Mona Blåsjö. Foto: Ingmarie Andersson
Mona Blåsjö. Foto: Ingmarie Andersson

Många texter (i utvidgad betydelse) är giltiga bara om de har utfärdats av rätt person eller instans, som ett kontrakt eller ett pass. Vissa är knutna till en person för att ge hen behörigheter – även här ett pass, eller ett lösenord. Lösenord och andra texter är ibland helt internaliserade av människor, liksom t.ex. yrkeskunskaper och sångtexter, som båda hör till vissa grupper. Dylika sociala faktorer som vem som har tillgång till vilka texter och (därmed) textmiljöer är ofta avgörande, liksom vem eller vilken institution som står bakom en text.

Sådana här relationer har undersökts t.ex. inom diskursstudier i analyser av texters auktoritet och inom filologin som sökt efter specifika skrivare till handskrifter. I analys av handskrifter och runstenar har man ofta studerat teknik och materialitet som använts för att skapa och/eller ta del av texten, liksom när man analyserat elevers litteracitet, digitala medier och människans utveckling genom årtusendena.

Mona Blåsjö har tidigare undersökt bl.a. akademiskt skrivande (där det är viktigt vem som står bakom varje påstående), avtalsskrivande (där signerandet är en viktig litteracitetspraktik) och digitala medier på arbetsplatser (inklusive reglerandet av vem som har tillgång till vilka dokument och digitala informationsutrymmen). På detta seminarium diskuterar hon olika sätt att behandla detta ytterst centrala förhållande mellan text och människa.