Kraftig utbyggnad av havsbaserad vindkraft ses av många som nödvändigt för att lösa framtidens energibehov utan fossila bränslen. Idag finns redan planerad vindkraft motsvarande mellan 20 och 30 terrawattimmar och många ansökningar väntar på behandling. Men farhågor finns för att etableringarna ska ha negativa effekter på fågellivet. Vid senaste Baltic Breakfast presenterades forskning på området.

Fåglar kan påverkas av vindkraft på flera olika sätt. Dels kan etableringen av en vindkraftspark ge en barriäreffekt – flygande fåglar kan helt enkelt undvika området, vilket gör att de behöver flyga en längre sträcka än de annars skulle ha gjort. Detta kan gälla flyttande fåglar, men också fåglar som pendlar mellan en häckningsplats och en födosökningsplats. 

 – Beroende på hur stort område det handlar om kan det ha olika stor påverkan, berättar Jonas Hentati Sundberg som är havsfågelforskare och docent i ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Men en vindkraftspark kan också ha en undanträngande effekt.

 – Det handlar om att fåglarna brukade vara i ett område, men nu vill de inte vara där längre. Om det tidigare var en viktig livsmiljö för en art så kan det ha stark påverkan. Men det finns också motsatsen – arter som tilltalas av en vindkraftpark och väljer att hålla till där.

Den tredje typen av påverkan är det som kanske är mest uppmärksammat: kollisioner – alltså att fåglarna helt enkelt krockar med vindkraftverken.

 – Det kan gälla allt från flyttande småfåglar till örnar, säger Jonas Hentati Sundberg.

 

Häckande och övervintrande fåglar

Östersjön är ett viktigt häcknings och övervintringsområde för en rad olika fåglar, med mycket varierande livscykel och behov. Två av dem är alfågeln och sillgrisslan, som bägge kan tänkas påverkas av vindkraftsetableringar.

Alfågeln häckar långt österut på den ryska tundran, men övervintrar i södra Östersjön på grunda bankar där det finns tillgång till musslor, främst på Hoburgs bank och Norra och Södra Midsjöbanken, som fåglarna också rör sig emellan.

 – Här kan man tänka sig både en undanträngningseffekt, om man bygger på de här bankarna, och en barriäreffekt, om man bygger emellan dem, säger Jonas Hentati Sundberg.

Sillgrisslan å andra sidan lever året om i Östersjön, men inte på precis samma platser. Häckningsområdet finns på Stora Karlsö utanför Gotland, som troligen är den plats i EU där det finns mest sillgrisslor. Om vindkraftverk skulle placeras på Karlsöarna finns risk att sillgrisslan trängs undan, men placering utanför dem skulle också kunna ge påtaglig barriäreffekt. 

 – För sillgrisslan är energikostnaden för att flyga stor. Om de får flyga lite längre skulle det kunna ha stor effekt på deras framgång under en säsong, säger Jonas Hentati Sundberg.

Jonas Hentati Sundberg påpekar att alfågeln och sillgrisslan är två av de mest studerade arterna i Östersjön, och att kunskapen om många andra arterna är väldigt liten. 

 – Rörelsemönstren mellan olika miljöer under olika delar av året är generellt inte speciellt kända, så man kan inte idag med säkerhet peka ut lämpliga områden för vindkraft.

 

Flyttfåglar flyger längre än man trott

När det gäller flyttande fåglar visar nya studier att barriäreffekter av vindkraft inte är ett så stort problem som man tidigare har befarat, berättar Martin Green, som forskar om fåglar vid Lunds universitet, på uppdrag av bland annat Naturvårdsverket och länsstyrelsen.

 – Det har visat sig att de flyger mycket längre sträckor än vad vi trodde när de flyttar. De flyger inte raka vägen från A till B utan ibland dubbla sträckan, och flygkostnaderna kan då inte vara så höga som vi trodde. Dessutom består de nya vindkraftsparkerna av större verk som står glesare och dem flyger fåglarna gladeligen igenom, säger han.

