Bottenfaunan i Bottenhavet klarar kommande algblomningar
En nyligen publicerad doktorsavhandling visar att Östersjöns vitmärlor – nyckelarter i havet – mår bra av att äta cyanobakterier. Detta är en god nyhet eftersom cyanobakterierna väntas öka och sprida sig norrut med de pågående klimatförändringarna. Avhandlingen kunde också visa att miljögifter som väntat överlag påverkar vitmärlorna negativt, och att de som lever i Bottenhavet verkar vara särskilt känsliga för miljögifter.
– Vi visste redan att vitmärlor från egentliga Östersjön, där cyanobakterieblomningar har förekommit i flera tusen år, kan äta cyanobakterier. Det som är nytt är att vitmärlor i norra Bottenhavet, där de giftiga cyanobakterierna inte funnits tidigare, också äter och växer bra av denna diet, säger Matias Ledesma, som författat avhandlingen vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik.
Östersjön har genomgått stora förändringar de senaste decennierna. Och särskilt exponerade är de djur som lever på Österjöns bottnar. Dessa utsätts för både miljögifter som ansamlas i bottensediment och för att tillgången på föda ändras med det förändrade klimatet.
Med sin doktorsavhandling har marinekologen Matias Ledesma undersökt hur vitmärlor, nyckelarter i Östersjöns ekosystem, reagerar på förändringarna.
Kan se vad de har ätit
Med hjälp av med hjälp av kemiska biomarkörer, i form av isotopanalyser av kol och kväve, har Matias Ledesma kunnat se vad vitmärlorna har ätit och om individerna inom en grupp äter ungefär samma saker. – Om till exempel alla individer äter väldigt lika blir variationen i isotopsammansättning liten inom populationen.
Forskningen visar att vitmärlorna växer bäst när de får en kombination av cyanobakterier och kiselalger. Detta betyder att de små kräftdjuren kommer kunna anpassa sig till den nya födan: en ökande mängd cyanobakterier.
Provtagning i vinterväder
Matias Ledesma har med sin forskning deltagit i ett unikt miljöövervakningsprogram, som är finansierat av Naturvårdsverket och har utförts årligen sedan 1994. Under senvintern när honorna bär sina ungar i en yngelpåse har han kunnat följa embryoutveckling och missbildningar hos vitmärlorna. Att utföra provtagning i vinterväder kanske inte är bekvämt, men det gör det möjligt att visuellt inspektera embryon som de gravida honorna bär på, för att bedöma olika missbildningar.
– Det är spännande att ha haft möjlighet att vara en del av övervakningsprogramet och samtidigt forska om miljöeffekter hos vitmärla, säger Matias.
Som väntat hade vitmärlor som utsatts för föroreningar minskad reproduktionsframgång, men avhandlingen visar också att andra faktorer såsom diet och temperatur påverkar. Störst negativa effekter av miljögifter kan ses i vitmärlor från Bottenhavet.
Kunskap för bättre miljötillståndsbedömningar
Matias Ledesma hoppas att hans avhandling ska komma till praktisk användning och nytta för Östersjöns miljö och djurliv. Resultaten i avhandlingen kan nämligen användas för ekosystembaserad förvaltning av populationer och att förbättra integrerad miljötillståndsbedömning.
Avhandlingen är precis tryckt och disputationen hålls 31/3
Text: Jenny Rosen
Senast uppdaterad: 13 mars 2023
Sidansvarig: Östersjöcentrum