Politiskt stöd för flera Östersjöåtgärder – vad hände sen?
Den politiska uppslutningen var stor för flera av de åtta åtgärdsförslag som Östersjöcentrum presenterade inför valet 2018 för att förbättra Östersjöns miljö. Utbyggd avancerad vattenrening, stärkt kvalitet på marint områdesskydd och åtgärder för att minska näringsläckage från jordbruket fick stöd av flertalet partier, men en analys av den förda politiken visar att endast ett fåtal av åtgärderna genomförts.
Det finns fog för optimism för Östersjön, skrev Östersjöcentrums föreståndare Tina Elfwing och policychef Gun Rudquist i en debattartikel efter valet 2018. Östersjöcentrums valenkät hade nämligen visat att det fanns politiskt stöd för flera viktiga Östersjöåtgärder, vilket gjorde att dessa borde kunna genomföras oavsett vilka partier som skulle bilda regering. Men hur gick det då, genomfördes åtgärderna?
– Det korta svaret är både ja och nej. Många kloka beslut har tagits för att åtgärda miljöproblemen och vi ser vissa positiva tecken, men mer behöver göras omedelbart, säger Östersjöcentrums policychef Gun Rudquist.
De åtta föreslagna åtgärderna handlade om att sluta kretsloppen av växtnäring i jordbruket (satsningar på jordbrukets växtnäringsåtgärder, respektive premiering av balans mellan växtodling och djurhållning), bättre kemikaliehantering (gruppvisa förbud, respektive avancerad vattenrening i avloppsreningsverk), fiskestopp (torsk respektive ål) och skyddade marina områden (skyddets kvalitet respektive störningsfria referensområden). Alla riksdagspartier tillfrågades sedan hur de ställde sig till åtgärderna.
Inte tillräckliga satsningar mot övergödning
– Sju av åtta partier ställde sig i enkäten bakom ökat fokus på växtnäringsåtgärder, men satsningarna inom jordbrukspolitiken har inte ökat under mandatperioden, konstaterar Gun Rudquist.
– Å andra sidan har de inte heller minskat.
En ny EU-gemensam jordbrukspolitik skulle ha tagits fram redan till 2020, men är flera år försenad, och det är fortfarande inte helt klart vilka satsningar på miljöförbättrande åtgärder som slutgiltigt kommer godkännas av EU-kommissionen.
– Sverige fick backning på sitt förslag på tillämpning av det nya jordbrukspolitiska ramverket och förhandlingar pågår. Men att döma av förslagen så blir det i stort sett desamma växtnäringsåtgärder som tidigare och tyvärr ingen satsning på mer integrerade system utöver ekologisk produktion, säger Gun Rudquist.
– Sverige borde ha tagit chansen att göra mer nu. Nästa möjlighet ligger långt fram i tiden eftersom jordbrukspolitiken bestäms för sju år i taget. Med EU-kommissionens Gröna giv, inklusive Jord till bord-strategin, i ryggen, hade större fokus på miljöåtgärder varit på plats.
Framåt i kemikaliefrågan
När det gäller åtgärder för att begränsa farliga ämnen ser det ljusare ut. Östersjöcentrums förslag om att kemikalier bör kunna förbjudas i grupp hade tämligen starkt stöd av politikerna 2018.
– Frågan har även drivits av många aktörer på EU-nivå. ECHA, EU:s kemikaliemyndighet, har börjat bedöma kemikalier gruppvis. Fler kemikalier kan alltså därmed bedömas och regleras, säger Marie Löf, forskare och omvärldsanalytiker vid Östersjöcentrum.
Satsningar på avancerad vattenrening var det åtgärdsförslag som hade starkast stöd. Samtliga politiska partier ställde sig bakom förslaget.
– Arbetet med att få till avancerad vattenrening, som hindrar kemikalier från att nå havet, har haft viss framgång. Det har anslagits budgetmedel som är sökbara för kommuner för projektering av bättre rening och flera pilotprojekt pågår, säger Marie Löf.
Polariserat om fisket
När det gäller de föreslagna åtgärderna för att få till ett mer hållbart fiske i Östersjön fanns inte samma politiska enighet i enkätsvaren. De flesta partier stödde förslaget om att införa ett fiskestopp på torsk i det östra beståndet, medan endast tre partier uttryckte sitt stöd för ett stoppat ålfiske.
– Visserligen blev det fiskestopp för torsk (som från början beslutades av EU-kommissionen), men läget för både västra och östra Östersjötorsken är fortsatt svårt. En nyligen publicerad vetenskaplig artikel ger mer insikt om orsakerna, berättar omvärldsanalytiker Charles Berkow.
Ålen har däremot inte fått samma behandling från beslutsfattarna. Trots att det är en akut hotad art har EU:s fiskeministrar endast kunnat enas om att stoppa fisket under en viss period av året och Östersjöcentrum har vid ett flertal tillfällen riktat kritik mot den tidsperiod Sverige har valt.
– Enligt EU:s senaste beslut måste Sverige nu besluta om en stopperiod som gör mer nytta för ålen, konstaterar Charles Berkow.
Skyddade områden i fokus
Skyddade marina områden är en fråga som diskuterats mycket under mandatperioden. I Östersjöcentrums enkät uttryckte de flesta partier sitt stöd för att avsätta specifika budgetmedel för att stärka kvaliteten på marint områdesskydd.
– Satsningarna har dock huvudsakligen handlat om att skapa fler områden. Kvalitetsfrågorna har främst hanterats genom att ansvarig myndighet fått flera regeringsuppdrag om att öka kvaliteten på och kunskapen om skyddade områden, säger Marie Löf.
Fiskeregleringar har dock införts i vissa områden, men helt störningsfria referensområden, som Östersjöcentrum föreslog, har inte införts.
Så finns det fortfarande fog för optimism när det gäller Östersjön?
– Ja, det skulle jag säga. Visserligen är Östersjön fortfarande kraftigt övergött, har fiskbestånd i kris och är förorenat av kemikalier och plast, men analysen av vad som har hänt ger trots allt visst hopp. Det händer saker, om än för få och för långsamt. Oavsett vilken regering vi får efter valet behöver havspolitiken få stort utrymme. Nästa regering måste också få till en proposition på Miljömålsberedningens omfattande betänkande "Människan och havet", som presenterades redan i början av 2021. Betänkandet innehåller många bra förslag som alla partier står bakom, säger Gun Rudquist.
I en ny publikation pekar Östersjöcentrum ut tio nya åtgärder som är viktiga inför kommande mandatperiod. Läs forskarnas rekommendationer här.
Text: Lisa Bergqvist
Senast uppdaterad: 1 september 2022
Sidansvarig: Östersjöcentrum