Forskare och psykologer var under dagen överens om att vi människor behöver uppgraderas från ”konsumenter” till samhällsmedborgare om den nödvändiga klimatomställningen ska kunna ske.

Så vad vet vi då om hur klimatuppvärmningen påverkar haven i allmänhet, och Östersjön i synnerhet? Bo Gustafsson, docent i oceanografi vid Stockholms universitets Östersjöcentrum, sammanfattar FN:s klimatpanel IPCC:s senaste rapport:

– Vi kan se redan nu att vattenståndet i världshaven har blivit högre, att vattnet är varmare, surare och att vi fått en mer utbredd syrebrist. Och vi kan se att det redan har påverkat marina arters utbredning och existens.

Fler extrema väderhändelser

– När det gäller Östersjön är det svårare att veta vad som händer, fortsätter han. Vädret varierar mycket år från år och det finns också långsiktiga, naturliga förändringar i till exempel salthalt, förklarar Bo Gustafsson.

Nyligen kom en sammanfattning från forskarvärlden om klimatläget i Östersjön (Baltic Earth Assessment Report). Den visar att vattenståndet stiger i framför allt södra Östersjön och att vi kan förvänta oss en drastiskt minskad utbredning av havsis. Vi får också räkna med fler extrema väderhändelser, som värmeböljor och översvämningar.

– Det är svårt att förutsäga hur salthalten blir. Det kan bli mycket mer sötvatten till Östersjön, säger Bo Gustafsson. Något som vi kan se redan, på sina ställen, är en dramatisk ökning av vattentemperaturen. Vid Tvärminne forskningsstation i sydvästra Finland har temperaturen gått upp flera grader på 30 meters djup de senaste årtiondena.

– Det är chockerande att se tidsserien, temperaturökningen är så tydlig, säger Bo Gustafsson.

Algblomningar breder ut sig

En annan tydlig trend är att sommarblomningarna av cyanobakterier breder ut sig.

– Östersjön har världens största blomningar av cyanobakterier, säger Agnes Karlsson, docent i marin ekotoxikologi vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet, – Vi kan nu se att de sprider sig norrut och blir vanligare även i Bottenhavet. Det är troligt att blomningarna bli både större och mer utdragna i ett varmare klimat, eftersom säsongen för dem blir längre.

Minskad produktion av fisk

Magnus Huss, docent vid Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet, försöker ta reda på vad klimatförändringarna gör med Östersjöns fiskar och vår möjlighet att fortsätta få mat från dem. Varmare vatten ger i princip (till en viss gräns) högre ämnesomsättning, vilket skulle kunna få fiskarna att växa snabbare. Samtidigt håller varmare vatten mindre syre, vilket missgynnar till exempel den redan hårt ansatta torsken, vars ägg dör av syrebrist.

Mer nederbörd över Östersjöns avrinningsområde leder också till ett brunare och mörkare vatten, då mer humus förs ut till havs, och det minskar växtplanktonproduktionen, vilket i sin tur ger mindre mat åt fiskarna.

– De mätningar och experiment som vi gjort tyder på en ökad frekvens av små fiskar och sammantaget en minskad produktion av fisk-biomassa, säger Magnus Huss.

Bör vi fortsätta äta fisk?

Diskussionerna under Östersjödagen, som på Skansen firades med bland annat forskare, pedagoger och tjänstemän från regeringskansliet, handlade också om vad som behövs för att vi människor ska agera på den kunskap om klimatförändringarna som forskningen tagit fram. På detta tema fick Magnus Huss en publikfråga, om vi verkligen bör fortsätta äta fisk.

– Ja, men vi kanske ska bredda vilka fiskar vi äter och inte bara äta torsk- och laxblock, som vi gör i Sverige. Vi bör även äta mindre fiskar, andra än sill och strömming, svarar han.

Glapp mellan våra värderingar och handling

Kata Nylén, från nätverket Klimatpsykologerna, förde in begreppet kognitiv dissonans i diskussionen; det obehag som uppstår när det finns ett glapp mellan våra värderingar och vad vi faktiskt gör.

– Vi säger ofta att ”folk agerar inte, trots att läget är akut”. Sanningen är att många vill agera, men det är svårt i det samhälle vi har. Problemet är inte att vi inte värderar naturen, eller saknar kunskap. Men vi måste bort från ett individperspektiv som bara ser oss som konsumenter. Vi kan som individer göra mer än att bara köpa, äta eller resa på ett visst sätt. Vi kan utifrån våra olika roller i samhället till exempel skriva och visa på saker, påverka politiker, stötta varandra och samverka. Det krävs att vi går samman så att vi kan få till strukturförändringar, säger Kata Nylén.

Panelen diskuterade också forskarnas roll. Förutom att ta fram kunskap om hur läget är, kan forskare också visa på fördelarna med att ställa om och vägarna dit.

– Jag ser det också som vår uppgift att förmedla riskerna med att inte ställa om, säger Anna Gårdmark, professor vid Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet. Och vi behöver en politisk diskussion, som nu inför valet, där väljarna ses som samhällsmedborgare, och inte bara som konsumenter med plånbok.

– Tiden är här för att vara modig, säger Kata Nylén. Och vad vi än gör ska vi göra det tillsammans. Vi behöver en kollektiv social rörelse.

Text: Michaela Lundell

Läs mer

Climate change in the Baltic Sea region: a summary

Östersjöcentrums forskare bakom ny klimatrapport