Vår konst och arkitektur

Frescatibiblioteket skapades av arkitekten Ralph Erskine. Biblioteket har ett stort antal konstverk, både äldre och moderna verk.

Stockholms universitetsbibliotek, också känt som Frescatibiblioteket, ritades av Ralph Erskine och invigdes 1983. Biblioteket ligger centralt på Campus Frescati vid Stockholms universitet och länkas samman med Södra huset via en stor entréhall.

År 2023 firar Frescatibiblioteket 40 år

Foto: Cecilia Burman

Fasaden mot norr har vinklats för att ge perspektiv ut mot Djurgårdsnaturen och mot öster har den luckrats upp i en klöverform som omfamnar en ekdunge. Utmed den västra fasaden sticker fyra balkonger ut likt kommandobryggor på ett fartyg. Byggnaden markeras i landskapet av det långa och blanka ståltaket med sina två torn. 

Foto: Cecilia Burman

 

 

Frescatibibliotekets arkitektur

Stockholms universitet har alltid ansetts som ett modernt universitet i motsats till äldre, mer traditionella universitet. Biblioteksbyggnaden avspeglar detta genom sin öppenhet och komfort, som präglas av det stora öppna inomhuslandskapet.

Erskine utformade biblioteket för att likna ett inbjudande vardagsrum med bekväma möbler, balkonger där man kan njuta av solen och ett kafé bredvid ingången. De öppna ytorna på entréplanet och övre planet samt de tre ljusgårdarna ger dagsljus till den stora huskroppen.

Foto: Lena Katarina Johansson

Under 2013-2015 genomgick Frescatibiblioteket en renovering och ombyggnad. Det var då viktigt att bevara Erskines inspirerande miljö med ljus, rymd och interaktion med den omgivande naturen, samtidigt som studie- och arbetsplatserna behövde moderniseras för att motsvara dagens arbetssätt.

På entréplanet finns nu större områden för grupparbete och diskussion. Där finns också informationsdisk och låne- och återlämningsmaskiner, grupprum och rum för handledning och rådgivning.

Bibliotekets övre plan rymmer större delen av de öppna samlingarna och de mer stillsamma studieplatserna. Olika områden med studieplatser avskärmas från de öppna ytorna genom rader av bokhyllor samt grupprum så att det bildas rum i rum, vilket bidrar till den lugna miljön. Bokhyllorna formar två korsande huvudstråk. Det nord-sydliga stråket, Bokens gata, är ett högt rum med behagligt ljus från högt sittande fönster.

Foto: Cecilia Burman

 

Ralph Erskine (1914-2005) var en brittisk arkitekt som bodde och arbetade i Sverige större delen av sitt liv. Ralph Erskine var en av förgrundsgestalterna inom svensk arkitektur under en stor del av 1900-talet. Hans arbete uppmärksammades även internationellt och belönades med flera utmärkelser. Hans arkitektur präglas av hänsyn till miljö och han lät naturen inverka på byggnadernas utformning. Frescatibiblioteket är ett tydligt exempel av detta när det omsorgsfullt rundar den lilla ekdungen intill.

På Campus Frescati har han även skapat Allhuset (1980), Juristernas hus (1991) och Aula Magna (1997).

 

Konstverk i Frescatibiblioteket

Ända sedan det nya universitetsområdet på Frescati skapades under 1970-talet har den konstnärliga utsmyckningen i byggnaderna och på campusområdet varit ett självklart inslag. Konstverken ska samspela och skapa en harmoni med arkitekturen, med syftet att både berika och belysa det offentliga rummet.

I Frescatibiblioteket finns ett stort antal konstverk, både äldre och moderna verk. De flesta ägs av Statens konstråd som i samråd med biblioteket och universitetets konstintendent lånat ut konsten till den välbesökta lokalen där den kan ses av många. Här presenteras några av konstverken i Frescatibiblioteket. 

Läs mer om universitetets konstsamlingar

 

Bronsskulpturen ”Privat Venus” (2002) har formen av en liten hund som vänlig och vaksam sitter i ljushallen som utgör entrén till biblioteket. Den passeras av tusentals besökare dagligen och är en liten men betydande figur i bibliotekets miljö. 

