Baltic Breakfast

Baltic Breakfast är en serie frukostseminarier som presenterar den senaste kunskapen rörande centrala miljöfrågor för Östersjön. Seminarierna vänder sig till samhällsaktörer som verkar för en hållbar utveckling i Östersjöregionen.

 

Aktuell Baltic Breakfast

 

Östersjöns miljöhistoria med fokus på skärgårdsströmmingen

Fördjupad kunskap behövs om Östersjöns historia – både miljöns och förvaltningen. Det kan bidra till en bättre förvaltning av havet och dess resurser. Hur situationen för strömmingen i Stockholms skärgård sett ut över tid är ett bra exempel på vad man kan lära av historien.

Läs mer


 

Ta del av våra tidigare frukostar

I vår youtubekanal hittar du alla våra tidigare frukostsändningar

Du kan också läsa sammanfattningar och forskarnas svar på publikens frågor i webbmagasinet Baltic Eye.

 

 

The coastal zones are among the most effective areas on Earth at sequestering carbon from the atmosphere. Treated right, these ecosystems are important cornerstones in climate change mitigation, but if degraded, they instead release large amounts of greenhouse gases, re-enforcing global warming.

Policy brief: Healthy coastal ecosystems are crucial to mitigate climate change

Läs sammanfattningen och forskarnas svar på tittarfrågor


 

Summer vacation is approaching with lots of chances of barbecues. But what shall we eat? Will increased consumption of seafood benefit food sustainability and the marine ecosystems? What can science tell us about environmental impact of increased seafood consumption? Are consumers interested in buying sustainable seafood?

Read the summary and Q/A:s from the webinar

 
 

 

Hur ser det egentligen ut för sjöfåglarna i Östersjön? Svaret är att det beror helt på vilken art man tittar på. Vissa arter minskar drastiskt, medan andra arter klarar sig bra eller till och med ökar i antal.

Ejder och alfågel hör till gruppen dykänder, som huvudsakligen livnär sig på musslor. Just dessa Östersjöns karaktärsfåglar har minskat kraftigt i antal de senaste decennierna. Under perioden 1990 till 2009 mer än halverades antalet övervintrande alfågel, ejder, svärta och sjöorre i Östersjön, från 7 miljoner fåglar till mindre än 3 miljoner. Antalet alfågel och ejder har även fortsatt att minska efter 2009. Alfågeln är nu klassad som globalt sårbar på IUCNs rödlista och ejdern är klassad som nära hotad på global skala. Även gråtruten och silltruten minskar i antal. Våra inbjudna sjöfågelexperter kommer att diskutera de olika orsakerna bakom nedgången och vad man kan göra åt dem.

 
 

 

Strandskyddsutredningen kom till 2019 som ett resultat av januariöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. Inför starten av utredningen ordnade Östersjöcentrum ett frukostseminarium om forskningsresultat rörande strandskyddets funktion; strandexploatering längs kusten och hur bryggor och båtar påverkar undervattensnaturen. Vi tog också upp frågor som varför vi har strandskydd, hur det påverkar den bofasta befolkningen och fritidsboende samt vad skyddet betyder för naturturism och friluftsliv.

Nu, med facit i hand, är det dags att låta forskarna reflektera kring utredningens förslag. Vad innebär förslagen för havsmiljöarbetet och för möjligheterna att uppnå miljömålen för kust och hav? Ger de förutsättningar för ett tillräckligt skydd för känsliga och värdefulla marina miljöer?  Eller innebär de tvärtom en risk för försämrat skydd? 

 
 

 

Urban wastewater treatment plants are important collection points for many chemical contaminants, often called micropollutants, which are widespread in the aquatic environment. In the Chempact project, researchers around the Baltic Sea have collaborated to increase the knowledge about the release of micropollutants from urban wastewater treatment plants to the sea, and to understand the effects of micropollutants on marine life. 

At this Baltic Breakfast the researchers will present the results from the Chempact project and related research in the marine environment. This is highly relevant in the context of the likely upcoming revision of the Urban Wastewater Treatment Directive.

 
 


Hur står det egentligen till med strömmingen i Egentliga Östersjön och Bottenhavet? Hur ser sambanden ut mellan strömmingen i öppna havet och den vid kusten och i skärgården?  Med nya metoder kan vi få mer kunskap om hur olika delpopulationer skiljer sig genetiskt. Kan det kunskapen bidra till en bättre förvaltning, genom att vi till exempel får reda på om det finns särskilda delpopulationer i skärgården?

 
 

 

Efter ett och ett halvt års gediget arbete har nu Miljömålsberedningen lämnat sina förslag på åtgärder för friskare hav till regeringen. Forskarkontakterna har varit många och breda, inklusive med oss här på Stockholms universitets Östersjöcentrum. Med facit i hand – vad är forskningens initiala reaktioner på beredningens betänkande? Leder förslagen i rätt riktning eller inte? Har politikerna lyckats enas om tillräckligt skarpa förslag? Välkomna på frukost-webbinarium där forskarna ger sin syn på åtgärdsförslagen.

På denna sida