I höstas beslutade länderna runt Östersjön om en uppdaterad aktionsplan för Östersjön – Baltic Sea Action Plan, BSAP. Målet är ett friskt och motståndskraftigt ekosystem i havet, med livskraftiga populationer och naturliga habitat.

 – Vi är en bit från det målet. Många arter är hotade och vi ser omfattande förstörelse av livsmiljöer, speciellt i grunda kustområden, men också i de djupa delarna av Östersjön som är drabbade av syrebrist, konstaterar Sofia Wikström, marinekolog och forskare vid Östersjöcentrum.

 

Biodiversitet – åtgärder för att skydda och återskapa

För att nå målen för den biologisk mångfalden i havet krävs åtgärder inom andra områden – övergödning, farliga ämnen och havsbaserade aktiviteter – men i Baltic Sea Action Plan finns också åtgärder direkt inriktade på hotade arter och habitat. Dessa åtgärder följer främst två spår, berättar Sofia Wikström. Det ena handlar om områdesskydd, där nya BSAP innebär en tydlig ambitionshöjning; det tidigare målet att skydda 10 procent av havet har höjts till 30 procent, samtidigt som 10 procent av ytan ska ha ett strikt skydd.

 – Det här svarar upp mot den kritik som funnits mot områdesskyddet i Östersjön: att en del av de skyddade områdena i praktiken har så svagt skydd att det inte betyder särskilt mycket för de arter och habitat som vi vill skydda, säger Sofia Wikström.

Men i nya BSAP finns också ett större fokus än tidigare på att restaurera förstörda livsmiljöer, något länderna nu ska ta fram åtgärdsplaner för.

 – Man går bort från att bara skydda befintlig natur till att också återskapa förstörd natur, konstaterar Sofia Wikström.

Lyckas planen hantera ekosystemansatsen? frågar moderator Gun Rudquist.

 – På ett sätt är det ekosystemplan eftersom den tar in biologisk mångfald men också alla aktiviteter. Om man ska vara lite kritisk så kan jag tycka att det är mycket fokus på skydd av arter och habitat – gott så, men det finns inte så mycket konkret när det gäller att skydda och återställa funktionella näringsvävar, säger Sofia Wikström.

 

Övergödning – en utvecklad del av planen

Övergödningsproblematiken är sedan tidigare en utvecklad del av BSAP. Forskare från Östersjöcentrum har bistått med modelleringar som ligger till grund för beräkningarna i planen av hur mycket kväve och fosfor som årligen kan tillföras Östersjön för att målet att vara opåverkat av övergödning så småningom ska nås – Maximum allowable inputs (MAI). Men där tidigare upplagan av BSAP, som antogs 2007, beskrev hur stora reduktioner varje land behövde genomföra för att MAI skulle nås, har länderna i och med den nya planen i stället förbundit sig till att hålla utsläppen under ett visst tak – Nutrient input ceilings (NIC). Principerna bakom beräkningarna finns beskrivna i ett av Östersjöcentrum nyligen publicerat faktablad.

 – För oss som jobbar med det vetenskapliga underlaget, och för uppföljningen, så är det här oerhört mycket tydligare formulerat i den här BSAP. Det finns väldigt tydliga tabeller för varje hur mycket varje land får släppa ut till varje bassäng, säger oceanograf Bo Gustafsson, som deltagit i arbetet med underlagen och också författat det nya faktabladet.

De senaste decennierna har tillförseln av kväve och fosfor till Östersjön minskat markant, främst från punktkällor som avloppsreningsverk och från atmosfärsdeposition (luftburna utsläpp från industri, energiproduktion och trafik). Utsläppen från jordbruket släpar däremot efter, berättar Bo Gustafsson. Åtgärder på det området finns med i den nya handlingsplanen, även om det också är upp till länderna själva att ta fram de åtgärder som krävs för att målen ska nås.

– Det är svårt att bedöma vilka effekter åtgärderna kommer att få, främst när det gäller jordbruket. Jag tycker själv att det är positivt att man också lyfter rekommendationer om avloppsrening. Där tror jag att man kan nå ganska långt totalt över Östersjön, säger Bo Gustafsson.

Är vi långt från målen?

 – Vi är både långt ifrån och på god väg. Målen är i vissa delar oerhört ambitiösa.

 

Farliga ämnen – planen är att ta fram planer

Östersjön ska inte bara vara opåverkat av övergödning utan också fritt från farliga ämnen, enligt målen i BSAP. Det innebär bland annat att det marina livet ska vara hälsosamt och att fisk och skaldjur ska gå att äta. För att nå dit ska länderna arbeta för att minimera tillförseln av skadliga ämnen. 

 – Lägesbeskrivningen i planen är bra. De konstaterar att det inte går att ge en rättvis bild av hur kemisk förorening påverkar Östersjön, vilket beror på att det inte finns tillräckligt med data, säger miljökemist Emma Undeman.

Bland åtgärderna på området finns både sådana som behandlar välkända miljögifter och sådana som rör nya hot – så kallade contaminants of emerging concern. Flera av åtgärderna har funnits med redan i den tidigare upplagan av BSAP, berättar Emma Undeman, bland annat att länderna ska ta fram åtgärdsprogram och genomdriva informationskampanjer.

