9,7 miljoner från Vetenskapsrådet till statsvetenskaplig forskning

Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka ansökningar som beviljats bidrag inom humaniora och samhällsvetenskap 2021. Två projekt vid Statsvetenskapliga institutionen har beviljats medel.

Bild på Södra huset med träd i höstfärger i förgrunden.
Foto: Ingmarie Andersson/Stockholms universitet.

Jonas Tallberg har beviljats 4 809 000 kronor för projektet Demokrati, autokrati och internationellt samarbete, och Kåre Vernby och Jan Teorell har beviljats 4 885 000 kronor för projektet Den nationaliserade politikens lokala rötter.

 

Demokrati, autokrati och internationellt samarbete

Ett av de tydligaste resultaten i forskning om internationell politik är sambandet mellan politisk regim och internationellt samarbete. Nästan utan undantag visar tidigare forskning att demokratier är mer samarbetsinriktade än icke-demokratiska länder (autokratier). Men den politiska utvecklingen under det senaste decenniet tyder på en mer komplicerad bild. Flera demokratier, däribland USA, Storbritannien och Brasilien, har tvekat i sitt stöd för samarbete inom internationella organisationer. Samtidigt har flera autokratier, däribland Kina och Ryssland, ökat sitt engagemang och även skapat nya internationella organisationer. Vad säger denna utveckling om det tidigare så stabila sambandet mellan politisk regim och internationellt samarbete?

Detta forskningsprojekt använder dessa omvärldsförändringar som utgångspunkt för att återbesöka och ompröva relationen mellan politisk regim och internationellt samarbete. Projektet utgår från antagandet att regimtyp och internationellt samarbete är länkade på mer komplexa sätt än vad tidigare forskning menar. Projektet vägleds av den övergripande frågan: varför, hur och under vilka villkor påverkar länders politiska regimer internationellt samarbete? Projektet erbjuder den mest systematiska analysen hittills av denna relation. 

Teoretiskt bryter projektet ny mark genom att utveckla ett nytt ramverk för att förklara varierande effekter av internationellt samarbete. Empiriskt är projektet mer omfattande än tidigare studier genom att undersöka denna relation under en längre tidsperiod och en bredare uppsättning internationella organisationer. Metodologiskt kombinerar projektet kvantitativ och kvalitativ analys på ett kompletterande sätt.

 

Den nationaliserade politikens lokala rötter

Ekonomisk och social polarisering mellan geografiska enheter framstår idag som en av västvärldens stora utmaningar. Stora regionala ojämlikheter hotar sammanhållningen i samhället och kan minska legitimiteten för regional omfördelning. Det är därmed av stor betydelse att kunna blottlägga dessa
ojämlikheters politiska orsaker.

Syftet med forskningsprojektet är att kasta nytt ljus över denna polariseringsprocess genom att utveckla en ny syn på partiers och partisystemets nationalisering. Enligt den etablerade synen är ett parti nationaliserat om det ställer upp i nationella val i alla landets valkretsar och får ungefär samma röststöd överallt. Detta kallar vi horisontell nationalisering. Ett fenomen som hittills varit eftersatt i forskningen är emellertid det vi kallar vertikal nationalisering: huruvida ett nationellt parti
även ställer upp i lokala eller regionala val över hela landet, med ungefär samma röststöd.

Projektet kommer att samla in nya data om partier och valresultat i lokala och regionala val i 21 etablerade demokratier i Västeuropa, USA, Canada, Australien och Nya Zealand sedan införandet av manlig rösträtt. Med hjälp av dessa nya data, som kommer att göras fritt tillgängliga vid projektets slut, kommer graden av vertikal nationalisering kunna mätas för ett stort antal länder över lång tid.