Sök ramprojekt via detta formulär

Engelska: Varför läser vi?

I det här projektet tittar vi närmre på läsning från ett kommunikativt och uppgiftsbaserat perspektiv. Skolelever får bra resultat på traditionella läsförståelsetest, liknande de vi ser i de nationella proven. Samtidigt ser vi att läsförmågan generellt försämras och att det i många fall är en utmaning att arbeta med läsning i språkklassrummet, särskilt när läsandet är kopplat till utförandet av uppgifter där textinformation ska användas för olika syften. På så sätt behöver vi se på läsning utifrån ett bredare perspektiv, där olika nivåer av textförståelse och textanvändning samspelar.

Tidigare forskning visar att läsningsaktiviteter är mer gynnsamma för elever om de kopplas samman med meningsfulla syften och mål. I ramprojektet använder vi därför ett uppgiftsbaserat tillvägagångssätt där vi designar och testar lektionssekvenser med aktiviteter före, under och efter läsning (jämför pre-task, task, och post-task). Själva syftet och målet med läsuppgiften anpassas efter de behov som du och dina kollegor har identifierat i er undervisning.

-----------------------------------------

Moderna språk: Att göra samtal

Studier, bland annat TAL-projektet, visar att elever i moderna språk får ganska få tillfällen att utveckla sin förmåga till fri muntlig interaktion, det vill säga spontana samtal där man inte i förväg vet vad kompisen ska säga eller hur samtalet ska utvecklas. I det här ramprojektet designar och prövar vi uppgifter som uppmuntrar till kollaborativa och samkonstruerade samtal på moderna språk.

Teoretiskt utgår vi från samtalsanalys och interaktionell kompetens, som fokuserar på hur verbala och kroppsliga handlingar utförs i interaktionen. Det innebär att vi tittar på hur interaktionen utvecklas genom exempelvis turtagning, aktivt lyssnande och självkorrigering. En viktig utgångspunkt är att eleverna använder sina tillgängliga resurser för att göra samtal, vilket betyder att samma handling kan utföras på olika sätt beroende på språklig nivå.

Låter detta intressant för dig? Då är du varmt välkommen att söka!

Spanska

Kollaborativt skrivande: Eva Söderblom, Kunskapsgymnasiet Globen och Marie Eriksson, Kunskapsgymnasiet, Västerås.

-----------------------------------------

Engelska

Kollaborativt skrivande: Sara Sobarzo Petri, Södervärnskolan

Engelska, Amanda Hoskins, Widerströmska gymnasiet och Hanna Robertson, Tumba gymnasium.

-----------------------------------------

Spanska, Maria Teper och Susanne Forss, Norra Reals gymnasium.

-----------------------------------------

Engelska, Axel Persson Westberg, Östra Reals gymnasium och Sara Sobarzo Peti, Abrahamsbergsskolan.

-----------------------------------------

Spanska, åk 6-7. Deni Beslagic och Sandra Rosa, Rålambshovsskolan.

-----------------------------------------

Spanska, franska och tyska, högstadiet. Cristián Canales Leyton, Trädgårdsstadsskolan, Carina Evenson, Äppelviksskolan och Katja Sandholm, Språkcentrum.

-----------------------------------------

Spanska och tyska, åk 6. Deni Beslagic, Lugnets skola, Sandra Rosa, Rålambshovsskolan och Lilian Hermosilla, Eklidens skola.

-----------------------------------------

Engelska, mellan- och högstadiet och gymnasiet. Anna Löfquist, Järla skola och Malin Haglind, Eklidens skola.

-----------------------------------------

Engelska, mellan- och högstadiet. Anna Löfquist, Järla skola, Anna Rönquist, Malin Haglind och Emmeli Johansson, Eklidens skola.

-----------------------------------------

Engelska, mellan- och högstadiet. Gunilla Finnson, Kristina Nyström, Charlotta Wilson och Hedvig Anfält, Sjöstadsskolan.

-----------------------------------------

Spanska och tyska, mellan- och högstadiet. Monica Nilsson, Språkcentrum, Anna de Matos Lundström, Träkvista skola, och Miriam Selin, Eklidens skola.

-----------------------------------------

Spanska, gymnasiet. Hiliana Wikström, Tibble Gymnasium och Michal Skotnicki, Östra Real.

-----------------------------------------

Franska, spanska och ryska, gymnasiet. Marie Naessén Stub, Luis Abarca och Svetlana Eriksson, Södra Latin.

-----------------------------------------

Franska, spanska, och tyska, högstadiet. Kajsa Genell, Margareta Winter, Nya Elementar, Anna de Matos Lundström, Träkvista skola och Ann-Charlotte Karlsson Maria Lindberg Persson, Miriam Selin, Eklidens skola.

