Hur ser det egentligen ut för sjöfåglarna i Östersjön? Svaret är att det beror helt på vilken art man tittar på. Vissa arter minskar drastiskt, medan andra arter klarar sig bra eller till och med ökar i antal.

Ejder och alfågel hör till gruppen dykänder, som huvudsakligen livnär sig på musslor. Just dessa Östersjöns karaktärsfåglar har minskat kraftigt i antal de senaste decennierna. Under perioden 1990 till 2009 mer än halverades antalet övervintrande alfågel, ejder, svärta och sjöorre i Östersjön, från 7 miljoner fåglar till mindre än 3 miljoner. Antalet alfågel och ejder har även fortsatt att minska efter 2009. Alfågeln är nu klassad som globalt sårbar på IUCNs rödlista och ejdern är klassad som nära hotad på global skala. Även gråtruten och silltruten minskar i antal. Våra inbjudna sjöfågelexperter kommer att diskutera de olika orsakerna bakom nedgången och vad man kan göra åt dem.

Strandskyddsutredningen kom till 2019 som ett resultat av den så kallade januariöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. Inför starten av utredningen ordnade Östersjöcentrum ett frukostseminarium om forskningsresultat rörande strandskyddets funktion; strandexploatering längs kusten och hur bryggor och båtar påverkar undervattensnaturen. Vi tog också upp frågor som varför vi har strandskydd, hur det påverkar den bofasta befolkningen och fritidsboende samt vad skyddet betyder för naturturism och friluftsliv.

Nu, med facit i hand, är det dags att låta forskarna reflektera kring utredningens förslag. Vad innebär förslagen för havsmiljöarbetet och för möjligheterna att uppnå miljömålen för kust och hav? Ger de förutsättningar för ett tillräckligt skydd för känsliga och värdefulla marina miljöer?  Eller innebär de tvärtom en risk för försämrat skydd? 

Urban wastewater treatment plants are important collection points for many chemical contaminants, often called micropollutants, which are widespread in the aquatic environment. In the Chempact project, researchers around the Baltic Sea have collaborated to increase the knowledge about the release of micropollutants from urban wastewater treatment plants to the sea, and to understand the effects of micropollutants on marine life. 

At this Baltic Breakfast the researchers will present the results from the Chempact project and related research in the marine environment. This is highly relevant in the context of the likely upcoming revision of the Urban Wastewater Treatment Directive.

Hur står det egentligen till med strömmingen i Egentliga Östersjön och Bottenhavet? Hur ser sambanden ut mellan strömmingen i öppna havet och den vid kusten och i skärgården?  Med nya metoder kan vi få mer kunskap om hur olika delpopulationer skiljer sig genetiskt. Kan det kunskapen bidra till en bättre förvaltning, genom att vi till exempel får reda på om det finns särskilda delpopulationer i skärgården?

Efter ett och ett halvt års gediget arbete har nu Miljömålsberedningen lämnat sina förslag på åtgärder för friskare hav till regeringen. Forskarkontakterna har varit många och breda, inklusive med oss här på Stockholms universitets Östersjöcentrum. Med facit i hand – vad är forskningens initiala reaktioner på beredningens betänkande? Leder förslagen i rätt riktning eller inte? Har politikerna lyckats enas om tillräckligt skarpa förslag? Välkomna på frukost-webbinarium där forskarna ger sin syn på åtgärdsförslagen.

In a global comparison, the EU has a strict chemicals legislation under REACH. But there has also been growing criticism that REACH is insufficient, that there are inconsistencies between different sectorial laws for chemicals, and that implementation in has been poor and too slow.

Long awaited, the EU Commission presented its Chemicals Strategy for Sustainability Towards a Toxic-Free Environment on 14 October this year. The overall aim of the new strategy is to reduce risks associated with producing and using chemicals. The strategy foresees to present instruments that will simplify and strengthen EU rules, and review how agencies and scientific bodies can work better together.

Researchers at Stockholm University commented on the strategy and highlighted for instance the importance of handling chemicals in groups instead of one by one; that highly toxic chemicals should be phased out; and that the concept of “essential use” is included in the strategy.

De svenska kusterna är mycket populära områden för rekreation och friluftsliv. De erbjuder ovärderliga möjligheter till naturupplevelser och är basen för en betydande besöksnäring. Samma kustmiljöer bidrar också till hela havets ekosystem genom att vara hem och barnkammare för många växt- och djurarter. Men dessa sociala, ekonomiska och ekologiska värden är hotade av påverkan från mänskliga aktiviteter. Hoppingivande är att det med rätt insatser går att återställa havsmiljön.
 
Det här frukostseminariet lyfter vad vi vet om åtgärder för att skydda och återställa kustmiljöer. Vad kan vi åstadkomma med stärkt skydd och smart restaurering? 

Läs mer i vår policy brief

See the filmed Baltic Breakfast webinar on the new scientific findings that form the basis for HELCOM’s update of the Baltic Sea Action Plan!