Svenska ålfisket stoppas när det fiskas som minst

2019.04.26: Det blir ett tillfälligt ålfiskestopp inom EU även i år. Precis som i fjol väljer Sverige att lägga stoppet under den period på året då det fångas minst ål i svenska vatten.

Ål. Foto: Jiri Bohdal Naturfoto.

EU:s fiskeministrar har beslutat om ett totalt fiskestopp på blankål och glasål under en valfri sammanhängande period på tre månader. Förbudet omfattar både yrkes- och fritidsfiske i alla EU-vatten.

För Sveriges del föreslår Havs- och vattenmyndigheten (HaV) att förbudet liksom i fjol införs mellan den 1 november 2019 och den 31 januari 2020.

– Återigen väljer man att lägga fiskestoppet under den period då fisket fångar minst mängd ål, säger Henrik Svedäng, forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.

Det svenska ålfisket pågår från juni till januari, och flyttar sig längs kusten i takt med att ålen vandrar mot de danska bälten för att till slut komma ut ur Östersjön och påbörja sin långa simtur mot Sargassohavet.

"Frustrerande att ålfisket inte stoppas helt"

Ett fiskestopp i november-januari kommer främst att beröra fisket efter blankål i Öresund.

– Fisket i Öresund under den perioden är trots allt ganska litet i förhållande till det totala ålfisket. HaV:s argumentation att 90 procent då fångas i Öresund är irrelevant eftersom den totala fångstmängden är så liten under denna period, säger Henrik Svedäng.

När på året tycker du att fiskestoppet borde ligga?

– Hade det legat under perioden augusti-oktober, vilket är alternativet, hade fångstminskningen blivit större och fler ålar hade räddats.

Men det väl bra att man gör något för att hjälpa ålen?

– Jag tycker det är frustrerande att ålfisket inte kan stoppas helt. Tiden håller på att rinna ut för den europeiska ålen. Det borde således inte bara vara ett stopp i tre månader utan ett totalt moratorium.

Förslaget om svenskt ålfiskestopp ska nu ut på remiss. HaV:s utredare Sofia Brockmark hoppas att myndigheten kan ta ett beslut redan i maj.

– Det här är inte det enda myndigheten gör för att förvalta ål på nationell nivå. Det finns flera andra hotbilder mot det europeiska ålbeståndet, som exempelvis turbindödlighet och illegalt fiske. Därför har vi en nationell ålförvaltningsplan som innehåller fler åtgärder utöver fiskereglering, säger hon, och nämner bland annat det pågående arbetet med att förnya miljövillkoren för svensk vattenkraft.

– I slutänden kan det innebära att man ställer högre krav på till exempel passager som gör att ålen kan vandra förbi vattenkraftverken.

Vad är syftet med det tillfälliga ålfiskestoppet?

– Att minska fisketrycket på ålen på EU-nivå. VI föreslår att lägga förbudet under den period då den blankål som passerar kustområden i Öresund har relativt goda möjligheter att vandra utan att ytterligare påverkas av svenskt fiske.

Varför lägger ni inte stoppet när ålfisket är som störst?

– Vår analys visar att fisket ökade i alla områden, utom i Öresund i söder, under september och oktober i fjol jämfört med de två tidigare åren. Det visar att det i de östra områdena går att fördela och starta fisket tidigare, vilket dock inte går västerut med tanke på hur ålen vandrar. Det är ett starkt skäl till att vi väljer den period vi föreslår.

Kan inte Öresundsfiskarna också flytta sitt fiske?

– Med tanke på ålens vandringsmönster kan ålfiskarna där inte vara lika flexibla eftersom ålarna inte passerar genom Öresund under samma breda tidsfönster som de gör längre österut.

Text: Henrik Hamrén

FAKTA: Minskat svenskt ålfiske

Den europeiska ålen är ett enda bestånd, och är stark hotad.

Det svenska yrkesfisket efter ål är begränsat längs Östersjökusten och i vissa inlandsvatten. På Västkusten förbjöds allt ålfiske 2012.

Fångsterna har reducerats med cirka 80 procent i svenska kustområden sedan 2007, från i snitt 785 ton till i snitt 158 ton per år.

(Källa: HaV)


FAKTA: Ålens långa livscykel

Ålen föds i Sargassohavet i nordvästra Atlanten. Som yngel (glasål) korsar den Atlanten med hjälp av Golfströmmen och hamnar så småningom vid de europeiska kusterna. Den letar sig vidare upp i åar och vattendrag, där den lever i 10-20 år innan den vandrar ut i havet igen. Vid det laget har den växt och blivit en blankål, och påbörjar (sannolikt) en lång vandring tillbaka till Sargassohavet, där den leker – för första och sista gången i livet – innan den dör.

Läs mer

Läs mer om Henrik Svedängs forskning

Europeiska rådets förordning om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål

På denna sida