Analys: Stort risktagande med strömmingen och Östersjön

Årets beslut om kommande års fiske innebär ett stort risktagande med Östersjöns strömming, och miljö i övrigt. Det är ytterligare ett misslyckande för den nuvarande förvaltningsmodellen, skriver Östersjöcentrums omvärldsanalytiker Charles Berkow i en analys.

Fotomontage. Foto: Leif Ivarsson och Leif Sjöholm/Mostphotos

Med tanke på att tre viktiga fiskbestånd i Östersjön nu inte längre är fiskbara (östra och västra torskbestånden och det västra beståndet av sill) är framför allt medlemsstaternas fortsatta lomhördhet ledsam. De bestånd vi fortfarande kan fiska på är också i allt sämre skick. Trots det höjs kvoterna för sillen i centrala Östersjön med hela 32 procent och för skarpsillen blir minskningen avsevärt mindre än vad EU-kommissionen föreslagit. Det betydande fisket i Bottniska viken fortsätter på hög nivå.

Tillståndet i miljön kan på grund av de minskade fiskbestånden således förväntas bli både sämre och mer oförutsägbart, med stora ekologiska konsekvenser. Det är i det ljuset man bör betrakta att gråsälen i Bottenhavet har en så tunt späcklager att en stor andel av sälarna kan förväntas dö av kyla i vinter.

 

Viktiga tekniska detaljer beträffande förvaltningsplanen

Enligt den fleråriga förvaltningsplanen som gäller för Östersjöns sill/strömming, torsk och skarpsill ska forskarna vid Internationella havsforskningsrådet ICES ange ett spann kring den nivå som beräknas ge ett fisketryck som gör att bestånden ökar till den nivå som ger så-kallad maximal hållbar avkastning. Den lägsta nivån i spannet kallas för F-lower, det högsta för F-upper. Ministrarna får enbart besluta om kvoter över F-upper under vissa förutsättningar, om fiskebeståndet anses vara i tillräckligt bra skick. Ministrarna får besluta om kvoter under F-lower, något som det råder missförstånd om

Det finns dock betydande osäkerheter i beräkningarna. Dessa kan bero på olika faktorer, som fel i modellerna, fel i dataunderlaget eller försämrade miljöförhållanden. Utöver det finns en rad andra faktorer som beräkningarna av hur mycket ton som får tas ut ur havet inte tar hänsyn till.  Några exempel är konsekvenserna för delpopulationer i bestånden, för beståndets ålders- och storleksfördelning eller för andra arter som äter eller äts av beståndet. 

Sedan den nu gällande förvaltningsplanen antogs har tre av de sju bestånd som omfattas av den mer eller mindre kraschat. För dessa – de båda torskbestånden och det sillbestånd som leker i västra Östersjön på våren – har ministrarna beslutet enligt EU-kommissionens förslag att enbart tillåta så-kallade bifångster. Det är fångster som tas upp vid fiske som riktar sig efter exempelvis plattfisk och skarpsill.

I år är två av besluten om strömmingen särskilt intressanta. Det kan vara missvisande – kanske direkt felaktigt – att påstå att besluten innebär ett hållbar nyttjande i linje med den vetenskapliga rådgivningen. Eftersom både beståndet i Bottniska viken och i centrala Östersjön ligger nära nivåer där fisket helt ska upphöra tas inte någon hänsyn till osäkerheter; bestånden kan redan vara på så låga nivåer att fiskena bör stängas eller begränsas. Vid de låga biomassor det rör sig om kan överfiske redan ha lett till att delbestånd har kraschat.Tabellö över de beslutade fiskekvoterna 2021 och 2022 samt EU-kommissionens förslag.

 

Strömming i Bottniska viken

Strömmingsfisket i Bottniska viken sänks med 28 procent. Det låter mycket, men kan ändå vara för lite. Kvoterna har ibland varit större än fiskarnas fångster. Den nya kvoten kanske inte blir begränsande alls. Bristen på stora strömmingar är en varningssignal som bör tas på allvar. Råkar man slå ut lokala delbestånd kan det få mycket långsiktiga konsekvenser. En annan varningssignal är att forskarna vid ICES beräknar att mängd lekmogen fisk sjunker, trots att fisketrycket uppskattas vara på hållbara nivåer som borde leda till att mängden ökar. En relaterad varningssignal är att de stora strömmingarna har låg kondition, lägre än man sett tidigare. Det behöver i och för sig inte vara orsakat av fisket men är en varningssignal om att ekosystemet är i obalans och att fiskemöjligheterna därför är begränsade.