-----------------------------------------

Engelska, mellanstadiet och gymnasiet. Eva Östberg, Storkyrkoskolan, Marita Andreasson, Björngårdsskolan, Kjell Jansson, Hemmestaskolan och Maria Krameus, Värmdö gymnasium.

-----------------------------------------

Spanska, högstadiet och gymnasiet. Fredrika Nyström, Stina Säfström, Nya Elementar och Eva Söderblom, Kunskapsgymnasiet, Globen.Engelska, mellanstadiet.

-----------------------------------------

Att använda språkliga strategier när man lyssnar, Maria Kelloniemi, Isabella Laurell, Josefin Andersson, Ingrid Österman, Adolf Fredriks musikklasser.

Bortom klassrumsväggarna: Att skapa förutsättningar för kunskapssökande samtal med hjälp av IKT i homogena smågrupper i ämnet modersmål

• Deltagande skola: Språkcentrum, Stockholm
• Deltagande lärare: Katja Sandholm och Styliani Psaroudaki
• Projektperiod: ht 2020–vt 2022

-----------------------------------------

Förbättra elevers akademiska engelska i skrift på gymnasienivå genom translanguaging

(Translanguaging – pedagogisk tvåspråksanvändning i klassrummet)

• Deltagande skola: Kungsholmens gymnasium
• Deltagande lärare: Carl Lilja och Li Karlsen Olsson
• Projektperiod: ht 2017 – ht 2019

Detta projekt syftar till att undersöka om en systematisk tillämpning av två språk (svenska och engelska) i undervisning kan bidra till att elever utvecklar sitt akademiska register i engelska. Genom att organisera undervisningen för att möjliggöra en strategisk användning av såväl engelska som svenska inom ramen för samhällskunskapsundervisningen i en klass på det naturvetenskapliga programmet vill man besvara forskningsfrågan: Hur, och i vilken 
grad kan man genom att på ett metodiskt sätt tillämpa translanguaging (engelska och svenska) i samhällskunskap utveckla elevers akademiska skriftliga register i engelska?

Studien har en experimentell design, där interventionsgruppen undervisas på svenska och engelska med inspiration från translanguaging och de två kontrollgrupperna har undervisning på svenska respektive engelska. Samtliga elever genomför ett för- och ett 
eftertest bestående av en uppsats på engelska, som analyseras både kvantitativt och kvalitativt med fokus på den akademiska vokabulären. Dessutom används enkäter, semistrukturerade fokusgruppsintervjuer och undervisningsobservationer för att analysera den pedagogiska tvåspråksanvändningen.

Resultat från projektet förväntas belysa hur strategisk användning av språk i ämnesundervisning kan påverka elevers utveckling av ett akademiskt register i engelska.

Konferenser och seminarier:

Lilja, C. & Karlsen Olsson, L. (2018, oktober). Translanguaging - pedagogisk 
tvåspråksanvändning i klassrummet. Presenterad på Lärarnas forskningskonferens, STLS, Botkyrka, 30 oktober, 2018.

Karlsen Olsson, L. & Lilja, C. (2017, september). Translanguaging – ett FoU-projekt. Presenterad på Humanistdagarna, Stockholm, september, 2017.

Karlsen Olsson, L. & Lilja, C. (2017, september). Translanguaging – ett FoU-projekt. Humanistisk nätverksträff, Kungsholmens gymnasium, Stockholm, 21-22 september, 2017.

Karlsen Olsson, L. & Lilja, C. (2017, juni). Translanguaging som undervisningsmetod. Kungsholmens akademi, Kungsholmens gymnasium, Stockholm.

Canato, Kjellgren, J, Karlsen Olsson, L. & Lilja, C. (2016, juni). Translanguaging - pedagogisk tvåspråksanvändning i klassrummet. Kungsholmens akademi, Kungsholmens gymnasium, Stockholm.

-----------------------------------------

Hur förstår elever objektet? En undersökning om hur elever förstår och lär sig att tillämpa grammatiska strukturer i vid språkinlärning 

• Deltagande skola: Kungsholmens gymnasium
• Deltagande lärare: Eva Schough Tarandi och Anna-Karin Johansson,
• Projektperiod: ht 2015 – ht 2017

Efter många års erfarenhet av språkundervisning vill vi undersöka och försöka förstå hur och varför eleverna förstår (eller inte förstår) och lär sig grammatik och att omsätta inlärda teorier och former i praktiken. Genom att undersöka ett exempel hur grammatik 
presenteras och undervisas, hur elever lär sig och förstår strukturen och formerna och hur de därefter tillämpar och gör den grammatiska strukturen till en del av kommunikationen, till en del av det språk som de håller på att utveckla, vill vi få syn på om det finns bättre och sämre sätt att undervisa en grammatisk struktur.

