Omslag Svenskans beskrivning 36

Som samtalare använder vi etablerade grammatiska strukturer för att göra oss förstådda och för att förstå, men också en mängd information som vi hämtar från den specifika situation vi befinner oss i. Gemensam förståelse av varje enskilt yttrande gör att ett samtal flyter på utan avbrott. Om samtalet pågår under en fysisk aktivitet, som i vårt material, blir den gemensamma förståelsen också avgörande för att själva aktiviteten ska kunna fortsätta.

Vi har undersökt frasformade yttranden med instruerande funktion som hämtats från sessioner med personlig träning. Ett yttrande typiskt för detta material är till exempel ut med hälen!, vilket en tränare kan säga till en motionärsom är i färd med att utföra en övning i ett antal repetitioner. Motionären svarar direkt på denna minimala instruktion med en fysisk handling, vilket är förväntat mot bakgrund av kontexten, i det här fallet genom att flytta ut hälen litegrann.

Syftet med studien är att undersöka hur frasformade instruktioner med relativt sett liten grammatisk information görs meningsfulla i en pågående fysisk aktivitet. Undersökningen genomförs dels genom sekventiell analys av den pågående interaktionen, dels genom analys av den institutionella kontext därsamtalen pågår. Vidare bidrar undersökningen till att belysa två varieteter avsvenskan, då materialet är inspelat både i Sverige och Finland.

Artikeln i fulltext

Läs hela artikeln, se fulltext i publikationsdatabasen DiVA (Uppsala universitet):
Svenskans beskrivning 36

Grahn, Inga-Lill & Huhtamäki, Martina, 2019: Frasformade instruktioner under fysisk aktivitet – form och funktion i interaktionell belysning. I: M. Bianchi, D. Håkansson, B. Melander, L. Pfister, M. Westman & C. Östman (red.) Svenskans beskrivning 36. Förhandlingar vid trettiosjätte sammankomsten. Uppsala 25–27 oktober 2017. S. 65–78.