I ett samarbetsprojekt har vi utvärderat informationssatsningen, och vi har sökt materialets informationsvägar, från landstinget till potentiella vårdtagare, via organisationerna och vårdinstitutionerna.
Kathrin Kaufhold, Engelska institutionen och Karolina Wirdenäs, Institution för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet.
Forskningsfrågor
- Hur ges informationen, av vilka, till vilka och var?
- Vilka möjligheter och hinder har siktats?
Vår studie är språkvetenskaplig och fokuserar samspel, samtal och kontexter där aktörer använder och tolkar vårdinformation.
Stor beredskap, stark vilja, god kunskap för att hjälpa och välkomna
Något som vi ser som ett viktigt resultat från vår studie är att vi kan bidra till att synliggöra ett övergripande dilemma i samhället. Det finns en stor beredskap och en stark vilja att hjälpa och välkomna personer som är nya i Stockholm och Sverige. Det finns också god kunskap om hur man kan göra det. Samtidigt är viljan att upprätthålla och befästa gällande regelverk och system stark. Vi har sett hur dessa riktningar ofta hamnar på kollisonskurs med varandra och hur det verkligen försvårar både för den som vill hjälpa och den som behöver hjälp. SLL, och andra myndigheter och verksamheter, befinner sig tillsammans med den enskilde mitt i detta problem. I utformningen av framtida informationssatsningar kan man ha som mål att minska dilemmats konsekvenser i så stor utsträckning som det är möjligt.
Tankeverktyg som stöd för SLL:s kommunikationsarbete
Som en hjälp för SLL:s kommunikationsarbete har vi sammanfattat våra resultat i konkreta tankeverktyg som ska kunna ge stöd för SLL. Verktygen omfattar såväl produktion, distribution som kommunikation av häls- och vårdinformation. Även om vi framför allt har fokuserat mottagare som är asylsökande, nyanlända och personer utan tillstånd så kan tankeverktygen användas mer generellt och förhoppningsvis kan de bidra till utvecklingen av framtida utformning av information.
Våra förslag som är formulerade i tankeverktyg kan sammanfattas i följande punkter:
Produktion
- Rikta informationen till en så specifik målgrupp som möjligt.
- Involvera den eller de avsedda målgruppen/målgrupperna i produktionen av texter, involvera hälsokommunikatörer.
- Anpassa omfattningen och graden av vårdvokabulär efter målgruppen.
- Anpassa design och bild- och formresurser efter målgruppen/målgrupperna.
- Tipsa och länka till digitala resurser eller andra sorters resurser (telefonsamtal till 1177, tolk) som kan ge stöd om målgruppen är bred och varierad.
- Anpassa klarspråksråden efter kommunikationssituationen.
Distribution
- Ha beredskap för att kunna producera och skicka ut information snabbt (informera snabbt).
- Ha många olika sorters samarbetspartners och aktuella nätverk att skicka ut information till och att diskutera utformning med (upprätthåll och utveckla nätverk).
Kommunikation
- Dubbelrikta informationsförmedlingen (informera vårdgivare och potentiella vårdtagare, men utifrån målgruppens specifika villkor).
- Låt olika modaliteter samspela och vara igenkännbara (sociala medier, filmer, bilder, animationer, webb och papper).
- Använd informationsförmedlare och hälsokommunikatörer.
- Följ upp utskick och spridning i närtid.
