriktning mot samhällelig beredskap och säkerhet, inklusive cyber- och informationssäkerhet.

 

Om projektet

Porträttbild av Ulrika Mörth.
Ulrika Mörth, professor i statsvetenskap, har beviljats medel från Vetenskapsrådet. Foto: Niklas Björling/Stockholms universitet.

Vilka demokratiska värden är viktiga att skydda och hur gör man när de krockar med varandra? Cyberkrigföring och de nya säkerhetshot det medför ställer sådana frågor på sin spets. Ska man skydda allmänheten från fientliga desinformationsattacker? Eller ska man skydda det öppna demokratiska samtalet i yttrandefrihetens namn?

Cyberkrigföring har kommit alltmer i fokus efter den ryska annekteringen av Krim 2014. Såväl NATO som EU fokuserar allt mer på olika typer av säkerhetshot on-line. Ett aktuellt exempel på sådana hot är desinformationskampanjer kring vaccineringen mot COVID-1.9 Ett annat är inlägg på sociala media med medvetet vilseledande ”fakta” om väder och klimatförändringar från så kallade trollfabriker. För att försvara samhället mot de nya hoten sätts civila myndighetskommunikatörer nu in som agenter i cyberkrigföringen. Med hjälp av tekniker och kunskaper från den militära tränas de i att kunna upptäcka och bemöta desinformation från främmande makt.

I det här projektet frågar vi därför hur civila myndighetskommunikatörer kan fungera som första linjens försvarare av demokratin och om inte denna nya roll att upptäcka och möta desinformation också kan motarbeta viktiga demokratiska värden. Hur kan myndighetskommunikatörer både vara agenter i cyberkriget med uppgift att skydda allmänheten från desinformation från främmande makt och samtidigt stå upp för den demokratiska yttrandefriheten och en öppen kritisk dialog kring myndighetens verksamhet? Vi besvarar den här frågan genom att studera myndighetskommunikatörer inom folkhälsa och meteorologi i fyra länder (Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Sverige). Länderna har olika traditioner av hur man drar gränsen mellan civila och militära myndigheter. Projektet bidrar till ökade kunskaper om olika sätt att hantera spänningen mellan att å ena sidan skydda samhället från säkerhetshot och att å andra sidan värna ett öppet demokratiskt samhälle. Därmed kan även samhällets beredskap mot cyberhot stärkas.

I projektet ingår, förutom Ulrika Mörth, Karin Svedberg Helgesson, Stockholm School of Economics och Ola Svenonius, FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.