Över väggen vid huvudentrén till biblioteket finns ”Väggmålningar” av Kerstin Abram-Nilsson (1931–1998). Motivet, en ljusgrön djungel av orkidéer, återkommer inne i biblioteket, på väggen vid det inre hisschaktet. 

”Idén med väggen är att man ska minnas – mitt i den verbala kulturen – att kunskap måste omfattas inte bara av förståndet utan av hela personligheten. Att kunskap måste upplevas. Och omprövas… Vi måste vara varsamma och rädda om det som synes inte vara något, för att det skal orka fortsätta, för att det ska behålla livsmodet. Där väggen vänder inåt biblioteket finns en sällsynt orkidé, en tropisk form som kan – om den får rätt livsluft och rätta möjligheter – växa på våra nordliga breddgrader ända över polcirkeln. Finns möjligheterna så sker det. Ett bibliotek är en möjlighet”. Så citeras konstnären Kersti Abram-Nilsson i boken Stockholms universitetsbibliotek 25 år. 
 

I en av bibliotekets ljusgårdar finns "Rationellt beslut taget den 19/4 2014 klockan 11.47 inom loppet av en bråkdels sekund", en trådskulptur av armeringsjärn, med en sammanlagd längd på ca 700 meter. Skulpturen är fäst i en bjälke från en gångbro. 

”Jag ville göra något definitivt av det som var ospecifikt. Skapa platsen för det, istället för att låta det vara osynligt. Armeringsjärnen som utgör skelettet i en huskropp, ett beständigt, fast och hållbart material fick skapa tredimensionella spår, forma platsen och synliggöra döljandet. Det som verkar vagt och obestämt kan behöva få vara fast, självklart och tar plats, precis som en tanke man burit på länge som plötsligt blir ett beslut”, har konstnären Leontine Arvidsson sagt om sitt verk.
 

Väggskulpturen i blandat material är placerad längst bort på entréplanet i en plexiglaslåda som hänger på väggen. Verket består, liksom många av Ekstrands verk, av uppstoppade djur – i detta fall en rovfågel som håller en död andhona i sina klor – omgärdad av blommor, fjädrar och dockor, vilket skapar makabra kontraster mellan liv och död. 

Träskulpturen ”Striden mellan änglar och fåglar” (1972–1974) var tidigare placerad i Södra Husets entréhall utanför biblioteket och finns efter bibliotekets ombyggnad i en av ljusgårdarna på entréplan. Inspiration till verket fick Renqvist från ruinen av Berlins stadshus som brann ner 1933. 
”Det föresvävar mig att änglar och fåglar är besläktade väsen, så är kriget onödigt. Men det föres, och därför är Striden mellan änglar och fåglar en apokalyps”, säger Renqvist i boken "Stockholms universitetsbibliotek 25 år". 

Övriga skulpturer av Torsten Renqvist är kvar utanför biblioteket, däribland ”Kängurun” (1978–79) som blivit ett nav och en träffpunkt i den stora entréhallen.
 

Allt förändras och allt går tillbaka till kretsloppet. Det har Hilda Hellström tagit fasta på när hon i sitt verk berättar kiselalgens historia. Hur de dör, transformeras och ger upphov till nytt liv. Just kisel är kopplat till Stockholm och universitetet på flera sätt. Jacob Berzelius som upptäckte grundämnet kisel var professor vid Karolinska institutet och sekreterare vid Kungl. Vetenskapsakademien. Vid Stockholms universitet finns flera nutida forskningsprojekt som berör kiselalger.

Hilda Hellström arbetar i gränslandet mellan skulptur och konsthantverk, ofta i okonventionella material. Hon arbetar framförallt med gjutprocesser och i hennes arbete finns referenser till geologi, arkeologi och mytologi, vilket innebär att de passar särskilt bra på ett universitet. I arbetsprocessen införlivar hon materialets vilja och lämnar stora delar av processen till tyngdkraften. Hon ser detta som en kritik mot världsbilden som lämnar människan i centrum för alla relationer. Konstverket beställdes av Statens konstråd och skapades specifikt för sin plats i bibliotekets ljusgård.
 

 

Kontakt

För Stockholms universitet: konstintendent Camilla Hjelm

Kontaktperson konst i biblioteket
På denna sida