Forskningsteman

Score bedriver forskning med inriktning på samhällets styrning och organisation. För att beskriva och diskutera vår huvudsakliga forskning, och för att strukturera den kontinuerliga diskussionen om framtida flervetenskapliga forskningssatsningar, använder vi begreppet ”teman”.

Foto: Juliana Wiklund

Föregående element Nästa element

Scores teman är avsiktligt breda och heterogena till sin karaktär. De rymmer olika projekt och tillåter olika teoretiska och metodmässiga infallsvinklar. Det är forskningsproblemen som är det viktiga gemensamma. Forskare från alla discipliner på Score deltar i varje tema.

Tema: Kunskapens organisering

Inom detta tema undersöker vi de processer där kunskap produceras, kategoriseras, värderas, legitimeras och används. Det övergripande målet är att öka vår förståelse av organiseringen av både kunskapsproduktion och kunskapsanvändning i samhällslivet.

Vi forskar om processer där kunskaper legitimeras, kategoriseras, sprids och används i olika situationer, till exempel i beslutsfattande, rådgivning och strategiutveckling, i utvärderingar av resurser, prestationer och resultat. Vi är också intresserade av kunskapsproduktion inom såväl vetenskaplig som annan kontext, framförallt med avseende på olika kunskapspraktiker och kunskapskulturer. Gemensamt är att organisering i relation till kunskap står i fokus.

Vi ställer frågor som: Hur formaliseras och kodifieras kunskap på olika sätt: till regler, standarder, råd, strategier, rangordningar, kvantifieringar och beräkningar, redovisningssystem, osv? Vilka är eller blir de legitima experterna, och vilka disciplinära grunder vilar de på? Hur produceras kunskap i olika sammanhang, av vilka och med vilka syften?

Foto: Juliana Wiklund

Tema: Att organisera marknader

Inom temat undersöker vi försök att medvetet organisera marknader. Det övergripande syftet är att förstå för vad dessa försök att organisera marknader innebär för samhället.

Det är många som försöker organisera marknader: stater, företag, internationella organisationer, standardiseringsorganisationer, lobbyorganisationer, frivilliga organisationer, branschorganisationer. Vi undersöker hur dessa organisationer på olika sätt försöker ordna marknaders organisation och sätt att fungera.

Vi ställer frågor som: Hur och av vem skapas och formas köpare och säljare? Hur och av vem formas och kvalificeras varor till att förstås som miljövänliga och socialt rättvisa? Hur och av vem övervakas marknader? Hur representeras marknader i narrativ, statistik, tabeller? Hur förutspås marknader genom olika typer av representationer och verktyg? Hur påverkar denna typ av representationer policybeslut och annat beslutsfattande om marknaders styrning?

I detta tema utvecklar vi teorier som kan förklara på vilket sätt marknader organiseras, hur de interagerar med och påverkar varandra, vilka strategier de använder och vilka resultaten blir av marknaders organisering.

Foto: Juliana Wiklund

Tema: Demokrati, legitimitet och makt

Inom temat undersöker vi hur politisk och policy makt formas och legitimeras genom organisation och vad det får för demokratiska konsekvenser.

Det är många organisationer som är med och formar och påverkar politik och policy. Förutom självklara aktörer som stater och internationella mellanstatliga organisationer arbetar lobby organisationer, branschorganisationer, think tanks, konsulter, ideella organisationer och företag medvetet med att påverka politik och policy lokalt och globalt. Vi försöker förstå de demokratiska följderna av ett samhälle präglat av ökad komplexitet där frågor om insyn, inflytande och ansvarstagande i förhållande till politik och policy är långt ifrån enkla att besvara.

Vi ställer frågor som: Hur kan individer och grupper få inflytande över politiska/policy beslut? Hur uppnår olika styrande organisationer legitimitet i omvärldens ögon? Hur får de auktoritet för sina beslut och på vad sätt kan de göras ansvariga för dem?

I detta tema utvecklar vi teorier om vem som styr, har insyn i och tar ansvar för den offentliga sektorn, som ständigt formas och omformas i skärningspunkten mellan de offentliga, privata och civila sfärerna.

Foto: Juliana Wiklund

Tema: Regelskapande och regelföljande

Inom temat undersöker vi hur regler och regelsystem formas, organiseras och tas emot av organisationer. Det övergripande syftet är att förstå expansionen av olika former av regler i organiseringen av samhället.

Temat växte fram på 1990-talet utifrån observationen att avreglering ledde till omreglering och mer reglering både nationellt och transnationellt. Forskningen inom temat har fortsatt i den andan och fokuserar på expansionen av organisation och organisering som lösningen på en mängd problem. Vi försöker förstå olika regleringsprocesser som standardisering, certifiering, ackreditering, byråkratisering, mjuk normgivning. Särskilt fokus ligger på regler utan de tvingande sanktionsmöjligheter som exempelvis lagar har.

Vi ställer frågor som: Hur och av vem skapas regler och regelsystem och finns det konkurrens mellan dem? Vem granskar att regler följs och hur gör sig granskare trovärdiga som ”oberoende”? Hur sprids regler och reglering? Hur tas regler och reglering emot av organisationer? Hur uppnår organisationer legitimitet för sina regleringsförsök? Hur får regler auktoritet?

I detta tema utvecklar vi teorier om auktoritet, legitimitet, och oberoende samt statens roll i olika regleringsprocesser liksom regleringars resultat.

Foto: Juliana Wiklund