– Den mest intressanta åtgärden tycker jag är att Helcom ska modernisera arbetet med farliga ämnen. Det kallas i planen att utveckla en regional strategic approach – en strategi för hur man ska jobba just i Östersjöområdet.

Planen ska tas fram av expertgruppen för farliga ämnen och i moderniseringen ingår också till exempel att uppdatera listan över prioriterade ämnen som ska övervakas och att skapa en mekanism för att följa upp åtgärder. Länderna ska också använda sig av offentlig upphandling för att styra vilka ämnen som finns i produkter.

 – Det är stort och smått i den här planen – vissa åtgärder är väldigt övergripande och andra väldigt detaljerade, sammanfattar Emma Undeman.

Har vi tillräckligt med kunskap för att göra saker eller måste vi fortfarande ta reda på saker och ting?

 – Både och. Om vissa ämnesgrupper vet man väldigt mycket: man har gjort många åtgärder, utsläppen har minskat och halterna har sjunkit. Halterna kanske inte har sjunkit tillräckligt mycket, men man har plockat de lågt hängande frukterna så det är svårt att göra mer till ett rimligt pris. Men för att jobba vidare bredare så behöver man utveckla bättre metoder för att upptäcka nya hot. Det skriver man i planen att man ska göra och det tycker jag är väldigt lovande.

 

Fiske – skarpa förslag saknas

Frågor som rör fisk tas upp i planen i både segmentet havsbaserade aktiviteter och som en del av biodiversiteten.

 – Det hamnar lite på två stolar, eller mellan stolarna, så det finns inget stort fokus på fiske i BSAP, konstaterar Henrik Svedäng, marinekolog och fiskforskare.

Havsbaserade aktiviteter ska vara miljömässigt hållbara, enligt BSAP. Det innebär bland annat att skadorna på den biologiska mångfalden och på ekosystemet ska vara minimala, och att aktiviteterna inte ska störa havsbotten, skräpa ner eller generera för mycket buller. Utnyttjandet av marina resurser ska vara hållbart.

Några av de åtgärder som nämns för att nå målen är förbättrad informationsinsamling när det gäller fritidsfiske, förbättrade metoder för att uppskatta fiskbestånden och tekniska åtgärder för att minska bifångst.

 – Det finns en detaljerad punkt när det gäller lax där man vill ha en förbättrad förvaltning som tar hänsyn till den genetiska diversiteten. Man vill också förbättra åldersstrukturen och storleksstrukturen hos fiskbestånden, men man kan fråga sig hur det ska gå till, säger Henrik Svedäng.

I planen beskrivs också att samarbetet mellan Helcom och det regionala organ som i högre grad ägnar sig åt fisk, Baltfish, ska fördjupas.

 – Det tror jag är en av de mest verksamma punkterna. Även om fiske är en väldigt liten ekonomisk aktivitet så har den stor påverkan på ekosystemet och det är bra att man försöker samarbeta med Baltfish som har större inflytande på själva förvaltningen.

Processen mot en bättre förvaltning – åtgärdslistan ska uppdateras vart sjätte år – är dock för långsam, menar Henrik Svedäng. Med tanke på de stora problem som finns idag med bland annat minskade sill/strömmingsbestånd, som påverkar hela ekosystemet, borde planen gå snabbare fram.

– De flesta förslagen är inte särskilt skarpa. Man skulle behöva en mer holistisk syn, särskilt när vi ser så starka tillbakagångar för de viktiga populationerna.

Även om flera skarpa åtgärder saknas, till exempel när det gäller att skydda fiskbestånd, finns det en styrka i att länderna med Baltic Sea Action Plan enas om en gemensam problembild, menar forskarna. 

 – När det gäller biologisk mångfald finns ett stort värde i att man tar upp mål som finns i andra överenskommelser och trattar ner dem till vad vi behöver göra i Östersjön, säger Sofia Wikström.

 – Det är en framgång att så många länder kan enas om en plan. Det är ändå en försäkran om att Östersjön är i fokus för länderna omkring, säger Henrik Svedäng.

Text och foto: Lisa Bergqvist

 

Forskarnas svar på publikens frågor

Har vi beräknat om de föreslagna åtgärderna når utsläppsmålen för till exempel fosfortillförsel och gör de i så fall det?

Bo: Åtgärderna i BSAP är i allmänhet relativt generella medan det är ländernas ansvar, både inför Helcom och EU, att göra detaljerade åtgärdsprogram. I Sverige tror jag det finns vissa kvantifieringar av vad som åtgärdsprogrammen inom EU:s ramdirektiv för vatten kommer att ge i fosforreduktioner.

Hur långt från utsläppsmålen är vi (per land)?

Bo: Helcom gör regelbundna utvärderingar över hur långt länderna är från NIC. Se: helcom.fi/baltic-sea-action-plan/nutrient-reduction-scheme/national-nutrient-input-ceilings

Att redovisa utsläppstak blir lite abstrakt om man inte kan förhålla dem till nuvarande utsläpp, framgår det av planen? Det vill säga hur långt vi är från utsläppstaken? Reduktionsbeting som fanns tidigare var på ett sätt lättare att ta till sig.

