svenska och finska flaggan. Foto: Ruskpp Ruskpp, MostPhotos
Foto: Ruskpp Ruskpp, MostPhotos

300 000 finländare har svenska som modersmål, lika många har flyttat hit och benämns Sverigefinlandssvenskar. Gruppen har stått emot amerikaniseringen och snickrat sin egen katedral av uttryck: när vi bär overall har de halare. Jeans är farmare, sneakers länkare, keps lippis. Bokmärke kallas glansbild för att det beskriver föremålet bättre. Med samma logik är kyrkogård gravgård och mousserande vin skumvin.

Forskare och filosofer tvistar om i vilken grad språket styr tanken. Djur och bebisar tänker, alltså kan du grubbla över det onämnbara, men varseblivningen färgas onekligen av ditt ordförråd. En Stanfordforskare har låtit olika nationaliteter beskriva en bro och funnit att fransmännen med sitt maskulina ”le pont” funnit den mäktig och reslig medan tyskarna med sitt feminina ”die Brücke” valt adjektiv som vacker och elegant.

Catrin Norrby. Foto: Pia Nordin
Catrin Norrby. Foto: Pia Nordin
 

Professor Catrin Norrby nöjer sig med att språk och beteende hänger ihop.

I sin forskning har hon funnit att finlandssvenskar hälsar mer formellt, använder färre superlativer och tackar mer koncist. Där svenska handledare är inkännande korrigerar de finska kollegorna hellre studenternas fel. Båda sätten fungerar, men de är olika.

– Om en finländare pratar ungefär likadant förväntar sig en svensk att den också ska bete sig likadant. Men så är det inte alltid. Man har olika kommunikativa mönster, säger Norrby.

Text av Kristoffer Bergström och saxat från kolumn på aftonbladet.se.

Läs hela artikeln aftonbladet.se: Den vackraste svenskan talas i Finland

Catrin Norrby är professor i nordiska språk och forskningsledare för det RJ-finansierade forskningsprogrammet Interaction and Variation in Pluricentric Languages. Communicative patterns in Sweden Swedish and Finland Swedish (IVIP).