Nödropen har ljudit från forskare, småskaliga fiskare och surströmmingsproducenter: det är kris för strömmingen i Östersjön, och Östersjöcentrum har uppmärksammat frågan i flertalet artiklar, podavsnitt, seminarier och policy briefs. Sillen (eller strömmingen, som den heter norr om Kalmar sund) är en hörnpelare i Östersjöns ekosystem, vilket gör situationen särskilt allvarlig.

Under måndagen kom besked från regeringen att man gett Jordbruksverket i uppdrag att ta fram en färdplan för att hålla den svenska surströmmingsindustrin levande.

Uppdraget handlar bland annat om surströmmingsproducenternas råvaruförsörjning – alltså tillgången till strömming.

 – Det är bra att regeringen uppmärksammar bristen på stora strömmingar, lämpliga för surströmmingsindustrin. Allt för länge har fiskeriförvaltningen fokuserats på hur många ton fisk man kan ta upp, utan hänsyn till storlek eller ekologiska konsekvenser, säger Charles Berkow, omvärldsanalytiker på Östersjöcentrum.

Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har nyligen skrivit att om man vill få tillbaka en högre andel stor strömming i havet är det effektivast att sänka fångstkvoterna. 

Charles Berkow. Foto: Lisa Bergqvist

Strömmingsfisket i Bottniska viken förvaltas som ett eget bestånd. Det är bara Sverige och Finland som fiskar strömming i Bottniska viken. 

 – En konsekvens av regeringens målsättning och SLUs påpekande är att det är viktigt att Sverige driver på om sänkta kvoter i de förhandlingar som nu pågår med Finland inför EU:s ministerrådsmöte i oktober, säger Charles Berkow.

Regeringen har också gett Jordbruksverket i uppdrag att ta fram bättre konsumtionsstatistik för fisk och skaldjur. 

 – Det ska bli intressant att få bättre statistik om i vilken utsträckning ål som fiskas i Sverige går på export, säger Charles Berkow.

"Tomt hav" lyfter osäkerheter

Samma dag uppmärksamma en ny TV dokumentär, "Tomt hav", den kritiska situationen när det gäller fisk i svenska vatten och hur både torsken och nu även kustströmmingen har försvunnit. Som en orsak till krisen anger man de stora vetenskapliga osäkerheter som finns när underlagen till politikernas beslut fiskekvoter tas fram – en fråga som Östersjöcentrum lyft ibland annat i en policy brief.

 – När forskningen är osäker bör man vara försiktig och ta ut mindre fisk än vad prognoserna säger man maximalt kan, som Östersjöcentrum tidigare påpekat. Det är väldigt positivt att de här frågorna nu diskuterats, säger Charles Berkow som hoppas att det kan leda till en större förståelse hos framför allt politiker.

 – Forskningen behöver bli mycket tydligare när det gäller att kommunicera den osäkerhet som finns, men politikerna måste också bli bättre på att lyssna. Vi kan inte fortsätta att sätta fiskekvoter på den högsta maximala nivån för vad vi hoppas är en hållbar avkastning när det finns så stora osäkerheter bakom beräkningarna.
 

Läs mer

Policy brief: Anpassa sillfisket till den vetenskapliga osäkerheten

Östersjöpodden: Sillsnack med Mikaela Bergenius Nord

Baltic Breakfast: Dna-studier visar flera lokala sillbestånd

"Räknefel ledde till överfiske" - Henrik Svedäng i Vetenskapsradion på djupet