Globalt och gränsöverskridande engagemang för havsfrågor – hur tar vi hem det till Östersjön?
2017.09.06: Årets Hållbara Hav-seminarium på Kolskjulet fokuserade på hur vi tar tillvara på engagemanget för havsfrågor och hur det går att omsätta till åtgärder som är relevanta för Östersjön.
Få marint intresserade har undgått det momentum som råder kring hållbarhetsmålet 14 – havsmålet. FN:s havskonferens, där Sverige varit initiativtagare, blev ett globalt startskott för ett helhetsgrepp om arbetet med havsmiljöernas utmaningar.
Konferensen är nu över, men det är inte engagemanget och viljan att rädda havet. Årets Hållbara Hav-seminarium på Kolskjulet fokuserade därför på hur vi tar tillvara på just engagemanget och hur det går att omsätta till handlingar och åtgärder som är relevanta för Östersjön.
"Det finns inget världen behöver mer nu än beslut som är fattade på vetenskaplig grund"
- Äntligen diskuteras havet i sin helhet, inte i enskilda frågor. Vi har fått igång tvärsektoriella samtal över nationsgränserna och även på svensk regeringsnivå så har vi skapat nya samarbeten över departementsgränserna. Något som inte tidigare funnits när det gäller den här miljöfrågan, berättade miljöminister Karolina Skog.
Det finns inget världen behöver mer nu än beslut som är fattade på vetenskaplig grund.
Miljöminister Karolina Skog.
Naturskyddsföreningen, som också deltog i New York var i stort sett positiva till utfallet av konferensen, men menar också att par frågor hamnade i skuggan.
– Vi är glada att det har tagits fram ett Call for Action och att Sverige skrev under 26 frivilliga åtaganden under konferensen. Det innebär att vi kan hålla regeringen ansvariga för att följa upp dessa löften, och vi kommer noggrant att bevaka hur de levererar, menar Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.
Att vi diskuterar plaster och mikroplast är bra, men däremot hamnade frågan om farliga ämnen och överfiske i skuggan av de här diskussionerna. Där är jag lite orolig att vi bara fokuserar på en fråga i taget, fortsätter hon.
Förmiddagens första föredrag kan ses på SVT Forum här
Problematiken kring plaster och kemikalier i haven
Under seminariet i Kolskjulet presenterade flera Östersjöforskare den senaste utvecklingen på flera av just dessa efterfrågade områden. Miljögiftsforskare Marie Löf och Emma Undeman beskrev bland annat omfattningen av problematiken kring plaster och kemikalier i haven.
- Ca 8 miljoner ton plast tillförs haven årligen. Det motsvarar 1-2 fulla sopbilar som töms varje minut, säger Marie Löf. De stora källorna utgörs av förpackningar och engångsplast, produkter som används under ett par minuter eller timmar, för att sedan ha en nedbrytningstid på hundratals år.
Men plast engagerar, kanske tack vare att det är vardagsnära och att vi har stor möjlighet att arbeta för förbättring på flera nivåer. Lite svårare är det med övriga kemikalier.
- Kemikalieanvändningen är lite mer komplex än plastanvändningen. Vi känner inte till hur alla varianter fungerar. Vi har ungefär 150 000 kända kemikalier, bara på den Europeiska marknaden och fler tillkommer. I den utvecklingen hänger lagstiftningen inte med, menar Emma Undeman.
Men båda ser möjligheter att vända utvecklingen, genom engagemang på flera nivåer.
- Lagstiftning och information påverkar människors beteenden. Men som enskild person kan du rannsaka din plastkonsumtion redan idag. Vuxna människor behöver till exempel oftast inte lock och sugrör för att kunna dricka ur en mugg, poängterar Marie Löf.
Vikten av hållbart fiske och skyddade områden
Även vikten av hållbart fiske och skyddade områden, diskuterades. Sverige har idag uppnått målet om att 10% av de marina miljöerna ska vara skyddade områden, men forskarna anser inte att det innebär att områdena har ett fungerande skydd i praktiken.
– Skyddade områden är en bra metod för att skydda miljöer men då måste vi jobba på ett annat sätt. I praktiken har vi områden där vi skyddar bottenmiljöer, men man gör inga inskränkningar i fisket, trots att även det påverkar dessa miljöer, menar Sofia Wikström, marinekolog vid Östersjöcentrum.
Nya studier visar att rovfisk kan minska negativa övergödningseffekter i Östersjön och ett hållbart fiske påverkar därför även våra kustmiljöer. Men för att nå ett hållbart fiske behöver de vetenskapliga rekommendationerna tas på större allvar.
– Om man kompromissar för mycket med fiskbestånden och de inte klarar av fisketrycket så får det långtgående effekter. Vi har exempel från torskbestånden, där man upprepat har beslutat sig för att tillåta högre kvoter än de vetenskapliga rekommendationerna. Idag mår både beståndet, fisket och ekonomin dåligt, säger Gustaf Almqvist, fiskeexpert vid Östersjöcentrum.
Forskarnas samtal kan ses på SVT Forum här
Var finns engagemanget och hur får vi fler att jobba för en bättre Östersjö?
