Den nya rapporten, som är den första i sitt slag, går under namnet Baltic Sea Climate Change Fact Sheet och har tagits fram av Helcom i samarbete med Baltic Earth.

– Baltic Sea Climate Change Fact Sheet är en sammanfattning för beslutsfattare av den senaste vetenskapen om hur klimatförändringarna påverkar Östersjön och vad vi kan vänta oss i framtiden, berättar professor Markus Meier från Leibniz-institutet för Östersjöforskning (IOW), som koordinerat arbetet med rapporten, i ett pressmeddelande.

Effekterna av klimatförändringarna syns redan idag i Östersjön, konstaterar rapporten, bland annat genom att vattentemperaturen har stigit det senaste seklet, och detta mer än i de större haven. Beroende av hur utsläppen utvecklas framöver väntas temperaturen på ytvattnet fortsätta öka fram till år 2100 med mellan 1,2 grader (i det scenario som motsvarar mest kraftfull klimatpolitik och sjunkande utsläpp; RCP 2.6) och 3,2 grader (i det mest pessimistiska klimatscenariot; RCP 8.5).

Foto: Leif Ingvarsson/Mostphotos

Utbredningen av is, och även längden på issäsongen, har samtidigt minskat och den utvecklingen väntas fortsätta. Nederbörden väntas öka i de norra delarna av Östersjön, medan utvecklingen i de mellersta och södra delarna är mer osäker. Ökad nederbörd kan leda till en utsötning av vattnet, men detta kan kompenseras av att förväntat stigande havsnivåer kan leda till större införsel av saltvatten från Kattegatt.

Förändrat klimat gynnar vissa arter

Utöver de direkta effekterna har klimatförändringarna många indirekta effekter på ekosystemet genom att vissa arter gynnas och andra missgynnas av de nya förhållandena. Detta gäller såväl bottenlevande växter, alger och musslor som fisk och däggdjur.

– Vår- och sommarlekande arter som abborre, karpfiskar och gädda kommer att dra nytta av ökande temperaturer, medan höstlekande som laxfiskar kan missgynnas, skriver man bland annat i rapporten.

Högre temperaturer och mildare vintrar kan också gynna vissa av de främmande arter som nått Östersjön med fartygstrafiken, till exempel vandrarmusslor och den svartmunnade smörbulten.

I förlängningen kan förändringarna påverka mänskliga aktiviteter som fiske, turism och sjötransporter.

Kan påverka övergödningen

Flera forskare från Östersjöcentrum har bidragit som författare till rapportens delar om näringstillförsel, övergödning och syresituationen i havet.

De konstaterar att förändringarna i nederbörd, temperatur och avrinningen från land kan leda till förändringar när det gäller mängden näringsämnen som når havet från floderna och atmosfären.

Utbredningen av syrefria bottenmiljöer kan påverkas genom att stigande temperaturer försämrar upptaget av syre till vattnet och transporten inom vattenkolumnen, men också genom att de stimulerar cyanobakterieblomningar och näringsprocesser i vattnet som bidrar till ökad övergödning.

Den avgörande faktorn när det gäller hur utbredningen av syrebrist, och övergödningssituationen som helhet, utvecklas är dock hur väl Östersjöländerna lyckas begränsa näringstillförseln från land, konstaterar forskarna. Det är beroende av vilka förändringar som sker inom bland annat jordbruks- och avloppssektorn, vilket i sin tur hänger samman med den socioekonomiska utvecklingen i regionen.

– Klimatförändringarna kan bromsa förbättringarna, men de minskningar av näringstillförseln som Östersjöländerna kommit överens om i Baltic Sea Action Plan och genom EU-direktiv har god effekt oavsett klimatförändringar, säger Bo Gustafsson, chef för Baltic Nest Institute vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.

Över 100 forskare från hela Östersjöregionen har varit involverade i arbetet med Baltic Sea Climate Change Fact Sheet. Planen är att faktabladet ska uppdateras var sjunde år.

Text: Lisa Bergqvist