Gymnasieklasser från hela Stockholms län hade bokat in sig på olika pass med forskarna. Hydrologen Benoît Dessirier från Stockholms universitets Östersjöcentrum gav en historisk återblick på hur vi människor skaffat fram näring till våra jordbruksgrödor, och vilka konsekvenser dagens metoder har på vattenkvaliteten i Östersjön.

Oceanografi

Från Meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet medverkade oceanograferna Inga Koszalka och Matteo Masini. Inga berättade hur man med hjälp av driftmätare – små flytbojar med drivankare och GPS-sändare – kan följa havsströmmarna och använda kunskapen för att göra modeller som kan förutspå algblomningar. Något som bland annat avsaltningsverken på Gotland är mycket intresserade av, eftersom kraftiga algblomningar proppar igen anläggningarna.

Matteo lät eleverna göra ett enkelt försök, för att förstå hur vinden som blåser vid Sveriges ostkust leder till uppvällning av kallt, salt, näringsrikt vatten från djupare vattenlager. Och de fick koll på vad en ”idealiserad modell” är.

Algblomning kan ge mindre giftig fisk!

Det finns flera institutioner vid Stockholms universitet, där forskare på olika sätt bidrar till vår kunskap om Östersjön. Ekotoxikologen Agnes Karlson från Institutionen för ekologi, miljö och botanik gav ett spännande perspektiv på cyanobakterieblomningar – och hur de faktiskt kan göra att fiskar som vi människor vill äta hinner få i sig mindre miljögifter innan de vuxit sig stora nog att hamna på våra middagstallrikar.

Marina geofysikern Christian Stranne från Institutionen för geologiska vetenskaper berättade om sin väg in i forskningen – som inte behöver vara självklar och man behöver inte vara skolans bästa elev – däremot gärna passionerat intresserad av ämnet och envis. Han berättade också om sin forskning på gashydrater – framför allt metan infruset i havsbotten – som man fruktat kan ha ödesdiger inverkan på vårt klimat.

Mjölk eller havredryck?

Även forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, medverkade, bland annat Helena Aronsson, som jämförde miljöpåverkan av mjölk och havredryck. Vad ska man egentligen välja om man vill minska övergödning, värna den biologiska mångfalden och hejda klimatförändringarna? Svaret visade sig vara mer komplicerat än man kan tro.
Eleverna fick också träffa driftsättningsledaren Peter Moraeus från Stockholm Vatten och Avfall, som kunde berätta om hur avloppsverket i Henriksdal i Stockholm byggs ut och utrustas med en ny reningsmetod.

Nästa chans för gymnasieklasser att stämma träff med Östersjöforskare på Skansen blir under ForskarFredag i september.

Text: Michaela Lundell

Läs mer om Benoît Dessiriers forskning

Läs mer om Inga Koszalkas forskning

Läs mer om Matteo Masinis forskning

Läs mer om Agnes Karlsons forskning

Läs mer om Christian Strannes forskning