Omslag Svenskans beskrivning 36
 
 

Svenska är ett s.k. pluricentriskt språk (se Clyne 1992:1). Svenskan i Sverige och Finland följer huvudsakligen samma normer, men det finns vissa skillnader mellan de två nationella varieteterna både i talat och skrivet språk. Därtill påverkar finskan svenskan i Finland (se t.ex. Saari 1995).

Syftet med denna artikel är att utforska likheter och skillnader mellan finlandssvenska och sverigesvenska samtal med fokus på ett specifikt språkligt val: hur verb används för att kategorisera skeenden i världen som handlingar, händelser och relationer. Teoretiskt bygger studien på systemisk-funktionell lingvistik (SFL, Halliday & Matthiessen 2004, Holmberg & Karlsson 2006) som ser det som ett betydelsebärande val då en språkbrukare väljer ett visst språkligt uttryckssätt i stället för ett annat. Analysen utgår från det systemisk-funktionella begreppet process som beskriver skeenden och normalt uttrycks med verb (Holmberg & Karlsson 2006:75–76).

Materialet för studien består av institutionella, rutinartade servicesamtal på svenska och finska i Finland och på svenska i Sverige.

Artikeln i fulltext

Läs hela artikeln, se fulltext i publikationsdatabasen DiVA (Uppsala universitet):
Svenskans beskrivning 36

Tolvanen,  Eveliina  &  Wide,  Camilla,  2019:  Betydelseskapande  i  tal.  Processtyper  i  sverige-svenska  och  finlandssvenska  servicesamtal.  I:  Bianchi,  Marco,  Håkansson,  David,  Melander,Björn, Pfister, Linda, Westman, Maria & Östman, Carin (red.), Svenskans beskrivning 36. Förhandlingar vid trettiosjätte sammankomsten. Uppsala 25–27 oktober 2017. Uppsala: Institutionenför nordiska språk vid Uppsala universitet. S. 333–344.