Minskat sillfiske i Östersjön nästa år

2020.10.21: Stoppet för riktat fiske på det östra torskbeståndet kvarstår även nästa år, efter tisdagens beslut av EU:s fiskeministrar. Dessutom blir det kraftigt minskat sillfiske i västra och centrala Östersjön.

Sill. Foto: Pixabay

Beslutet om nästa års totala tillåtna fångstmängder (TACs) för de tio kommersiellt viktigaste fiskbestånden i Östersjön presenterades av EU:s fiskeansvariga ministrar under natten till tisdagen, efter ett knappt dygns förhandlingar.

– Utifrån en svensk position är jag väldigt nöjd med förhandlingsresultatet, sa landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) till TT och Ekot direkt efter förhandlingarna i Luxemburg.

Hon var framför allt nöjd med att de flesta TAC-besluten hamnade nära eller helt i enlighet med kommissionens tidigare förslag.

Störst var avvikelsen för torsken i västra beståndet, för vilken kvoten höjdes med fem procent (till 4 000 ton) trots att EU-kommissionen ville se en minskning med 11 procent.

Samtidigt följde rådet de vetenskapliga råden om fortsatt stopp för allt riktat torskfiske på det östra beståndet – och sänkte samtidigt den tillåtna bifångsten med 70 procent till endast 595 ton.

– Den senaste tidens nedgång för östra torsken beror på lägre produktivitet. Inom vetenskapen finns det många olika åsikter om exakt varför produktiviteten är låg men oavsett det är det bra att fisket på detta bestånd har upphört, säger Henrik Svedäng, fiskeforskare vid Östersjöcentrum.

Följer vetenskapen – men inte helt

I år följde ministerrådet även Ices vetenskapliga rekommendationer för de flesta bestånden – men inte alla. För sillen i västra Östersjön förordade Ices noll-kvot eftersom beståndet anses överfiskat och riskerar kollaps. EU-ministrarna nöjde sig dock med en kraftig sänkning av TAC till 1 575 ton för nästa år.

– Eftersom ministrarna nu följde de vetenskapliga råden i så stor utsträckning den här gången blir frågan istället hur välinformerade dessa vetenskapliga råd verkligen är, eller om det är för lite och för sent, säger Henrik Svedäng.

"Nedgången är svindlande"

Parallellt med Östersjötorskens växande kris har flera av sill-/strömmingsbestånden visat mycket oroande tecken under senare år. För beståndet i centrala Östersjön har lekbiomassan (mängden könsmogen fisk)sjunkit kraftigt, samtidigt som fiskeridödligheten de senaste fem åren legat över gränsvärdena för ett maximalt hållbart uttag (FMSY).

– Sett ur ett lite längre tidsperspektiv är nedgången svindlande, från över två miljoner ton på 1970-talet till lägre än 0,5 miljoner ton nu, säger Henrik Svedäng.

Nedgången fram till 1990-talet kan kopplas till både fisket och till minskad individuell tillväxt hos sillen, orsakade av ökad födokonkurrens med skarpsillen.

– Men under de senaste fem åren har fisket varit för högt, säger Maciej Tomzcak, forskare på Östersjöcentrum.

Han poängterar att dagens bestånd bärs upp av en enda stark årsklass (fiskar födda 2014). Detta håller nu på att ta slut. Tidigare i år rekommenderade därför både kommissionen och Ices en 36-procentig sänkning av TAC för den centrala sillen – vilket ministerrådet den här gången följde.

"Fiskeripolitiken är inte ändamålsenlig"

Torsk, sill/strömming och skarpsill har länge varit de helt dominerande kommersiella fiskarterna i Östersjön. För snart ett år sedan drog EU-kommissionen i nödbromsen för östra torsken, men risken för kollaps är fortfarande akut. Och varningssignalerna för sill/strömming bara allt mer oroande för varje år medan den största andelen av fångsterna numera går till djurfoder och fiskmjöl.

Något tycks alltså ha gått väldigt fel. Frågan är vad. Och när fisket nu justeras i linje med de vetenskapliga rekommendationerna – betyder det att bestånden kommer att återhämta sig?

– Fiskeripolitiken för Östersjön inte är ändamålsenlig, säger Henrik Svedäng.

Han är positiv till att ”bromsarna” i systemet, såsom fiskestopp och sänkta kvoter, äntligen används. Men oförmågan att hantera det utmanande miljöläget i Östersjön och de komplicerade relationerna mellan olika arter är fortfarande ett stort problem.

– Nedgången för sillbestånden och ökningen av skarpsill kommer sannolikt att påverka bland annat lax och torsk. Jag tror inte att vi ska förvänta oss en återhämtning under de kommande åren, utan snarare en ojämn väg framåt, eller till och med en brant, säger han.

"Saknas ekosystembaserad inriktning"

Kollegan Maciej Tomczak tror inte heller på en snabb och mirakulös återhämtning. Men han har fortfarande tilltro till fiskeripolitikens potential att på sikt vända dagens negativa trender. Särskilt om politikerna fortsätter att följa Ices råd mer strikt.

– Enligt min mening är EU:s fiskeripolitik fortfarande relevant. Men den är inte effektivt och korrekt genomförd. Ett stort problem är att den inte tar tillräcklig hänsyn till miljöutmaningarna, ett annat är att det saknas en mer ekosystembaserad inriktning.

Text: Henrik Hamrén