De första ekologiska studierna

Labbet byggs ut 1973. Foto: Gunnar Aneer.

1960-talet dominerades av kartläggning av havsområdets fauna och flora. Studier av enskilda djur- och växtarters tolerans för omvärldsfaktorer dominerade. De första studierna av ekosystemkaraktär, dvs. hur de begränsade ekosystemen i hällkar är uppbyggda och fungerar eller när grönalgsbältet och tångskogen studeras som en helhet, genomfördes.

Banbrytande forskning

1970-talet inleddes med en ettårsstudie åt Naturvårdsverket av den ändrade hydrokemiska situationen i Östersjön genom svavelvätebottnar och ökade halter av närsalter, som påvisats av Fiskeristyrelsen 1968. Den studien övergick i storprojektet Dynamik och energiflöde i Östersjöns ekosystem, som finansierades av Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) och pågick under hela 70-talet.

Förutom att klarlägga ekosystemens struktur, funktion och sammanbindande kopplingar producerade stationen en rad tvärvetenskapligt utbildade forskare, flertalet fortfarande verksamma.

Fest på klipporna för besökare från Finland 1975. Foto: Gunnar Aneer.

Den storskaliga ekosystemansatsen verkade internationellt inspirerande och Askölaboratoriet etablerades som ett välkänt havsforskningscentrum. Naturvårdsverkets utbyggnad av miljöövervakningen i Östersjön gavs, genom kopplingen till NFR-projektet, den nödvändiga ekosystemvetenskapliga basen. Gotlands resursflöden i form av naturlig och extra energi underhållande ett komplext system av människa-natur studerades.

Nya miljöproblem, nya utmaningar

1980-talet inleddes med att medel för verksamheten vid Askölaboratoriet överfördes från NFR till Stockholms universitet och laboratoriet blev en egen inrättning med fältstation samt en administrativ bas i Stockholm.

Övergödningsproblematiken dominerade aktiviteten inom miljöområdet med Himmerfjärdsprojektet i centrum. Flera projekt rörande strukturerande faktorer i bottnarnas och fria vattnets ekosystem genomfördes. I samarbete med Göteborgs universitet utvecklades en matematisk prognosmodell av hela Östersjön där fosforns och kvävets kretslopp kan följas.

Fältstationer i Slite och Ar på Gotland etablerades för studier av de ekologiska förutsättningarna för odling av fisk och kräftor. Ekologisk ekonomi etablerades som ett eget forskningsfält med studier av bl.a. samutnyttjande av kusthavens naturresurser.

Marina centra bildas

Inrättandet av tre marina forskningscentrum i Sverige (i Umeå, Stockholm och Göteborg) under 1990-talet första hälft, innebar en avsevärd förstärkning av svensk havsforskning.

För Askölaboratoriets del innebar det att fältstationen tömdes på fasta forskare och istället blev en gemensam resurs för marint verksamma. Forskarna bildar en ny egen institution, Institutionen för systemekologi vid Stockholms universitet.

Studierna av Östersjön blir alltmer integrerade och börjar omfatta även dess avrinningsområde, tillsammans utgörande det s.k. Baltic Europe. Dessa sker i form av storskaliga processtudier i Östersjöbassängen, ekotoxikologiska studier av ekosystemens toleransnivåer, rekryteringsbasen för torsk, lax och ål, fiskets och våtmarkers ekologiska ekonomi.

Nytt sekel med mycket uppmärksamhet

Havens miljöproblem får allt större uppmärksamhet. Politiker och allmänhet diskuterar övergödningens effekter, som minskar rekreationsvärdet när vikar växer igen och blomningar av cyanobakterier driver in mot kusten. Ett allt större fokus riktas också mot överfisket. Man har förstått att inte bara enskilda arters överlevnad är hotad, utan att även balansen i hela ekosystemet rubbas när viktiga fiskar fiskas ut. Miljögifter fortsätter att vara ett problem, och nya ämnesgrupper, såsom läkemedel och sötningsmedel, uppmärksammas som hot mot havets ekosystem.

Ett pussel att lägga

Fortfarande råder trots allt stor okunskap när det gäller livet under ytan. Jämfört med vad vi vet om landmiljöer är kunskapen närmast rudimentär för havet.

På fältstationen Askölaboratoriet möts forskare med olika omedelbara mål. Många arbetar för att förbättra vår grundläggande kunskap om ekologin i olika livsmiljöer. Andra arbetar med att specifikt påvisa vilken effekt olika typer av mänsklig störning har på olika arter och ekosystem. Varje forskningsresultat bidrar med sin lilla bit till pusslet, men än är det långt kvar innan vi kan påstå att vi har ett gott grepp om helheten.