Bo: Det står inte explicit i planen men det finns en bakgrundsrapport som innehåller läget i den så kallade referensperioden och det görs regelbundna uppföljningar hur länderna förhåller sig till målen. Jag kan hålla med att det är lite enklare att tänka sig i termer av reduktion, men problemet blev lite grann att med tiden var det lite svårt att hålla reda på exakt vilken belastning som reduktionen var beräknad från… 

Fråga om övergödning: Finns det någon ansats till åtgärder eller strategier "på land" till exempelm i livsmedelssystemet, uppströms avrinningsområden, legacy P och så vidare...

Bo: Ja, det är relativt mycket fokus i Helcom, och BSAP, på åtgärder på land och dessutom finns till exempel en strategi för nutrient recycling.

Vore det möjligt för miljöövervakningen att provta för läkemedel i samband med att de provtar för mjuk, och hårdbotten fauna?

Emma: Oftast analyserar man läkemedel i vattenfas, då de flesta inte är särskilt bioackumulerande. Vissa andra ämnen analyseras regelbundet i t ex musslor, delvis med anledning av att det finns gränsvärden för tillåtna nivåer av vissa miljögifter i fisk och skaldjur avsedda att ätas av människor, men för läkemedel finns inte sådana gränsvärden för marina organismer som inte odlas (och behövs inte heller skulle jag tro). Jag tycker inte att man behöver ha regelbunden övervakning av läkemedel i bentiska organismer, men det är bra om det görs screening (tillfälliga kampanjer) där man inkluderar läkemedel, till exempel sådana som säljs i stora kvantiteter eller förekommer i höga halter i avloppsvatten.  

Har man tittat och konstaterat på något sätt hur mycket resurser som läggs inom områdena och jämfört länderna? 

Bo: Det är något oklart vilken avgränsning av kostnader som frågeställaren syftar på, men jag har svårt att tänka mig att någon gjort någon sådan sammanställning ens för Sverige eftersom åtgärderna påverkar så enormt många aktörer så det finns inte några enkla budgetposter att se på.

Ni nämner "hur Helcom ska genomföra planen". Vem är det som gör allt? Är det Helcoms uppgift?

Bo: Helcom är ”bara” ett samarbete mellan länderna så i praktiken genomför medlemsländerna allt, antingen som enskilda länder eller i samarbete.

Vilket ansvar adresserar Helcom i sin handlingsplan till kommunerna?
Bo: I Helcom så är det länderna som tar ansvar, som de förstås i sin tur kan fördela till till exempel kommunerna och det finns förstås åtgärder som kommer att påverka kommuner. 

Vad anser ni forskare på SU är den viktigaste frågan för oss kommuner att beakta vad gäller vattenkvalitet för att bidra till en mer välmående Östersjö?

Bo: Jag är inte riktigt expert på exakt vilka mandat kommunerna har att agera under och dessutom kan jag tänka mig att det är oerhört stora skillnader mellan kommuner vilken påverkan som samhället har på vattenkvaliteten, så jag kan nog inte svara tydligt på frågan. 

Hanterar Helcom även åtgärdsbehov kopplade till fysiska livsmiljöer (HYMO). Anser ni forskare att dessa är tillräckliga?

Sofia: Ja, planen innehåller en rad åtgärder för fysiska livsmiljöer. Det handlar både om att förbättra skyddet av livsmiljöer och att återställa skadade och förstörda livsmiljöer. Åtgärderna är generellt på en övergripande nivå – till exempel att länderna ska utvärdera hur bra skyddet av livsmiljöer är idag och sedan förbättra det om det behövs. Att ta fram en plan för att restaurera skadade livsmiljöer och sedan genomföra denna plan. Så det är svårt att säga om åtgärderna är tillräckliga – det beror på vilken ambitionsnivå som länderna kommer att sätta när det gäller skydd och restaurering.

Vad anser ni forskare på SU är den viktigaste frågan för oss kommuner att beakta vad gäller fysiska livsmiljöer?

Sofia: Grunda kustnära livsmiljöer tillhör de mest påverkade och hotade livsmiljöerna i Östersjön idag. De påverkas i stor utsträckning av lokala aktiviteter – utbyggnad av kusten, anläggning av hamnar och bryggor, sjötrafik, lokala näringsutsläpp – som ligger inom kommunalt planeringsansvar. Så det korta svaret är väl att ta in kunskap om och mål för livsmiljöer i den kommunala planeringen. Det finns också flera lyckade exempel på hur kommuner jobbar publikt med havsmiljöarbete, till exempel att återställa natur eller göra havsnaturen mer tillgänglig, för att öka intresset och engagemanget för havet och den lokala miljön. 
 

Se hela webbinariet här:

 

Se presentationen från webbinariet:  BB BSAP presentation (2247 Kb)

Läs vårt nya faktablad om den vetenskapliga grunden till hur övergödning kvantifieras i Baltic Sea Action Plan:

Understanding how eutrophication is quantified in the HELCOM BSAP (681 Kb)