Metanutsläpp motverkar koldioxidupptag i Östersjöns blåstångsskogar

Blåstångsskogarna i Östersjön avger betydande mängder metan, vilket till viss del kan motverka algernas upptag av koldioxid från atmosfären. Detta framgår av en ny studie från Askölaboratoriet, där forskarna mätt flödet av växthusgaser mellan ytvatten och atmosfären under lång tid.

Mikroorganismer som bildar metan hittades både i små fickor av sediment mellan blåstången och på fintrådiga alger.

– Det var lite förvånande att blåstången avgav metan, eftersom blåstång växer på hårt substrat och inte på mjuka sediment, där metan normalt bildas, säger Christoph Humborg, vetenskaplig ledare för Stockholms universitets Östersjöcentrum och medförfattare till den nya studien, som publicerats i Nature Communications.

– Men vi fann att det finns fickor av sediment mellan algerna och där hittade vi de metanbildande mikroorganismerna – arkéer. Arkéerna hittades också på flytande fintrådiga alger och ansamlingar av organiskt material som finns i anslutning till blåstången.

Christoph Humborg. Foto: Anna-Karin Landin.

Vissa kustekosystem kan ta upp och lagra stora mängder koldioxid från atmosfären, så kallat "blått kol", och att restaurera dem kan därför vara en viktig naturbaserad lösning för att mildra klimatförändringarna. Välkända ekosystem med blått kol är till exempel mangrove och sjögräsängar, men på senare tid har det föreslagits att även makroalger, såsom den i Östersjön vanliga blåstången (Fucus vesiculosus), kan ta upp stora mängder kol. Om detta kol till exempel exporteras till och lagras i djuphavet, kan makroalgerna vara ett av de viktigaste ekosystemen för blått kol globalt sett.

 

Blåstång tar upp mycket koldioxid från atmosfären 

I den nyligen publicerade studien, med Florian Roth som första författare, har forskare vid Stockholms universitet och Helsingfors universitet knutna till kust- och klimatcentrumet CoastClim, mätt flödena av växthusgaser mellan vattenytan och atmosfären utanför Askö-laboratoriet i Trosa under ett helt år med hjälp av systemet WEGAS (Water Equilibration Gas Analyzer System). Mätningarna bekräftade att blåstångsskogar och blandad vegetation i kustzonen tar upp betydande mängder koldioxid från atmosfären. Flödena varierar under året, men totalt sett uppgick upptaget av koldioxid från atmosfären i blåstångshabitaten till 0,52 ton CO2 per hektar och år, vilket kan jämföras med 0,71 ton CO2 per hektar och år för områden med blandad vegetation.

Försteförfattare Florian Roth på husbåten där mätutrustningen WEGAS varit installerad. Foto: Lisa Bergqvist

Koldioxidupptaget uppvägs dock till viss del av den metan som flödar från vattnet till atmosfären i samma miljöer. Eftersom metan är en starkare växthusgas än koldioxid uppgår nettoupptaget till 0,38 respektive 0,46 ton CO2-e (koldioxidekvivalenter) per hektar och år för områden med blåstång och områden med blandad vegetation.

– Att ta hand om och återställa livsmiljöer med makroalger kan fortfarande vara viktigt ur ett klimatperspektiv. Vår studie visar att dessa miljöer är nettokoldioxidsänkor, bara inte så stora som ibland har föreslagits, förtydligar Christoph Humborg.

 

Minskad övergödning kan gynna klimatet

Ur ett förvaltningsperspektiv är det också viktigt att veta om metanproduktionen påverkas av blåstångsskogarnas hälsostatus, det vill säga om makroalger i övergödda nedbrutna system producerar mer metan än ostörda ekosystem. Denna hypotes kommer nu att testas av den svensk-finländska forskargruppen genom mesokosmiska experiment.

Blåstång överväxt med fintrådiga alger. Foto: Lisa Bergqvist

 – Våra mätningar gjordes på plats, i ett Östersjön som är påverkat av övergödning. Ett mindre övergött ekosystem med mindre ackumulering av organiskt material och mindre mängd fintrådiga alger skulle sannolikt producera mindre metan. Om så är fallet kan åtgärder för att minska övergödningen avsevärt förbättra dessa miljöers möjlighet att binda kol och därmed bidra till att mildra klimatförändringarna, säger Christoph Humborg.

Läs artikeln i Nature Communications

Läs mer om CoastClim

 

 

Text: Lisa Bergqvist