Hur kan man skapa en rörelse som får 755 000 personer att plocka skräp? Vad får ungdomar att brinna för Östersjöfrågor och kan engagemang smitta av sig? Seminariets eftermiddag tillägnades inspirerande föregångsexempel på hur engagemang kan spridas.
Först ut var engagemangsforskaren Johan Vamstad som pekade ut några kännetecken för personer som ägnar sig åt medborgerligt engagemang i samhällsfrågor. Och utöver särskilda bakgrundsfaktorer ser han tydligt att engagemang smittar av sig.
– Ett engagemang uppstår sällan när man sitter ensam. Någon som är djupt engagerad, i låt säga en miljöfråga, har oftast blivit påverkad av någon förebild hemma eller kommit i kontakt med vänner eller bekanta som brinner för samma fråga. Därtill finns faktorer som socio-ekonomisk status och utbildningsnivå som också påverkar vilka vi hittar inom den här gruppen.
Engagemang väcks när det känns personligt och nära
Och representanter från riksdagspartiernas ungdomsförbund stärkte den bilden. Som starkt politiskt engagerade menade flera att de kommer från sammanhang där politik ofta har diskuterats. Trots olika ingångsvärden var de alla överens om att engagemang väcks när det känns personligt och nära. Det kan bli svårt att få med unga i Östersjöfrågor om man låter diskussionen vara för abstrakt och prata i termer av övergödning eller utfiske. Men om det tydligare kopplas till maten vi äter, vattnet vi badar i eller vilka samhällsproblem som kan uppstå till följd av problem i Östersjön, så kan det vara lättare att få fler intresserade.
– Så fort en fråga blir en vardagsfråga så är det lättare att engagera sig. Men det kanske är svårt för en person från Värmland t.ex. att bry sig om Östersjöfrågan. Där kanske jobb och bostad är det som ligger överst på listan, menar Henrik Malmrot, Ung Vänster.
Men Nike Örbrink från Kristdemokraternas Ungdomsförbund vill ändå lyfta ungdomars engagemang.
– Enligt en studie från Örebro universitet kan man se att fler unga är engagerade i samhällsfrågor idag, även om det är färre som ansluter sig partipolitiskt. Sociala medier har möjliggjort ett personligt engagemang där man kan vara delaktig i flera olika samhällsfrågor. Så vi har en möjlighet att använda sociala medier som en väg för att få fler att engagera sig i Östersjön.
Ett exempel på unga eldsjälar
Ett exempel på unga eldsjälar var Björn Fondén, ungdomsdelegat vid Havskonferensen som berörde publiken med ett spoken word-framträdande och berättade hur hans personliga engagemang ledde honom till att starta miljöorganisationen ”The Green Revolution”. Idag ingår han i ungdomssatsningen We Change som inspirerar andra unga till liknande initiativ. Björn växte med insikten om att man som enskild person faktiskt kan göra skillnad
Framgångsfaktorerna bakom en av Sveriges största miljökampanjer
En av Sveriges största miljökampanjer Vi håller rent har fått 755 000 svenskar att ta plocka skräp runt om i landet. Inom satsningen, som drivs av stiftelsen Håll Sverige Rent, har man identifierat nyckelaktörer som vill ta del av material för att ordna egna skräpplockaraktiviteter. En av framgångsfaktorerna bakom projektet enligt Sharon Emanuel, projektledare är att man har identifierat behovet av ett socialt sammanhang när man vill engagera deltagare.
– Frågan behöver bo i en social kontext, som en föräldragrupp, bostadsrättsförening eller löpargrupp,
Den största gruppen av kampanjdeltagare utgörs idag av skolor och förskolor, och kampanjens utbildningsmaterial är läroplansanpassat. I ett nästa steg hoppas Sharon att de här barnen också kan verka som ambassadörer för sina föräldrar.
- Tänk om barnen aktiverade de vuxna i det här. Då skulle vi bli tre gånger så många!
Hagainitiativet
Nina Ekelund från Hagainitiativet, avslutade dagen med ett inspirerande exempel på vad företag idag gör för att samla sig runt klimatfrågor. En arbetsprocess som, enligt henne, kan översättas direkt till satsningar i Östersjöfrågor.
– Företag arbetar med klimatfrågor för att det både är lönsamt, varumärkesbyggande, fungerar som proaktiv riskbedömning och gör en till en attraktiv arbetsgivare.
Nina tror på att stolthet är en viktig nyckel till att skapa engagemang, som utsläppsminskningar. Idag delas mycket skräckrubriker i sociala medier, men rädsla är inte rätt väg att gå. Att känna att man är en del av lösningarna på ett problem är ett mer effektivt sätt att få med fler, enligt henne.
"Tänk att vakna upp till tanken 'jag är en del av lösningen'”
– Tänk dig att vara VD:n som vaknar upp på morgonen och tänker ”jag är ett problem”. Inte särskilt kul. Tänk att istället vakna upp till tanken ”jag är en del av lösningen”. Betydligt roligare!
Ska vi trigga företag ska vi se till att de känner att de bidrar till samhällsnyttan, det skapar mening och i slutändan stolthet.
Hela eftermiddagens föredrag om engagemang kan ses på SVT Forum
Text: Isabell Stensson
Senast uppdaterad: 25 maj 2022
Sidansvarig: Östersjöcentrum