Klimatförändringar gör det ännu viktigare att minska övergödningen

2018.10.10: Högre havsnivåer, försurning och sämre fiske. Den globala uppvärmningen kommer att påverka Östersjön negativt. Hur allvarliga effekterna blir avgörs av hur mycket temperaturen stiger – och hur framgångsrika dagens havsåtgärder mot exempelvis övergödning blir.

Vindkraft till havs. Foto: Sven Erik Arndt /Azote.

1,5 eller 2,0 graders uppvärmning, det är frågan.

När det gäller den globala uppvärmningen kommer en halv grad hit eller dit att innebära stora skillnader – inte minst för havsmiljön. Det framgår av FN:s klimatpanel IPCC:s specialrapport, som presenterades i måndags.

"Två graders uppvärmning ger 3 miljoner ton mindre fisk per år"

Om uppvärmningen stannar på 1,5 grader istället för 2 grader blir det bland annat lägre havsnivåhöjningar, mindre havsförsurning och mildare issmältning vid Arktis.

Även våra förutsättningar att nyttja havets resurser påverkas, slår IPCC fast. Till exempel skulle den totala fångsten av fisk minska med 1,5 miljoner ton per år vid 1,5 graders uppvärmning, och med mer än 3 miljoner ton vid 2 graders uppvärmning.

– IPCC:s rapport har ett globalt perspektiv. Exakt hur stor skillnaden mellan 1,5 och 2 grader blir för Östersjön vet vi ännu inte, men det är något vi nu ska börja titta på, säger Lars Arneborg, chef för SMHI:s oceanografiska avdelning.

Det står dock helt klart att den generella risken för negativa effekter ökar ju mer den globala medeltemperaturen höjs.

Sjunkande salthalt i havsvattnet, så kallad utsötning, är en av de potentiella effekter av klimatförändringarna som kan få stor betydelse för Östersjöns ekosystem.  SMHI:s klimatprojektioner för Östersjön visar en samstämmig trend av utsötning, men eftersom det är relativt stor spridning i resultaten mellan de olika globala modellerna är utsötningen i dagsläget en svår parameter att förutsäga.

Vattentemperaturen är en annan viktig effekt. Och för den är modellerna mer samstämmiga.

– När det gäller temperatur ser vi ganska tydligt i våra klimatscenarier att det kommer att bli varmare i Östersjön, säger Lars Arneborg.

Data från 1980 och framåt visar att Östersjöregionen tillhör de regioner på jordklotet som värms upp snabbare än många andra regioner. Enligt SMHI:s modeller kommer den trenden att bestå, vilket innebär att Östersjön kan komma att drabbas hårdare än många andra havsområden.

– Med ökad temperatur ökar problemen med syrebrist och algblomning, säger Lars Arneborg.

"Om vi lyckas få ner utsläppen av närsalter blir havet mindre känsligt"

Övergödning är redan Östersjöns största miljöproblem. Ur ett havsmiljöperspektiv är det därför viktigt att inte bara nå 1,5-gradersmålet utan också minska annan mänsklig påverkan, menar Arneborg.

– Våra utsläpp av närsalter från land har större påverkan på övergödningen än vad klimatet har. Om vi lyckas få ner utsläppen av närsalter blir havet mindre känsligt för framtidens klimatförändringar, säger han.

Mänskliga utsläpp har redan gjort att den globala medeltemperaturen är cirka en grad högre än för 100 år sedan. Fortsätter utsläppen som hittills kommer uppvärmningen att nå 1,5 grader redan någon gång 2030–2052, enligt IPCC:s rapport.

"Där det regnar mycket i dag kommer det att regna mer"

SMHI använder resultat från globala klimatmodeller (med grov geografisk upplösning) för att göra mer detaljerade beräkningar för hur klimatförändringen kan komma att påverka Östersjöregionen.

De utgår från FN:s klimatscenarier och resultat från globala klimatmodeller, som sedan skalas ned till regional skala. Det finns dock en stor osäkerhet i modellersultaten. Det beror dels på ovisshet om hur väl man lyckas reducera utsläppen av växthusgaser, dels på modellernas oförmåga att korrekt förutspå framtiden. Nederbörd är en särskilt svår parameter att beräkna.

– Det vi kan säga är att i de områden där det i dag regnar mycket kommer det sannolikt att regna mer, och där det är torrt kommer det at bli torrare. Det visar nästan alla modellerna, säger Helén Andersson, chef för forskningsavdelningen vid SMHI.

Både människa och natur har mycket att tjäna på att den globala uppvärmningen stannar vid 1,5 grader. Men för att uppnå det kommer det enligt IPCC att krävas snabba och mycket omfattande förändringar av hela samhället, från energianvändning och industriutveckling till transport och markanvändning.

"Måste göra allt vi kan för att minska näringsutsläppen"

Även om målet nås och uppvärmningen stannar på 1,5 grader är faran inte över. Klimatförändringarna kommer fortfarande att leda till negativa effekter för människor, natur och ekosystem – förändringar som det gäller att börja rusta sig för redan nu.  

– Östersjön är redan ett hårt prövat hav med många miljöproblem att ta hand om. Samtidigt vill vi utnyttja kustzonen ännu mer genom exempelvis blå tillväxt, fiske, turism och båttrafik. Och ovanpå det kommer effekterna av klimatförändringen. Om havet ska klara alla dessa utmaningar krävs det att vi redan nu gör allt vi kan för att exempelvis minska näringsutsläppen till havet. De åtgärder vi gör i dag blir avgörande för hur väl havet kommer att klara klimatförändringarna i framtiden, säger Helén Andersson.

Text: Henrik Hamrén

På denna sida