Kan vi på det sättet kan hjälpa eleverna att få syn på sin egen inlärning (metakognition) och kanske utarbeta olika modeller för att få elever att förstå? För att konkret undersöka en struktur vill vi göra en studie av inlärning och elevers användning av objektet (direkt objekt och indirekt objekt i tredje person). 

Konferenser och seminarier: 

Schough Tarandi, E., Johansson, A-K. & Berggren, J. (april, 2018). Hur förstår elever objektet? En interventionsstudie i tyska och franska. ASLA Symposium, Karlstads universitet, Karlstad.

Johansson, A-K., & Schough Tarandi, E. (2017, oktober). Hur förstår elever objektet? En kartläggning och undersökning av hur elever förstår och lär sig objektet i undervisningen i tyska och franska. Lärarnas forskningskonferens, Nacka. 

Schough Tarandi, E. & Johansson, A-K. ( 2017, oktober ). Grammatik – sine qua non. Work shop om grammatik i undervisningen samt presentation av FoU- projekt. Lärarprogrammet, Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet. 

Johansson, A-K. & Schough Tarandi, E. ( 2017, juni). Learning Study- en metod för lärande och undervisning. FoU-projekt: Hur förstår elever objektet? En undersökning om hur elever förstår och lär sig att tillämpa grammatiska strukturer vid språkinlärning. Kungsholmens Akademi, Kungsholmens gymnasium, Stockholm. 

Schough Tarandi, E., & Johansson, A-K. (2016, november). Hur förstår elever objektet? En undersökning om hur elever förstår och lär sig att tillämpa grammatiska strukturer vid  språkinlärning. Presenterad för Språkholmen, Språklärarnas riksförbund, Södra Latin, Stockholm.

Johansson, A-K., & Schough Tarandi, E. (2016, november). Hur förstår elever objektet? En undersökning om hur elever förstår och lär sig att tillämpa grammatiska strukturer vid språkinlärning. Presenterad på studiedag med flera gymnasieskolor, Kungsholmens gymnasium, Stockholm.

Johansson, A-K. (2016, oktober). Medverkan i Utbildningsradions radioprogram Lärarrummet: Kungsholmsakademien.

Schough Tarandi, E., & Johansson, A-K. (2016, september). Hur förstår elever objektet? En kartläggning och undersökning av hur elever förstår och lär sig objektet i undervisningen i 
tyska och franska. Presenterad på Leda lärande, Stockholm Waterfront, Stockholm.

Johansson, A-K., & Schough Tarandi, E. (2016, juni). Hur förstår elever objektet? FoU-projekt i moderna språk. Presenterad på Kungsholmens Akademi, Kungsholmens gymnasium, Stockholm.

-----------------------------------------

Läsförståelse på engelska för grundläggande vux

• Deltagande skola: Åsö vuxengymnasium
• Deltagande lärare: Margareta Lewis och Anneli Flygare Rydell, 
• Projektperiod: vt 2013

Många vuxna som studerar engelska på grundläggande nivå har svårt att nå målen. Undervisningstiden är begränsad, kunskapskraven är omfattande och det handlar om ett tredje, fjärde eller rentav femte språk som ska läras in. Vi undersökte om en form av intervention i form av en tioveckors kurs där vi fokuserade på läsning och läsförståelse skulle kunna påverka attityder till läsning och rentav förbättra resultaten.

Resultaten på ordtesterna visade att elever som hade lagt ner mycket tid på ord och fraser signifikant hade ökat sitt ordförråd. Genomsnittet på ordförståelsen av de 2000 vanligaste orden i grupperna steg från 20 till 22 (av 30) och genomsnittet för de 3000 vanligaste orden steg från 11 till 15 (av 30). Eleverna uttryckte att de lärt sig fakta, ord och uttal, att förstå, tala och diskutera och att de har fått motivation att läsa. Slutreflektioner är att strukturerad läsning och explicita lässtrategier behövs. Ordförståelsen kan öka genom fokus på vokabulär och fraser och lärarledda textsamtal kan fungera som stöd för läsandet. Läsförståelse på engelska för grundläggande vux

Konferenser och seminarier:

Flygare Rydell, A., & Lewis, M. (2013, oktober). Läsförståelse på engelska på grundläggande nivå. Presenterad på Lärarnas forskningskonferens, S:t Eriks gymnasium, Stockholm.

Flygare Rydell, A., & Lewis, M. (2013). Läsförståelse på engelska på grundläggande nivå. Presenterad på Nationell nätverksträff för lärare och skolledare inom grundläggande 
vuxenutbildning, Arbetsmarknadsförvaltningen.