När högskolans verksamhet blev mer omfattande ökade också behovet av litteratur, och under 1900-talets början grundades ett flertal bibliotek på olika adresser i Stockholm. Det var först under 1960-talet som beslutet togs att förena alla bibliotek i en gemensam organisation. 

Frescatibiblioteket byggs

Under 1970-talet fick biblioteken gemensamma lokaler på det nya universitetsområdet Frescati och organiserades som Stockholms universitetsbibliotek med filialbibliotek i innerstaden. Stockholms universitetsbibliotek blev därmed det första större forskningsbiblioteket i Sverige.

I samband med högskolereformen 1977 blev Stockholms universitetsbibliotek en självständig organisation, och som ett led i detta planerades och byggdes ett nytt huvudbibliotek, Frescatibiblioteket, ritat av Ralph Erskine. Det invigdes 1983 av kung Carl XVI Gustaf. 

Läs mer om bibliotekets arkitektur

Samlingarnas historia

Frescatibiblioteket började ta form under tidigt 1970-tal. Från början byggdes samlingarna kring ett par större fakultetsbibliotek; det socialvetenskapliga, juridiska, humanistiska samt slaviska biblioteket, som tidigare var belägna i Stockholms innerstad, de flesta kring Observatoriekullen vid Odenplan. 

De naturvetenskapliga institutionerna med sina bibliotek flyttade successivt ut till campusområdet i Frescati och de mindre institutionsbiblioteken sammanfördes till större enheter.

Samlingarna har efter hand utökats med ett antal vetenskapliga specialbibliotek, så som Kungliga Vetenskapsakademiens bibliotek, Statens Psykologisk-pedagogiska bibliotek, Arbetslivscentrums bibliotek, Lärumbiblioteket och Grafiska institutets bibliotek.

Stockholms universitetsbiblioteks boksamlingar omfattar i dag tryckta och elektroniska böcker och tidskrifter samt specialsamlingar inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och naturvetenskap. 

Läs mer om våra specialsamlingar