Kommentar: För ett effektivt marint skydd krävs adekvata föreskrifter (och konflikthantering)

2021.10.11: Östersjöcentrum välkomnar Länsstyrelsen Skånes förslag på framtida marina skydd i Öresund, men efterlyser förslag till föreskrifter för att kunna bedöma vilken kvalitet skydden i praktiken skulle innebära.

Många studier och rapporter visar en otillfredsställande eller dålig status för arter och livsmiljöer i EU, särskilt i havsmiljön.

Därför är det välkommet att Länsstyrelsen Skåne har lagt fram ett förslag till framtida marina skydd i Öresund, vilket innebär att ett antal nya områden skulle skyddas i form av naturreservat, biotopskydd eller Natura 2000-områden.

Östersjöcentrum, som har deltagit i remissen, välkomnar på en övergripande nivå förslagen. Vi betonar dock att kvaliteten på skyddet är viktigt. För att skyddade områden ska vara effektiva måste adekvata föreskrifter antas som begränsar störande verksamheter utifrån skyddets syfte. Eftersom inga föreskrifter föreslås i detta skede går det inte att utvärdera förslagens effektivitet.

Yttrande över Länsstyrelsen Skånes förslag till framtida marina skydd i Öresund

Flera skyddsformer behövs samtidigt

Det finns också för- och nackdelar med de olika skyddsformerna som Länsstyrelsen Skåne föreslår. Biotopskydd, naturreservat, och Natura 2000-områden ger olika skydd. Endast biotopskydd ger ett direkt skydd vid utpekandet. För naturreservat är områdesskyddens effektivitet helt avhängigt hur föreskrifter utformas. För Natura 2000-områden gäller endast tillståndsplikt, så länge områdena inte också skyddas som t.ex. naturreservat. I praktiken tillämpas dock inte denna tillståndsplikt för t.ex. fiske och sjöfart.

Som ett alternativ föreslår Länsstyrelsen Skåne också att hela Öresund skyddas som biosfärområde. Utpekande av biosfärområde är dock i sig otillräckligt för att ge ett reellt skydd. Det måste följas upp med flera olika åtgärder, som skyddsformerna ovan, samt förhandlingar med grannstater.

Marina områden bör också kunna skyddas i syfte att utgöra referensområden. Sådana områden utgör ett viktigt verktyg för att övervaka förändringar i den marina miljön samt för att bedöma och utvärdera det marina skyddet som helhet.

Det är viktigt att skyddade områden utgör ett sammanhängande nätverk för de arter och livsmiljöer man vill skydda. I detta sammanhang är det även viktigt att beakta olika populationer av arter, samt temporala dimensioner som lekområden.

Oklarheter kring strikt skydd

Sammantaget behöver minst 10 procent av de skyddade områdena omfattas av strikt skydd för att de mål som EU ställt upp gällande områdesskydd ska uppnås. Exakt vad som avses med strikt skydd är dock ännu inte fastslaget. Enligt den Europeiska kommissionen och den Europeiska miljöbyråns framtagna, preliminära definition av strikt skydd, framgår dock att strikt skyddade områden ska vara icke-interventionsområden där endast begränsade och välkontrollerade verksamheter som inte stör naturliga processer tillåts.

Buffertzoner kan behövas runt strikt skyddade områden. Ny forskning från Stockholms universitet har visat att buffertzoner kan vara viktiga för att skydda arter och/eller livsmiljöer från resuspension (sedimentpartiklar från havsbotten virvlas upp) genom bottentrålning. Detta gäller även andra verksamheter som kan virvla upp bottensediment, såsom muddring och dumpning. Grumlighet och sedimentering kan ha negativa effekter på t.ex. fisk, bentiska organismer och livsmiljöer.

I flera av de områden som Länsstyrelsen Skåne föreslår som marina skyddade områden pekas potentiella problem ut med intressekonflikter med olika typer av verksamheter. Detta blir mycket viktigt att lösa så att arter och livsmiljöer får ett reellt skydd.

Begränsningar för vilka verksamheter som är tillåtna i skyddade marina områden är idag ofta för svaga eller saknas helt. Ett betydande antal verksamheter som kommersiellt fiske, muddring, byggande, sjöfart och båttrafik förekommer till exempel i Natura 2000-områden.

En vanligt förekommande störning i havsmiljön är undervattensbuller. Här behövs rikt- och gränsvärden föreslås som bör utformas som om rättsligt bindande gränsvärdesnormer som antas med stöd av miljöbalken.

Förvalta Öresundsfisket separat

Avseende fisket i Öresund rekommenderar vi att Öresund får en egen fiskeriförvaltning som bara inbegriper kuststaterna Sverige och Danmark. Flera viktiga arter som torsk, sill och rödspätta förvaltas för närvarande i stora områden: hela Arkonabassängen, Lilla och Stora Bält samt Öresund (ICES förvaltningsområde subdivision 22-24). Det finns med andra ord ingen specifik förvaltning av fiskbestånden och risken är att lokala bestånd överskattas om uttaget av fiskekvoter koncentreras till Öresund. De rapporter som idag finns om att torskbeståndet i Öresund minskar kan ha att göra med att området saknar egen förvaltning.

Vi stödjer även Länsstyrelsen Skånes förslag om ett trålningsförbud i Kilen då forskning visar att detta är ett lekområde för torskpopulationerna i Kattegatt och Öresund. Ett permanent trålförbud vore det optimala utifrån skydd av torsken och andra fiskbestånd, samt tillsyn.

Text: Marie Löf.

På denna sida