EU-kommissionen föreslog att fångsterna skulle ligga vid den uppskattade F-lower, vilket ministrarna också beslutat. I ton räknat blir strömmingskvoten i Bottniska viken 80 047, vilket kan jämföras med 65 018 år 2020 och 117 485 år 2021. Utvecklingen får den stora ökningen av kvoten 2021 att framstå som kortsynt.  

 

Sill/strömming i centrala Östersjön

För centrala Östersjön har ministrarna höjt kvoterna med hela 32 procent. Ökningen är mer än dubbelt så stor som den som EU-kommissionen föreslog på 14 procent. Ministrarnas beslut ligger ändå bara strax över den F-lower som ICES har räknat fram. För några år sedan hade EU-kommissionens förslag och ministerrådets beslut betraktats som ovanligt försiktiga. För några år sedan hade EU-kommissionens förslag och ministerrådets beslut betraktats som ovanligt försiktiga. Men sedan dess har den dåliga utvecklingen flera bestånd skakat beslutsfattarna, samtidigt som diskussionen kring osäkerheterna och bristerna i forskarnas underlag ökat.

ICES noterar till exempel att den beräknade ökningen i beståndet beror huvudsakligen på en enda relativt stark årsklass, den från 2019. Det har inte varit några andra starka årsklasser sedan 2015, vilket gör att det är få äldre individer i beståndet. Det hänvisade EU-kommissionen till i sitt förslag. ICES noterar också att det finns osäkerheter kring bedömningen av den årsklassen. Och att uppskattningarna försvåras av fångster av skarpsill ibland rapporteras felaktigt som strömming.

Men det verkar som om ministrarna inte förstått, eller brytt sig om, de varningar som finns spridda i ICES text. Agerandet påminner om ökningen av kvoterna för den västra torsken som beslutades inför 2019. Två år senare hade det beståndet kollapsat. I år och nästa år tillåts enbart bifångster.

 

Mer kunskap behövs

Ministrarna lade också till ett antal uttalanden till kvotbeslutet. För en del var det särskilt viktigt att EU-kommissionen åtagit sig att tillsammans med medlemsstaterna och ICES förbättra kunskapsläget om ålders- och storleksstrukturen för strömmingen i bottniska viken. Det är data som insamlas regelbundet och används vid beståndsuppskattningen. Även om det inte gjorts särskilt lättillgängliga. De redovisas till exempel inte i ICES rekommendationer. Orsakerna till den minskande förekomsten av stor strömming är ännu okända.

Viktig information att ta till sig för de olika ländernas förvaltningsorgan och regeringar är att ”bestånden” i Bottniska viken och i centrala Östersjön egentligen består av en mängd delpopulationer. Varje sådan delpopulation har sin egen dynamik och de är olika produktiva. För att bevara dessa olika delar, som alla bidrar till den samlade fiskproduktionen, krävs att större hänsyn tas. Till exempel genom att kvoterna generellt sett sätts betydligt lägre än idag och att fisketrycket blir lägre lokalt. Större hänsyn kan också tas genom en utflyttning av trålgränsen längs ostkusten som åtminstone sänker trycket mot lokala fiskaggregationer. Man kan även överväga att införa en gräns för enskilda fiskefartygs infiskningskapacitet, eftersom genom att fiskefartygen blir färre men större, riskerar fisketrycket på enskilda populationsenheter att bli för högt.

 

"Balans" enligt ordföranden

Efter mötet uttryckte den tjeckiska ordföranden, jordbruksministern Zdeněk Nekula, glädje över att rådet ska, enligt hans mening, ha hittat en balans mellan miljöhänsyn och sociala och ekonomiska hänsyn. Det påminner om hur Danmark och Tyskland i förhandlingarna 2018 framförde socio-ekonomiska argument för att bromsa minskningen av kvoterna för den västliga sillen och höja kvoterna för den västliga torsken, jämfört EU-kommissionens förslag. Båda bestånden har nu mer eller mindre kraschat.

Det var Sverige som fiskade mest på den centrala Östersjösillen 2021, följt av Polen, Ryssland, Finland och Estland. I skrivande stund är det oklart vem som drivit på för högre kvoter den här gången. I ett sent skede av förhandlingarna fick den svenska regeringen i uppdrag av riksdagen att argumentera för lägre kvoter.

Text: Charles Berkow

Läs mer

Dagens Nyheter: EU höjer kvoter för strömming trots forskares kritik

SVT Nyheter: Politisk majoritet för ökat sillfiske i Östersjön

Sveriges Radio: Klart: Fortsatt stopp för torskfiske i Östersjön

Tidningen Skärgården: Omtvistade fiskekvoter

Vetenskapsradion Nyheter: Därför får nya fiskekvoter för sill och strömming kritik