Milena Podolsak. Foto: Pia Nordin
Milena Podolsak. Foto: Pia Nordin

Abstract

Kognitiv-lingvistiska och -psykologiska undersökningar under de sista tjugo åren har i detalj beskrivit hur vår uppfattning av tid påverkas av vår uppfattning av rum (t.ex. Boroditsky 2000, Radden 2004). Erfarenhet av rum anses vara mer kognitivt fundamental och lånar därför sin struktur åt organisering av tidsdomänen, vilket blir språkligt synligt i såväl fasta uttryck som i elaborerade metaforiska scenarier.

I mitt avhandlingsprojekt fokuserar jag på politisk metaforik där tid uppfattas som förflyttning i rum och hur elaborerade spatiotemporala scenarier används i svensk politisk diskurs. I mitt analysmaterial, som består av partiledartal i Almedalen 2009‒2019, fokuserar jag på olika typer av mentala tidsresor såsom ”Varje politiskt förslag idag påverkar i vilken riktning Sverige går mot framtiden” (Mona Sahlin, Almedalen 2009) och ”Det där är sådant som tillhör historien. Vi måste komma bort från det, om vi ska komma vidare” (Åkesson, Almedalen 2016). Mer konkret försöker jag besvara två huvudfrågor:

1.    Hur är dessa spatiotemporala metaforer uppbyggda till sin inre struktur?
2.    Hur samspelar spatiotemporal metaforik med retorik?

Min analys tar avstamp i Teorin om konceptuella metaforer (Lakoff & Johnson 1980, 1999) och undersökningar av den spatiotemporala metaforiken i engelskan och svenskan (Casasanto & Jasmin 2012, Johansson Falck 2014). Jag utgår också ifrån Musolffs analys av analogiska argument grundade på RESE-metaforiken i engelsk och tysk politisk diskurs (2004). När det gäller första frågan använder jag mig huvudsakligen av Teorin om konceptuell integration, dvs. Blendteorin (Fauconnier & Turner 2002) för att fånga in och beskriva det dynamiska förhållandet mellan olika komponenter som bildar elaborerade spatiotemporala scenarier i Almedalstalen. För att besvara den andra frågan analyserar jag samspelet mellan den så kallade ”Ego-moving”-tidsmodellen och RESA som ett metaforiskt scenario, samt retoriska och argumenterande effekter som detta samspel skapar.

Teoretiskt och metodologiskt sett är avsikten med min avhandling att försöka tillämpa de kognitiv-lingvistiska tillvägagångsätten (framför allt identifiering och analys av konceptuella metaforer och blendrymder) på den diskursiva nivån och på så sätt bidra till det växande forskningsfält som försöker närma kognitiv lingvistik och diskursanalys mot varandra.