Hur är det då med dödliga olyckor – kollisioner? Vad man hittills har kunnat se är att färre fåglar dödas av vindkraft än av mycket annat, säger Martin Green.

 – Nästan allting vi gör dödar fåglar: trafik, kraftledningar, byggnader och så vidare. Och alla de här sakerna dödar fler fåglar än vad vindkraftverk gör, men hittills har vi heller så mycket vindkraft. Dödligheten ska inte heller förringas. Om vi har allt det andra redan kan ju den här dödligheten bli det som får droppen att rinna över för vissa arter.

 

Anpassad drift skyddar fåglarna

Över Östersjön flyttar omkring 500 miljoner flyttfåglar varje höst, de flesta i södra Östersjön där flera länder vill bygga ut vindkraften. Flyttande rovfåglar använder sig av uppåtstigande varma vindar, så kallad termik. Eftersom den bara bildas över land så korsar de havet på så korta ställen som möjligt, till exempel över Öresund, vilket gör att det bildas tydliga flyttkorridorer. Det enklaste sättet att undvika dödliga olyckor med flyttande rovfåglar är därmed att inte bygga vindkraft där fåglarna flyger, men det finns också sätt att anpassa driften, berättar Martin Green.

 – Problemet med vindkraften för fåglar är att de snurrar. Låter man dem då stå stilla när det är mycket fåglar i närheten så försvinner riskerna i stort.

De senaste åren har det utvecklats system för att identifiera när fåglar närmar sig ett kraftverk varpå driften kan stoppas.

 – De här systemen finns redan, men används idag på land och i liten skala. De skulle kunna användas i större skala.

 

Massdödlighet kan undvikas

När det gäller nattflyttande småfåglar har det funnits en oro för att det ska inträffa tillfällen med massdödlighet. Sådana inträffar vid andra höga konstruktioner som broar och master, speciellt belysta sådana, och särskilt i situationer när vädret har varit bra och sedan blir sämre. 

 – Då dras nattflygande fåglar till dem och riskerar att flyga ihjäl sig.

För vindkraftens del skulle dock även det här problemet kunna avhjälpas genom att driften anpassas.

 – Bra väder och många fåglar på gång och sedan sämre väder: stäng av. Även för detta finns automatiska system.

Studier från Tyskland visar att situationerna kan uppstå vid några tiotals timmar per år, och det gäller oftast tidpunkter då det inte blåser så mycket, vilket gör att produktionsbortfallet för att stoppa driften inte skulle vara speciellt stor.

Vi står inför två kriser när det gäller naturmiljön, framhåller Martin Green: en klimatkris och en biologisk mångfalds-kris, och vi bör inte åtgärda den ena av dem genom att offra den andra. 

 – Det går absolut att bygga ut den havsbaserade vindkraften, men man måste göra rätt. Man måste bygga på rätt ställen och i en del fall måste man anpassa driften, säger Martin Green.

Text: Lisa Bergqvist

 

Forskarnas svar på publikens frågor

Är födotillgången och hur långt fåglarna behöver flyga för att hitta mat en begränsande faktor för sillgrisslor och andra alkfåglar? 

Ja, de är födobegränsade och dessutom har populationerna ökat så de behöver mer fisk. Med en längre omväg till maten så skulle man behöva ha ännu mer fisk i vattnet. Fiskförvaltningen skulle därför kunna bli en del av ekosystemförvaltningen för att kompensera för till exempel vindkraft. 

Hur går ansökningsförfarandet till idag, får man söka för att bygga var som helst eller bara i utpekade områden?

Sverige har ett annorlunda system än resten av Västeuropa. I Sverige får vem som helst ansöka om att bygga var som helst. Sedan går processen igång för att undersöka om det är lämpligt. I nästan alla andra länder är det staten som pekar ut lämpliga områden och sedan får bolag lägga anbud på att få bygga i dessa områden.

