”Öppen vetenskap är det nya normala”

Är det möjligt att ändra systemet för vetenskaplig publicering? Vi måste åtminstone försöka, säger Wilhelm Widmark, överbibliotekarie och rektorsråd för öppen vetenskap vid Stockholms universitet, när han presenterar den nya publiceringsplattformen SU Dynamica.

Daniel Aili, Abeni Wickham och Wilhelm Widmark. Foto: Magnus Johansson, Anna Allergren och Cecilia Burman.

Som ett led i arbetet mot ett öppet vetenskapligt system har Stockholms universitet varit med och utvecklat en publiceringsplattform tillsammans med företaget SciFree, där syftet är att erbjuda en alternativ väg för publicering istället för via de de kommersiella förlagen. Nyligen hölls ett lunchseminiarium om plattformen.

– Vårt uppdrag vid universitetet är att bygga infrastrukturer och tjänster för att hjälpa forskarna att göra den kulturella förändringen. Det är därför vi nu testar en plattform som Dynamica, säger Wilhelm Widmark, överbibliotekarie och rektorsråd för öppen vetenskap vid Stockholms universitet.

– Vi menar att öppen vetenskap är det nya normala.

Wilhelm Widmark. Foto: Cecilia Burman

Med ett stort antal transformativa avtal på plats i Sverige argumenterar Wilhelm Widmark för nästa steg.

– Regeringen har som mål att vi år 2026 publicerar all data och kod så öppet som möjligt och så stängt som nödvändigt. Vi måste sätta press på förlagen kring deras affärsmodeller. Vi vet att de har riktigt stora intäkter. Vad betalar vi för? Vi måste vara redo att gå bort från förhandlingsbordet, för om vi inte agerar kommer det inte att ske någon förändring.

 

Snabbare process för sakkunniggranskning

Daniel Aili, professor vid Linköpings universitet och en av sakkunniggranskarna knutna till Dynamica, menar att för forskarna är det antalet artiklar, citeringar och i vilka tidskrifter du publicerar det som räknas, eftersom det är det enklaste sättet att snabbt värdera någons arbete.

Det är ett system som bygger mycket på pengar – du betalar för att publicera – och det obetalda, dolda arbetet av sakkunniggranskare, hävdar han. Det är också en mycket lång tidslinje från att manuskriptet är klart tills det publiceras, ofta från sex månader upp till två år.

– Vad vi än kan göra för att förenkla processen kring sakkunniggranskning och få saker att gå snabbare, skulle spara oss tid. En annan sak som kan betraktas som ett problem här är bristen på transparens. Detta står i kontrast till andra aspekter av forskning, där vi förespråkar öppenhet och transparens.

– Traditionellt är sakkunniggranskarna anonyma och vi får inte delta i den vetenskapliga diskussionen, eftersom sakkunniggranskningen aldrig publiceras, säger Daniel Aili.

Incitamenten finns där och även tekniken. Dynamica är ett spännande exempel på hur detta kan implementeras.

Daniel Aili. Foto: Magnus Johansson

I SU Dynamica, som för närvarande endast är öppet för forskare vid Stockholms universitet, är sakkunniggranskningen öppen och plattformen matchar automatiskt inskickade manuskript med lämpliga sakkunniggranskare baserat på deras tidigare erfarenhet inom ett fält, eller så är de tillfrågade av författarna själva. Eftersom det inte finns någon ansvarig redaktör eller någon specifik tidskrift att ta hänsyn till är publiceringsprocessen mycket snabbare – och utan kostnad för författaren.

Så, vad hindrar oss från att ändra systemet? frågar Daniel Aili.

– Jag vet inte, om jag ska vara ärlig. Incitamenten finns där och även tekniken. Dynamica är ett spännande exempel på hur detta kan implementeras. Jag tycker att det arbete som görs här på Stockholms universitet verkligen är banbrytande.

 

SU Dynamica – så fungerar det

Plattformen är till för alla forskare och alla discipliner, oavsett vilket område du forskar inom. I Dynamica finns ett hjälpcenter och du kan ge feedback anonymt till utvecklarna kring det du vill ska förbättras, eller berätta om de behov du har kopplat till plattformen. Abeni Wickham, som grundat företaget SciFree och skapat SU Dynamica i samarbete med universitetet, påpekar att plattformen är byggd på ett antagande om att forskarna själva har mycket makt att styra utvecklingen av den.

Abeni Wickham. Foto: Anna Allergren

– Det första du förmodligen vill veta är ’vad kan du publicera?’ Svaret är vad som helst, så länge du tillför kunskap till ditt område. Det är inte mitt jobb, och det är inte Stockholms universitets eller någon redaktörs uppgift att berätta vad som är bäst för ditt område. Stockholms universitet ser bara till att de ger dig plattformen för att du ska kunna visa världen det du är riktigt bra på.

– Jag är en akademiker som lämnade akademin för att bygga verktyg för universitetsbibliotek, och jag kunde bygga det tillsammans med forskare och bibliotek. Men nu är det er tur på Stockholms universitet att berätta för världen vad ni behöver. Och ni har en stor chans att skapa ett system som kan användas över hela världen, säger Abeni Wickham.

Seminarium om SU Dynamica

Denna artikel är en summering av seminariet ”Den nya publiceringsplattformen Dynamica och varför du vill använda den”, som hölls på Stockholms universitetsbibliotek den 14 mars 2023. Föreläsare vid seminariet var:

• Wilhelm Widmark, överbibliotekarie och rektorsråd för öppen vetenskap vid Stockholms universitet

• Daniel Aili, professor vid Linköpings universitet vid avdelningen för biofysik och bioteknik, och chef för laboratoriet för molekylärt material

• Abeni Wickham, grundare av SciFree och skapare av SU Dynamica

Lär dig mer & FAQ

Vill du veta mer om SU Dynamica? Titta på den här drygt 10 minuter långa videon där Abeni Wickham introducerar plattformen (på engelska).

 

FAQ Dynamica

Under seminariet kom många frågor från publiken. Vissa av dem besvaras under FAQ på SU Dynamicas webbplats (på engelska). 

General FAQ

Author FAQ