Små tecken gör att våra samtal flyter på obehindrat. Under pandemin har många fått erfara att videosamtal kan bli rätt stolpiga. En förklaring är att de här tecknen blir svårare att upptäcka.
I Sverige kramas vi gärna när vi ses, eller skakar hand i mer formella sammanhang. Hur kommer vi att hälsa framöver efter coronas påtvingade distansering? Catrin Norrby, professor i nordiska språk, intervjuas av SVT Kulturnyheterna.
Blir du niad eller duad i biljettkassan? Brukar du nia eller dua personalen? Ditt budskap kan uppfattas helt fel, beroende på om du gör det i Finland eller i Sverige. Camilla Wide i projektet IVIP intervjuas av svenska.yle.fi.
De kulturella skillnaderna mellan Sverige och Finland tar sig uttryck i svenskarnas och finlandssvenskarnas sätt att samtala, säger professor Catrin Norrby från Stockholms universitet. Skillnaderna är små, men de finns. Bland annat finns skillnader i lärarnas sätt att handleda sina studerande på svenska och finlandssvenska universitet. Svenska handledare har en mer förhandlande och kamratlig handledningsstil än sina finländska kollegor.
Inför finalen av Eurovision Song Contest var det många som höll tummarna för Benjamin Ingrosso. Men beroende på var du befinner dig kan lyckönskningar med fingrarna se annorlunda ut eller betyda något helt annat än vad du är van vid. Lyssna på språkforskaren Marie Nelson i Sveriges radio P4 Extra.
Vi "håller tummarna" när vi hoppas att något ska gå bra. Men gesten kan göras på olika sätt, beroende på vilket språk du talar. Marie Nelson och Sofie Henricson håller tummarna i artikel i Språktidningen nr 4/2018.
Hur framför handledare i Sverige och i Finland synpunkter på en students akademiska text? Hur bemöter studenten handledarens råd? Räcker ja eller okej som återkoppling på ett råd, eller krävs mer uppgraderade uttryck som jättesmart eller härligt? Artikel i Språkbruk av Sofie Henricson och Marie Nelson, IVIP.