Hur mycket tror ni att det kommer att byggas i grunda områden, som förefaller mer känsliga, jämfört med djupare områden?

Jag tror inte att det kommer att byggas på de riktigt biologisk rika bankarna just av den anledningen att det skulle skada skyddsvärda fåglar och andra djur. Men sannolikt kommer det byggas på lite djupare områden tex utanför Skånes kust.

Det byggs mycket vindkraft i Nordsjön, vad är erfarenheterna därifrån?

Mycket av den kunskap vi har kommer från Nordsjön. Men vi har delvis andra arter och betydligt fler fåglar som flyttar över södra Östersjön än över Nordsjön. 

Finns det inte redan planlagda områden för vindkraft till havs?

Jo Sverige har havsplanerat för 20-30 TWh per år, men myndigheterna ska peka ut områden för att kunna bygga ytterligare 90 TWh till dec 2024. Dessa är dock vägledande, inte formellt bindande. 

Kan fåglar anpassa sig till vindkraften?

Man har sett enstaka sådana fall på land där det skulle kunna handla om anpassning/tillvänjning, men de är mycket få och det är alltid oklart om det verkligen är just en anpassning/tillvänjning. Studier i Danmark har visat att till exempel alfåglar inte anpassar sig till vindkraftsparker under en 20-årsperiod.

Hur går det med de vinglösa vertikala vindkraftverken, de borde ju vara ett bra alternativ till havs?

Finns mig veterligen inga sådana i kommersiell drift och om jag förstått det rätt så är det heller inga sådana på gång. Inte mitt specialområde men jag tror att de dels är svåra att få att fungera väl och att de dels genererar väldigt mycket mindre el/turbin. Det skulle med andra ord behövas massor av sådana kraftverk för att ge samma nytta som de ”normala vindkraftverken” vi har idag.

Svenska kraftnät har ju pekat ut några anslutningspunkter för vindkraftsparker till havs. Har fågelperspektivet beaktats i den processen?

Nej.

När behöver länderna runt Östersjön titta på kumulativa effekter av specifika och flera vindkraftparker? 

Idag tittar domstolar främst på kumulativa effekter från de vindkraftparker som redan är tillståndsgivna. Detta medför en risk för att man missar effekter, inte bara av planerad vindkraft utan också av andra störningar på fåglar.

Finns det idag metoder för att skrämma bort fåglar från vindkraftverk?

Det är svårt att göra detta. Bättre, enklare och effektivare att dels välja rätt platser att bygga på och dels anpassa driften när det behövs. Det finns en liten norsk studie där 
man har målat ett av rotorbladen svart vilket minskade dödligheten hos havsörn.

Kan de tekniska framstegen bland vindkraftverken underlätta för etablering av vindkraft, till exempel flytande vindkraftverk?

Ja detta är en viktig utveckling för att kunna undvika grunda och biologiskt viktiga områden. Det finns redan idag planer i svenska vatten på att bygga en sådan vindkraftpark på ett djup av 80 meter. 

Givet det ni vet, anser ni det varalämpligt att storskaligt bygga vindkraft till havs i södra Östersjön? 

Ja om man bygger på rätt ställe och anpassar driften.

Om det fanns något beslut eller process ni skulle önska från beslutsfattare som skulle säkerställa att vindkraft kan byggas med minimal skada för fåglar –vad skulle det vara?

När nya områden projekteras och undersöks är det viktigt att den kunskap som samlas in samlas in vetenskapligt och att resultaten görs tillgängliga. Planeringen för vindkraft till havs borde följa övriga Europas exempel. Det kommer att skydda naturen och skynda på processerna.

 

Se hela seminariet

 

 

Se forskarnas presentationer

Jonas Hentati Sundbergs presentation (1104 Kb)

Martin Greens presentation (4983 Kb)