Foto: pxhere

Har du varit ute i fritidsbåt i sommar? Kanske för att fiska, ta dig ut till din favoritö, eller för att bara vara ute på vattnet? I så fall är du inte ensam. Transporstyrelsens båtlivsundersökning visar att mellan var tredje och var fjärde svensk åker fritidsbåt varje år. Och Sverige är ett av de länder i världen där det finns flest fritidsbåtar i förhållande till storleken på befolkningen.

Fritidsbåtar ger många människor möjlighet att komma ut och njuta av naturen i sjöar och längs våra kuster. Men det finns en baksida. Forskningen visar att fritidsbåtar sliter en del på känsliga miljöer under ytan.

I tidigare blogginlägg har jag skrivit om att havets undervattenängar krymper och att det kan få stora konsekvenser. Undervattenängar av sjögräs och andra växter lagrar kol, minskar erosion och är dessutom barnkammare och skafferi för fiskar och många andra havsdjur. När ängarna försvinner och ersätts av bar botten blir miljön fattigare både för oss människor och för andra arter.

Det finns flera olika anledningar till att undervattenängarna minskar, men flera studier visar att skador från fritidsbåtar kan bidra. Växterna är beroende av ljus och kan bara växa där det är så grunt att ljuset når ned till bottnen. Svall och vattenrörelser som skapas av motorbåtar virvlar upp sediment och näring från havsbottnen och gör vattnet grumligare. När mindre ljus når bottnen blir ängarna glesare eller krymper.  

Växterna kan också skadas direkt om de fastnar i propellrar och slits loss. Ankare och fasta förtöjningsbojar kan slita upp stora hål i ängarna där båtar lägger till. Sådana här skador kan vara så tydliga och omfattande att de går att se i flygbilder och satellitbilder, något som har utnyttjats av forskare för att studera slitaget från båttrafik. Som i denna nyligen publicerade studie från södra England, där forskarna använder Google Earth för att visa att fasta förtöjningsbojar orsakar stora skador på många sjögräsängar i Storbritannien.

Förtöjningsbojar skapar stora hål i sjögräsängar när bojlinan nöter mot bottnen. Bild från St. Marys, Scillyöarna.

Forskning om hur fritidsbåtar påverkar ängar av vattenväxter

Jag arbetar just nu med en sammanställning av forskning om hur fritidsbåtar påverkar ängar av vattenväxter på grunda bottnar. Lägger man samman de studier som finns är det tydligt att båttrafik gör ängarna glesare. I extrema fall, när båttrafiken är väldigt intensiv, kan det leda till att ängarna försvinner helt. Om trafiken är gles kan påverkan vara marginell.

Det är också tydligt att vissa typer av ängar är känsligare än andra. En del arter är tåliga mot störning medan andra drabbas hårdare. Till den senare kategorin hör arter som växer långsamt och småväxta arter som inte klarar sig om vattnet blir grumligt.

Slutsatsen blir i alla fall att båttrafik sliter på naturen under ytan. Egentligen är det inte konstigare än att terrängfordon och cyklar orsakar slitage på känsliga landmiljöer. Skillnaden är förstås att vi inte själva kan se effekterna under vattenytan. Därför tror jag det är viktigt att vi uppmärksammar hur våra fritidsbåtar påverkar undervattensnaturen. Förhoppningsvis kan forskningen lära oss mer om vilka miljöer som är mest känsliga och vad som är möjligt att göra för att skydda dessa miljöer.

För det pågår redan ett omfattande arbete för att minska belastningen från fritidsbåtar på havsmiljön. Många giftiga båtbottenfärger är förbjudna idag och fler och fler ersätter båtbottenfärger helt genom att tvätta sina båtar regelbundet. Från 2015 är det förbjudet att släppa ut toalettavfall från fritidsbåtar. Båtmiljörådet har givit ut en miljöguide som visar vad båtklubbar och båtägare kan göra för att minska sin miljöbelastning.

Är du mer intresserad av miljöeffekterna av fritidsbåtar och hur vi ska kunna utnyttja våra kuster utan att skada naturen? Det är temat för årets Hav och Samhälle-konferens som hålls i Göteborg i november. Jag kommer också att återkomma till frågan i kommande blogginlägg.

Text: Sofia Wikström