Ny utredning vill ge kommuner större inflytande över mottagandet av nyanlända
En statlig utredning föreslår att kommunerna ska få större inflytande över bosättningen av vissa nyanlända. Förslaget bygger delvis på forskning från Stockholms universitet – men forskaren Jon Nyhlén, vars studier refereras, har inte deltagit i själva utredningsarbetet.
Kommuner föreslås få ökat inflytande i mottagandet av nyanlända
Etableringsboendelagen – ett nytt system för bosättning för vissa nyanlända
PUBLICERAT: 7 april 2025
UPPDATERAT: 7 april 2025
– Syftet med den så kallade etableringsutredningen har varit att titta på hur kommunernas inflytande över mottagandet kan öka. Detta med utgångspunkt i att förbättra integrationen för de nyanlända, säger Jon Nyhlén, docent i statsvetenskap, Stockholms universitet.
Det var i förra veckan som den särskilde utredaren Mathias Wahlsten överlämnade sitt betänkande Etableringsboendelagen, ett nytt system för bosättning för vissa nyanlända, till arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L). Utredningens rapport vill ge kommunerna ökat inflytande över mottagandet och föreslår införandet av en ny modell med etableringsboende för vissa nyanlända.
Många kommuner har efterfrågat större flexibilitet i Bosättningslagen
– I vår forskning har vi sett en koppling mellan mottagandepolitiken-och integrationspolitiken i kommunerna. Det har bland annat handlat om vikten av ett bra och långsiktigt boende och dess betydelse för sysselsättningen. I detta har bosättningslagen varit en viktig komponent och hur den tolkats av kommunerna och styrt mottagandet i kommunerna. Många kommuner har efterfrågat större flexibilitet i Bosättningslagen, säger Jon Nyhlén.
I betänkandet refereras det till din och dina kollegors forskning om lokal migrations- och bostadspolitik. Vad är det i er forskning som utredningens slutrapport bygger på?
– Det vi bland annat har tittat på i vår forskning är konsekvenserna av Bosättningslagens införande 2016 för kommunerna. Det som framkommit i våra studier är bland annat behov av ökad flexibilitet i lagstiftningen gällande hur kommunerna själva kan omfördela nyanlända mellan sig. Många kommuner menar att Bosättningslagen varit allt för oflexibel i sin nuvarande utformning, den har gett upphov till olika tolkning samt inneburit olikheter kopplat till förutsättningar för integration.
– Vi har i vår forskning undersökt konsekvenserna av kommunal bostadspolitik. Det vi tittat på är hur kommunernas bostadspolitik påverkar olika grupper, exempelvis nyanlända, avseende möjligheterna att få en bostad av bra kvalitet som är långsiktig.
Vilka specifika delar av era forskningsresultat används för att motivera de föreslagna förändringarna i lagstiftningen om etableringsboende?
– Det handlar om fler aspekter. Dels handlar det om graden av flexibilitet i nuvarande lagstiftning. Men det handlar också om kopplingen mellan bostad och integration. Bostaden är viktig för människors möjligheter att kunna leva ett gott liv och det gäller alla som bor i en kommun.
Vad betyder det för dig att din forskning kan komma att påverka politiska beslut?
– Det är viktigt att de resultat vi kommer fram till i vår forskning också påverkar det politiska beslutsfattandet. I grunden handlar det om att bidra till ett bättre samhälle. Det är också viktigt att utredningar tar till sig av den kunskap som finns då det ytterst handlar om kvaliteten på de förslag som utredningen lägger fram för regeringen.
Utredningens huvuddrag
Utredningen föreslår att:
- Kommunerna ska få större inflytande över hur många nyanlända de ska ta emot genom att de ges möjlighet att ange ett önskat kommuntal.
- Det införs en ny modell med etableringsboende som innebär att kommunerna ansvarar för att ordna ett etableringsboende för vissa nyanlända. I normalfallet ska nyanlända ha rätt till etableringsboende i 36 månader.
- Bostadssituationen och förekomsten av områden med problem kopplat till utanförskap tillkommer som kriterier som ska beaktas vid fördelningen av nyanlända mellan kommuner.
- Rätten till etableringsboende ska vara villkorad och att den kan upphöra i förtid. En nyanländ som inte aktivt bidrar till sin etablering i arbets- och samhällslivet kan förlora sin rätt till etableringsboende.
Enligt utredningen föreslås Etableringsboendelagen och etableringsboendeförordningen träda i kraft den 1 juli 2026. Bestämmelserna om anvisningsförfarandet och rätten till etableringsboende ska dock tillämpas först från och med den 1 januari 2027.
Jon Nyhlén har forskat kring lokal migrations- och bostadspolitik med bl.a. Gustav Lidén, Emma Holmqvist och Kristoffer Jutvik.
Lokal Migrationspolitik: Om strukturer, aktörer och processer i svenska kommuner
Grindvakt för de oönskade? En kunskapsöversikt kring länken mellan kommunal bostadspolitik och bosättningen av socialt utsatta grupper
Local migration policy: governance structures and policy output in Swedish municipalities
Senast uppdaterad: 7 april 2025
Sidansvarig: Statsvetenskapliga