Forskningsteman

Vid Score bedrivs forskning med inriktning på samhällets styrning och organisation på olika nivåer och inom olika verksamheter. För att beskriva och diskutera vår huvudsakliga forskning, och för att strukturera den kontinuerliga diskussionen om framtida forskningssatsningar, talar vi i termer av ”teman”. Scores teman är avsiktligt breda och heterogena till sin karaktär och tillåter olika teoretiska och metodmässiga infallsvinklar. Det är forskningsproblemen som är det viktiga gemensamma och genom vilka vi möts i mångvetenskaplig dialog.

Foto: Juliana Wiklund

Föregående element Nästa element

Tema: Kunskapens organisering

Inom detta tema undersöker vi de processer där kunskap produceras, kategoriseras, värderas, legitimeras och används. Det övergripande målet är att öka vår förståelse av organiseringen av både kunskapsproduktion och kunskapsanvändning i samhällslivet.

Vi forskar om processer där kunskaper legitimeras, kategoriseras, sprids och används i olika situationer, till exempel i beslutsfattande, rådgivning och strategiutveckling, i utvärderingar av resurser, prestationer och resultat. Vi är också intresserade av kunskapsproduktion inom såväl vetenskaplig som annan kontext, framförallt med avseende på olika kunskapspraktiker och kunskapskulturer. Gemensamt är att organisering i relation till kunskap står i fokus.

Vi ställer frågor som: Hur formaliseras och kodifieras kunskap på olika sätt: till regler, standarder, råd, strategier, rangordningar, kvantifieringar och beräkningar, redovisningssystem, osv? Vilka är eller blir de legitima experterna, och vilka disciplinära grunder vilar de på? Hur produceras kunskap i olika sammanhang, av vilka och med vilka syften?

Foto: Juliana Wiklund

Tema: Marknaders organisering

Inom temat undersöker vi hur marknader används för att organisera centrala samhällsfunktioner samt hur sådana försök till organisering implementeras, utvecklas, konsumeras och motsätts. Det övergripande syftet är att förstå vad marknaders organisering innebär för samhället.

Vi forskar om hur idéer om marknad kommer in i beslutsprocesser om organisering av olika funktioner i samhället och utvecklar teori som kan förklara det. Vi forskar om vad organisatörerna bakom sådan utveckling gör, hur de gör det, och om hur konsumtionen påverkas inom de sammanhang där marknadslösningar används.

Många är inblandade i marknaders organisering. Några exempel är stater, företag, internationella organisationer, standardiseringsorganisationer, lobbyorganisationer, branschorganisationer, och frivilliga organisationer (inklusive konsumenter). Vi undersöker hur dessa organisationer bidrar till marknaders organisering, varför de gör det och vad det får för konsekvenser för hur marknader fungerar och för samhället i stort.

Vi ställer frågor som: Hur och av vem skapas och formas uppfattningar om köpare, konsumtion, säljare och produktion? Hur och av vilka formas regler och standarder för utbyten? Hur och vem formar och kvalificerar det som ska utbytas, till att exempelvis gälla som miljövänliga och socialt rättvisa? Hur och av vem kontrolleras marknader? Hur representeras marknader i media, debatt, statistik, tabeller, och hur används detta i beslutsfattande, politik och i kommunikation? Hur materialiseras sådant i olika typer av förklaringar och verktyg? Hur påverkar detta policybeslut och annat beslutsfattande om marknaders styrning?

Foto: Juliana Wiklund

Tema: Demokrati, legitimitet och makt

Inom temat undersöker vi hur politisk och policy makt formas och legitimeras genom organisation och vad det får för demokratiska konsekvenser.

Det är många organisationer som är med och formar och påverkar politik och policy. Förutom självklara aktörer som stater och internationella mellanstatliga organisationer arbetar lobby organisationer, branschorganisationer, think tanks, konsulter, ideella organisationer och företag medvetet med att påverka politik och policy lokalt och globalt. Vi försöker förstå de demokratiska följderna av ett samhälle präglat av ökad komplexitet där frågor om insyn, inflytande och ansvarstagande i förhållande till politik och policy är långt ifrån enkla att besvara.

Vi ställer frågor som: Hur kan individer och grupper få inflytande över politiska/policy beslut? Hur uppnår olika styrande organisationer legitimitet i omvärldens ögon? Hur får de auktoritet för sina beslut och på vad sätt kan de göras ansvariga för dem?

I detta tema utvecklar vi teorier om vem som styr, har insyn i och tar ansvar för den offentliga sektorn, som ständigt formas och omformas i skärningspunkten mellan de offentliga, privata och civila sfärerna.

Foto: Juliana Wiklund

Tema: Regelskapande och regelföljande

Inom temat undersöker vi hur regler och regelsystem formas, organiseras och tas emot av organisationer. Det övergripande syftet är att förstå expansionen av olika former av regler i organiseringen av samhället.

Temat växte fram på 1990-talet utifrån observationen att avreglering ledde till omreglering och mer reglering både nationellt och transnationellt. Forskningen inom temat har fortsatt i den andan och fokuserar på expansionen av organisation och organisering som lösningen på en mängd problem. Vi försöker förstå olika regleringsprocesser som standardisering, certifiering, ackreditering, byråkratisering, mjuk normgivning. Särskilt fokus ligger på regler utan de tvingande sanktionsmöjligheter som exempelvis lagar har.

Vi ställer frågor som: Hur och av vem skapas regler och regelsystem och finns det konkurrens mellan dem? Vem granskar att regler följs och hur gör sig granskare trovärdiga som ”oberoende”? Hur sprids regler och reglering? Hur tas regler och reglering emot av organisationer? Hur uppnår organisationer legitimitet för sina regleringsförsök? Hur får regler auktoritet?

I detta tema utvecklar vi teorier om auktoritet, legitimitet, och oberoende samt statens roll i olika regleringsprocesser liksom regleringars resultat.

Foto: Juliana Wiklund