Examen

När du är klar med dina studier och vill ta ut en examen ska du ansöka om att få ett examensbevis. För att få ett bevis över en viss examen måste kraven för denna examen vara uppfyllda.

 

Examenskrav

Lokala examensbeskrivningar – gäller för dig som påbörjat dina studier inom huvudområdet HT16 eller senare. Här hittar du listan på huvudområden och de tillhörande lokala examensbeskrivningarna-

Lokala examensbeskrivningar

Vilka examensregler gäller för dig som börjat studera huvudområdet innan H16?

Examensregler

Yrke- och lärarexamen – Du som är antagen och har slutfört ett yrkes- eller lärarprogram enligt utbildningsplan uppfyller examenskraven för den examen programmet ska leda till.

Examensregler


 

Så ansöker du om examen

Du ansöker om examen via universitetets examensenhet, här hittar du information om hur du gör din ansökan.

Ansök om examen


 

Olika vägar till examen

För att få en kandidatexamen behöver du 180 högskolepoäng, vilket innebär totalt tre års studier. Nedan beskriver vi två olika vägar för att uppnå examenskraven samt reder ut några vanliga missförstånd.

Har du antagits till ett program är utbildningen och studieförloppet bestämd på förhand och regleras av programmets utbildningsplan. Programmen vi erbjuder på Statsvetenskapliga Institutionen är alla program som leder till kandidatexamen (förutsatt att du följer programmets upplägg).

Ett annat alternativ som också leder till kandidatexamen är om du läser 180 högskolepoäng genom fristående kurser. En förutsättning för att uppnå examenskraven är att du har ett huvudämne på 90 högskolepoäng och 90 högskolepoäng i övriga examensgrundande högskolekurser. Ett huvudämne kan exempelvis vara statsvetenskap I, II och III eller psykologi I, II och III osv. Inom ditt huvudämne måste du också göra ett uppsatsarbete på 15 hp.

Kan programkurser och fristående kurser plockas ihop till en och samma kandidatexamen?

Vi kontaktas ofta av studenter som av olika skäl har hoppat av något program eller valt att studera annat, men som gärna vill att kurserna de redan läst inom sitt program ska ingå i en kandidatexamen. Kurserna du läser inom ett program är självständiga och examensgrundande, vilket innebär att du kan välja att kurserna ska ingå i din examen.

Exempel: Maria har läst termin 1 - 3 inom Pol. kand-programmet. Termin 1 läser studenterna Statsvetenskap I, termin 2 Nationalekonomi I och termin 3 Statsvetenskap II. Nu har dock Maria valt att hoppa av programmet och ska plugga något annat. Kan Maria använda dessa kurser i en framtida kandidatexamen?

Svar: Ja, när du som student ansöker om examen är det du som väljer vilka kurser som ska utgöra ditt huvudämne samt vilka övriga kurser som ska ingå i din examen. Kurser du läst inom ett program är självständiga och examengrundande. Det innebär att Maria kan inkludera både Statsvetenskap I, II och Nationalekonomi I i sin examen.

Om Maria fortsätter att plugga statsvetenskap, vad händer då?

Exempel: Maria läser sedan Statsvetenskap III som en fristående kurs och vill ansöka om en Kandidatexamen med statsvetenskap som huvudområde. Som framgår av exemplet ovan har Maria redan läst Nationalekonomi I, men hon har även läst Sociologi I på 30 hp samt två 15 hp-kurser i Franska. Vilka alternativ har Maria?

Svar: Maria har nu ett huvudämne då hon har läst Statsvetenskap I, II och III där sistnämnda kurs inkluderar ett uppsatsarbete. Maria ansöker då om en filosofie kandidatexamen i statsvetenskap. Kurserna som ska ingå i hennes examen är då: Statsvetenskap I, II och II. Nationalekonomi I, Sociologi I samt Franska A och B.

Kandidatexamen med två olika namn – vad är skillnaden?

Något vi av erfarenhet vet att skapar en del förvirring är att det på kandidatnivå finns kandidatexamina med olika namn. Ett annat mycket vanligt missförstånd är att det är en statusskillnad mellan de här två examensbenämningarna. Det är det inte. Både examina är lika bra och har samma status. Vad din kandidatexamen heter, huruvida du har pluggat inom ett program eller har fått ihop din examen genom fristående kurser har alltså ingen betydelse för din framtida arbetskarriär. Det enda som skiljer examensbenämningarna nedan är att Politices kandidatprogram är examenskategori för Statsvetenskap i kombination med Nationalekonomi.

Med Statsvetenskap som huvudämne kan du få ut två olika examen:

  • Filosofie kandidatexamen (fil.kand): Statsvetenskap I-III (90 hp) samt 90 hp i valfritt ämne
  • Politices kandidatexamen (pol.kand): Statsvetenskap I-III (90 hp), Nationalekonomi 60 hp samt 30 hp i valfritt ämne. (Du kan också få en pol.kand examen med Nationalekonomi som huvudområde: Nationalekonomi I-III (90 hp), Statsvetenskap 60 hp samt 30 hp valfritt ämne).

Kan jag ha med kurser från olika lärosäten?

Ja, du kan ha med kurser som du läst vid andra lärosäten i din examen. Om kurserna inte finns på Ladok när du ansöker om examen kan du ansöka om examen via blankett som återfinns på examensenhetens hemsida. Med blanketten bifogar du resultatintyg från de lärosäten du läst kurser innan och markerar vilka kurser du vill att ska ingå i examen.

Vad händer om jag läst statsvetenskap vid andra lärosäten?

Om du har läst Statsvetenskap vid andra lärosäten och sedan ansöker om en examen vid Stockholms universitet så kommer Examensenheten att kontakta oss på institutionen för att dubbelkolla med oss att kurserna uppfyller examenskraven vid SU. I de flesta fall där studenter har läst statsvetenskapliga kurser vid andra lärosäten (och kurserna har ungefär samma struktur och innehåll som de kurserna vi ger på SU) så är vårt svar ja.

Vid vilket lärosäte ska jag ansöka om examen?

Praxis är att du ansöker om examen vid det lärosäte du senast var skriven. Har du däremot läst en majoritet av dina kurser vid ett annat universitet kan du ansöka om att få examensrätten flyttad.

Kontakt

Studievägledare
Studievägledare masternivå
På denna sida