Samtidigt är all EPA:s utåtriktade verksamhet stoppad på obestämd tid, på order av presidenten. Inga pressutskick får göras, sociala medier får inte uppdateras och alla intervjuer med medier måsta godkännas centralt.

Trumps klimatskepticism är ingen nyhet i sig. Redan samma dag som han svors in som president togs alla sidor som rör klimatet bort från Vita husets hemsida. Global uppvärmning nämns numera inte med ett ord. Istället presenteras en ny energiplan, som lovar att reducera energipriset.

De faktiska förhållandena kring EPA-censuren är till viss del fortfarande oklara. I skrivande stund är sidan fortfarande uppe, och det råder lite delade meningar om vilka order som egentligen har gått ut.

Tekniksajten Tech Crunch talade nyligen med flera källor inom EPA, som berättade att alla vetenskapliga studier och forskningsresultat hädanefter måste ”genomgå en politisk prövningsprocess innan de publiceras”, enligt order från Trumpadministrationen.

Detta skulle strida mot riktlinjerna i myndighetens egen integritetspolicy från 2012, som säger att forskare fritt ska kunna kommunicera sin forskning utan politisk inblandning.

Enligt Doug Ericksen, kommunikationschef för Trumps så kallade ”EPA transition team”, har medierna uppfattat saken fel. Igen. Enligt honom ska den nya administrationen bara ”se över” EPA:s hemsida och göra vissa förändringar, vilket får till följd att sajten kommer att se ”annorlunda” ut inom några veckor.

Det är svårt att komma på några svenska exempel på liknande statlig vetenskapscensur. Sverigedemokraternas miljöpolitiske talesman Martin Kinnunens förslag att kapa anslagen till SMHI med 11 miljoner eftersom SMHI enligt honom ägnar sig åt propaganda och opinionsbildning när de informerar om klimatförändringarna, är en mild västanvind i jämförelse. Men det ska nog ändå ses som en varningssignal för vilka dörrar som har öppnats på glänt lite varstans i populismens och faktaresistensens tidevarv.

Miljöminister Karolina Skog (MP) kan ha haft flera skäl att kritisera SD, men i sin starka reaktion på Kinnunens utspel pekade hon dock på en mer allmän oro över att politiker i allt större utsträckning tar avstånd från vetenskap och evidens.  

Det är en befogad oro. EPA-censuren, ifrågasättandet av SMHI och användandet av alternativa fakta på högsta politiska nivå sätter vetenskapens roll i det demokratiska samhället i ett isande klart ljus. Och kanske är det klimatkrisen som är strålkastaren. För uppenbarligen är väder inte längre bara väder. Numera är väder också politik.

Och behovet av oberoende och fria förmedlare av fördjupad korrekt kunskap har kanske aldrig varit större.

Text: Henrik Hamrén