Anna Vogel. Foto: Pia Nordin
Anna Vogel. Foto: Pia Nordin

Online i Zoom

https://stockholmuniversity.zoom.us/j/68037010217

Abstract

Under 1900-talet etablerade sig Sverige som en välfärdsstat med stark offentlig sektor. Runt millennieskiftet inträffade en förändring som innebar att den ideella sektorn började ta större ansvar och i vissa fall blev utförare av välfärdstjänster, som förskolor, kvinnojourer och äldrevård, från att tidigare främst ha riktat krav mot den offentliga sektorn (Johansson 2005).

Min undersökning utforskar språkliga och diskursiva förhandlingar angående hur civilsamhället bäst kan bidra till välfärdsstaten, genom en fallstudie om hur medlemsorganisationen Rädda Barnen planerade att starta grund- och gymnasieskolor i utsatta områden i Sverige. Jag utför en diskursanalys på interna texter 2010–2020, med hjälp av ANT-översättning (Callon 1986), begreppsanalys (Koselleck 2002), legitimeringsanalys (van Leeuwen 2007), rekontextualiseringsanalys (Bernstein 1990) och argumentationsanalys utifrån topos (Perelman and Olbrecht-Tyteca (1969).

Mina resultat visar på en konflikt angående vad som är civilsamhällets ansvar. De aktörer som är för att starta skola kopplas till en professionaliseringsdiskurs, en marknadiseringsdiskurs men också till en diskurs som kritiserar att skolor ska kunna drivas med vinst, medan motståndarna kan knytas till en medlemsdiskurs, en rättighetsdiskurs, en marxistisk diskurs och även till diskursen mot vinstdrivande skolor.

Referenser, se pdf.